Explorerscoutprogrammet

Explorerscoutprogrammet

Programmets struktur

Explorerscoutprogrammet sträcker sig över tre år. Det består av fickor som innehåller aktiviteter. En del av aktiviteterna är obligatoriska och en del är valbara. Aktiviteterna är olika långa, från under en timmes övningar till upp till ett halvt år långa eller års projekt.

Struktur per år:

Första året

o Uppflyttning från spejarscout till explorerscout

o Välkommen explorerscout!-fickan

o Gruppledarutbildning-fickan och ledarskapspraktiken som ingår i den

o Explorerscoutevenemang- eller scoutfärdighetstävlingar-fickan i mån av möjlighet.

o Andra fickor i mån av möjlighet

o Året avslutas med evalueringsträff

Andra året

o Åtminstone en valbar aktivitet ur varje ficka

o Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan

o Året avslutas med en evalueringsträff

Tredje året

o Åtminstone en frivillig aktivitet ur varje ficka

o Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan

* Året avslutas med en evalueringsträff och en uppflyttning från explorerscouttiden till roverscouttiden eller en utfärd om uppflyttningen görs först på roverscoutsidan.

Explorerscoutperioden inleds med en uppflyttning från spejarscout till explorerscout. Efter att Välkommen explorerscout!-fickan avklarats och löftet avgetts, får explorerscouten ett åldersgruppsmärke att fästa på ärmen. Explorerscoutsigillet är en lilja och ett lejon. För att få sigillet ska explorerscouten ha avlagt alla fem obligatoriska fickor (sjöscouter även Skärgårdsskepparpraktik-fickan) och åtminstone en aktivitet ur varje av de 15 valbara fickorna. Explorerscoutperioden avslutas i och med uppflyttningen till roverscout.

Explorerscoutpatrullen håller alltid en evalueringsträff i slutet av ett verksamhetsår. På träffen utvärderar man det gångna verksamhetsåret och funderar på det kommande. Planering och tidshantering är en viktig del av explorerscouternas program och övas under evalueringsträffen. Det är också meningen att explorerscouterna under evalueringsträffen utvärderar vad de lärt sig. Det är lotsens uppgift att synliggöra för explorerscouterna vad de lärt sig i scouterna.

Utöver gruppens egna möten och hajker kan scoutkåren eller förbundet ordna egna läger och förläggningar för explorerscouter. Varje år ordnar distrikten färdighetstävlingar och dessutom ordnar distrikten och FiSSc ett stort evenemang riktat till explorerscouter. Ett nationellt explorerscoutevenemang ordnas vart tredje år. Dessutom kan explorerscouterna delta i nationella storläger och scoutfärdighetstävlingar.

Aktiviteterna

Obligatoriska fickor

Det finns fem obligatoriska fickor, alltså aktivitetshelheter:

* Välkommen explorerscout!

* Gruppledarutbildningen

* Explorerscoutevenemang

* Scoutfärdighetstävlingar

* Uppflyttning och evalueringsträffar

* Skärgårdsskepparpraktik (för sjöscouter)

Alla aktiviteter ur de obligatoriska fickorna utförs. Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildningen riktar sig till första året som explorerscout medan Explorerscoutevenemang och Scoutfärdighetstävlingar-fickan kan göras när som helst under explorerscouttiden, också flera gånger. Uppflyttning och evalueringsträff- fickan fördelar sig över alla tre år. Skärgårdsskepparpraktik är sjöscouternas egen obligatoriska ficka.

Temafickor

I explorerscoutprogrammet finns det 15 temafickor som alla innehåller flera aktiviteter. Varje år gör explorerscouten minst en aktivitet ur varje ficka. Det här innebär att minst 15 valbara aktiviteter av olika tidslängd (från under en timmes aktiviteter till upp till ett halvt års projekt eller satsningar) görs varje år. Explorerscouterna väljer själva vilka aktiviteter de gör men det är bra om lotsen kan vägleda dem i valet.

Temafickorna är:

* Full koll i vardagen

* Stor för de små

* Livskvalitet

* Utfärd

* Världsåskådning

* Vår grej

* Vår natur

* Jag själv

* Jag och andra

* En del av samhället

* Explorerscout på kurs

* Vi ordnar ett läger

* För vår jord

* Verksam i kåren

* Vandring

Under det första året kan man göra färre aktiviteter eftersom Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildning-fickorna är omfattande och tidskrävande. Vid varje aktivitet finns flera tips för genomförande. Vid vissa aktiviteter lönar det sig att göra flera tips, medan det vid andra aktiviteter räcker att göra ett av tipsen. Patrullen kan välja det tips som de själva tycker att är mest intressant. Det är lotsens uppgift att se till att aktiviteternas och fickornas målsättningar nås under explorerscouttiden. Lotsen ser också till att explorerscouternas verksamhet är rolig och scoutig. Aktiviteterna ska förverkligas i enlighet med scoutmetoden.

 Uppflyttning

Från spejarscout till explorerscout I början av explorerscoutprogrammet ordnas en uppflyttningsceremoni för de nya explorerscouterna. Ceremonin är som ett explorerscoutdop, vars huvuduppgift är att markera att man lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och ansluter sig till explorerscoutpatrullen eller bildar en helt ny patrull. Explorerscouten inser efter uppflyttningen att hen hör till en ny åldersgrupp och motiveras av det.

Det är bra att ordna uppflyttningsceremonin genast under den första explorerscoututfärden eller under den sista spejarscoututfärden.

Uppflyttningen kan genomföras på många olika sätt. Varje kår kan skapa sina egna traditioner kring ceremonin. I samband med uppflyttningsceremonin lönar det sig att ha olika aktiviteter som skapar gruppandan. Mera information och olika tips för att ordna en uppflyttning finns i fickan Uppflyttning och evalueringsträffar.

Ifall de nya explorerscouterna blir medlemmar i en redan existerande explorerscoutpatrull, kan lotsen tillsammans med explorerscoutpatrullens ledare planera och ordna uppflyttningen, gärna så att också de äldre explorerscouterna i patrullen är på plats och deltar i ceremonin. På det sättet påbörjas skapandet av gruppanda i den nya patrullen direkt. Om de nyblivna explorerscouterna bildar en ny patrull, kan de äldre explorerscouterna i andra patruller ombes att ordna uppflyttningsceremonin tillsammans med lotsen.

Från explorerscout till roverscout Då tiden som explorerscout går mot sitt slut rekommenderas det att explorerscoutpatrullen ordnar en egen utfärd för att minnas de bästa upplevelserna från explorerscoutåren. Avslutningsutfärden kan också vara höjdpunkten på explorerscoutprogrammet, en minnesvärd resa eller ett projekt. Redan innan uppflyttningen till roverscouterna är det bra att explorerscouterna pratar med lotsen om den kommande åldersgruppen och dess karaktär. Det är bra att nämna välkommen-skedet. Under explorerscouttiden kan man bra börja planera Finlandsprojektet. Roverscoutlotsen kan också delta i avslutningsutfärden och där lära känna de blivande roverscouterna.

Roverscoutlotsen och explorerscoutlotsen ansvarar för att ordna uppflyttningen. Tips för detta hittas i explorerscouternas Uppflyttning och evalueringsträffar-ficka eller i roverscoutprogrammet.

Under uppflyttningen från explorerscout till roverscout kan de äldre roverscouterna vara med och arrangera uppflyttningsceremonin för att underlätta övergången till åldersgruppen.

Uppflyttningens betydelse Målsättningen med uppflyttningsceremonin är att erbjuda ett naturligt sätt att flytta från en åldersgrupp till en annan. Under uppflyttingsskedet ändras många saker i den unga scoutens hobby:

* varje åldersgrupp har sina egna åldersgruppsspecifika mål för fostran och därför ändras programmets karaktär i viss mån i takt med att den unga mognar

* programmets uppbyggnad ändrar

* patrullen förändras

* den egna patrullens ledare är en jämnårig ledare

* under ledarskapsövningen tar scouten ansvar, leder och tar hand om andra.

Evalueringsträffar

Evalueringsträffar ordnas årligen i slutet av verksamhetsåret då explorerscoutpatrullen tillsammans med lotsen stannar upp och funderar på det gångna året och planerar det kommande. På träffen utvärderas vad som gått bra och vad som kunde förbättras. Evalueringsträffens atmosfär är avslappnad och diskussioner förs i en god anda. Evalueringsträffar ordnas efter det första, andra och tredje explorerscoutåret. Om man vill kan man ordna dem också varje halvår. På evalueringsträffen efter det tredje året ser man tillbaka och utvärderar hela tiden som explorerscout och förbereder sig för den kommande roverscouttiden. I fickan Uppflyttning och evalueringsträffar hittar du mera information och tips på hur man kan ordna en evalueringsträff.

Pauser

De från spejarscoutprogrammet bekanta pauserna finns också i explorerscoutprogrammet. Pauserna är praktiska övningar där explorerscouterna stannar upp och funderar på de stora frågorna i livet. Syftet med pauserna är att ge explorerscouten verktyg för vuxenlivet. Pauserna fungerar också som ett komplement till fickorna, eftersom alla målen för fostran inte uppnås enbart genom att utföra aktiviteterna. Därför finns mer andliga övningar, pauser, i programmet och de utförs regelbundet. Pausen kan stöda ett ämne som behandlats under ett möte eller vara en självständig övning. Varje explorerscoutmöte behöver inte innehålla en paus.

Ämnesområden för pauser:

* Andlighet

* Självkänsla- jag och andra- olikhet- fördomar

* Kompisar och mobbning

* Natur och miljö

* Rusmedel

* Sex och sällskapande

* Mina egna känslor

* Att bekanta sig – att bilda grupper – förtroende – samarbete

* Kunskaper om växelverkan – att lyssna och min egen åsikt

* Ensamhet och rädslor

* Scoutingens värderingar och egna värderingar – värdegrunder

* Samhälle

* Andra för patrullen aktuella ämnen

 Utfärder

Utfärder är en väsentlig del av explorerscoutprogrammet. Utfärderna ordnas för att explorerscouterna ska få tid att fungera med andra scouter i samma åldersgrupp. Utfärderna stärker ofta gruppkänslan och många aktiviteter är lättare att förverkliga under en utfärd. Utfärderna kan ordnas för en patrull, flera patruller eller tillsammans med patruller från andra kårer i närområdet. Explorerscouterna planerar och ordnar utfärden tillsammans med sin lots, som hjälper explorerscouterna med praktiska saker i anslutning till utfärden.

Explorerscoutens programevenemang

Distrikt- och förbundsevenemang De finska distrikten och FiSSc ordnar årligen minst ett explorerscoutevenemang. Evenemanget kan vara ett dagsevenemang, en veckoslutsutfärd eller ett läger. Det viktigaste syftet distrikts- och förbundsevenemanget har är att utvidga explorerscouternas värld utanför kåren och ge en möjlighet att skapa nya kontakter. Under distriktens evenemang ordnas sådant program som är svårt att ordna inom kåren. Att delta i ett explorerscoutevenemang hör till de obligatoