Från ord till handling Mål 14: Hav och marina resurser

Tips 

Vargungarna bekantar sig med vattnets kretslopp genom att titta på NASA:s korta film om vattnets kretslopp: https://youtu.be/Az2xdNu0ZRk 

Akelan uppmanar vargungarna att betrakta nedre vänstra hörnet under filmen där det beskrivs hur grundvatten bildas. Efter att ha sett filmen testar vargungarna att själv göra grundvatten, enligt akelans instruktioner.

Konstgjort grundvatten

Du behöver ett kärl som är minst 50 cm högt (t.ex. sammanfogade mjölkförpackningar, sk. ”mjölktölkar”), en genomskinlig burk, sand, grumligt ytvatten (naturligt grumligt eller kranvatten som man blandar växttorv i).

1. Gör små hål i kärlets botten och fyll det med sand.
2. Ställ kärlet på burken.
3. Låt det grumliga vattnet rinna genom sanden.
4. Gör observationer.
5. Du kan mäta vattnets strömledningsförmåga, surhetsgrad och andra egenskaper före och efter sandfiltreringen. Hur förändras värdena?

Diskussion:
Vilken betydelse har grundvattenbildningen för mänskan och den levande naturen?
Vilka hot finns det mot grundvattnet?

Källa: Projekt om miljöfostran: Livets vatten – vattnets kretslopp
http://www.vhvsy.fi/files/upload_pdf/2110/Vattnets_kretslopp.pdf 

Det här tipset kan genomföras i samband med följande aktiviteter i scoutprogrammet: 

Tips

Äventyrsscouterna gör tillsammans med kaptenen en utfärdsdag i vattnets rike, utgående ifrån WWF:s material Äventyr i vattnets rike. Utfärdsdagen innehåller lekar med vattendrag som tema, information, undersökningar och berättelser. Materialet (kan användas i sin helhet, eller så kan kaptenen välja ut valda bitar) finns här: https://wwf.fi/app/uploads/7/h/3/w8xr15rzjmwu4bbbejkh4q/aventyr-i-vattnets-rike.pdf?filename=%C3%84ventyr%20i%20vattnets%20rike%20-%20Guide%20f%C3%B6r%20l%C3%A4gerledare.pdf

Källa: WWF Finland 2019 

Det här tipset kan genomföras i samband med följande aktiviteter i scoutprogrammet: 

Tips

Spejarscouterna tar med hjälp av SYKE:s vattenkarta reda på hur vattendragen i närheten av hemorten mår. 

Efter det gör spejarscouterna en utfärd till en eller flera sjöar eller havsstränder och undersöker vattnet där, genom att ta upp vatten i genomskinliga glaskärl med lock och undersöka det. Spejarscouterna märker burkarna med information om när vattenprovet är taget, från vilket vatendrag och vilken plats samt vem som tagit provet.

Spejarscouterna analyserar vattenprovets utseende, lukt, temperatur och ph-värde och antecknar sina observationer. Scouterna funderar tillsammans med patrulledaren eller lotsen på vilka faktorer som påverkar vattnets kvalitet och hur vattendraget som de undersökt kunde skyddas. Vad kan scouterna göra själva? Finns det behov av att kontakta kommunens beslutsfattare, eller räcker det med inlägg på some som uppmuntrar till skydd av vattendraget?

Utöver lockförsedda glasburkar behövs också ph-papper och en vattentålig termometer.  

Vattnets temperatur

Temperaturen är en av de faktorer som mest påverkar de vattenlevande organismernas funktion. 

Ju högre vattentemperaturen är, desto aktivare är organismerna i vattnet.  
Fiskarnas krav på vattentemperatur varierar.

Vattnets surhetsgrad

Vattnets pH-värde anger vattnets surhetsgrad och alkalitet.
Vattnets pH-värde påverkas bland annat av avloppsvatten, sura föreningar som sköljs ut i vattnet ur marken, sura regn, karbonater, vätekarbonater och koldioxid.

Koldioxid som frigörs vid nedbrytning sänker pH-värdet.
Kraftig assimilation höjer pH-värdet.

Vatten som används i hushållen ska ha ett pH-värde på 6,5-8,8. Ifall pH-värdet är lägre skadar det vattenledningarna. Vid vattenreningsverk höjs vattnets pH med hjälp av kemikalier till över 10,5 och kan därför av hälsoskäl inte användas i hushållet.

pH-värden för fiskevatten:

pH 6,6-7,1 = utmärkt,
pH 7,2-7,3 = bra,
pH 7,4-8,0 = nöjaktig,
pH 8,1-9,0 = acceptabel,
pH över 9 = dåligt
ännu högre pH = mycket dåligt

Lukt

Rent vatten varken luktar eller doftar.  

Lukter kan bero på alger, mögel, svamp eller avloppsvatten.

Sötsliskig lukt - ruttnande växter 

Avslagen lukt - stillastående vatten 

Rutten lukt - rikligt med döda djur 

Sur lukt - AIV-lösning, torv 

Frän lukt - blågrönalger, torv, växtskyddsmedel 

Lukt av avföring - avloppsvatten, vatten från bebyggelse 

Lukt av ammoniakin - kvävegödsel 

Ryslig lukt - riklig bakterieflora 

Vattnets färg  

Rent vatten är färglöst och klart.
Ytvattnets färg påverkas av humus och alger som ger vattnet en brun och grön färg.
Järn ger vatten en ljusbrun färg.  
Om vattnet är mörkt eller svart kan det bero på mangan i vattnet.  
Hög kopparhalt färgar sanitetsmöbler gröna, och ljust hår kan bli grönskiftande om man tvättar det i kopparhaltigt vatten. I kombination med tvättmedel kan vattnet färgas blågrönt.

Arbetsskeden: 1. Låt vattenprovet stå över natten, så att fasta partiklar sjunker till bttnen. 2. Mät upp 100 ml av vattnet i ett mätglas. 3. ställ mätglaset på ett vitt papper. 4. Studera vattnet uppifrån och uppskatta dess färg: klart, blågrönt, grönt, gulgrönt, brunt eller mörkbrunt  

Vattnets grumlighet  

Grumlighet i vattnet kan bero på aluminium, zink, järn eller mangan. Andra orsaker kan vara skräp, små organismer eller små partiklar av bottenslam. 

Källa: Itä-Suomen yliopisto 2011, Marketta Pellinen, UEF-profiles –projektet https://archive.uef.fi/documents/640557/774667/Vesitutkimus.pdf  

Det här tipset kan genomföras i samband med följande aktiviteter i scoutprogrammet: 

Tips 

Vi fyller alla i John Nurminen-stiftelsens Östersjöräknare för att räkna ut hur mycket utsläpp vi förorsakar i Östersjön. https://johnnurmisensaatio.fi/sv/ostersjoskydd/testa-ditt-ostersjo-fotavtryck/  

Efter att ha gjort testet funderar vi på vilka saker som är sådana som vi kan påverka själva redan nu, och vilka vi kan påverka först då vi blir mer självständiga (typ av boende, möjlighet till kollektivtrafik beroende på hemort, uppvärmingsmetod för hemmet mm.) Vi funderar på vår framtid och gör en fantasiresa fem år framåt i tiden då vi lever ett så Östersjö-vänligt och gott liv som möjligt. Vad innebär det?

Det här tipset kan genomföras i samband med följande aktiviteter i scoutprogrammet: 

Tips 

Utsläppen från internationellt flyg och sjöfart har växt med respektive närmare 130% och 32% under de senaste tjugo åren. De stod för den snabbaste ökningen i hela transportsektorn - den enda sektorn i vilken utsläppen ökat sedan 1990.

Trots förbättringar inom bränsleförbrukning förväntas utsläpp från flyg år 2050 vara 7 till 10 gånger högre än 1990 års nivåer. Utsläppen från sjöfart beräknas öka med 50 procent till 250 procent.

Källa: Europaparlamentet 

Vi tar reda på utsläppen från sjöfarten och fokuserar extra mycket på utsläppen från kryssningsfartyg och på grund av resande. Östersjön - vårt enda hav - är ett av världens mest förorenade hav. Hur mycket påverkas Östersjöns skick av sjöfarten? Hur mycket sjöfart finns det på Östersjön och vad är kryssningstrafikens samt handelstrafikens andel av den? 

Vi tar reda på vem som arbetar för att skydda Östersjön och vem som fattar beslut om fartygstrafiken. Vi funderar vad vi själv kan göra för att påverka utsläppen från sjöfarten. 

Det här tipset kan genomföras i samband med följande aktiviteter i scoutprogrammet: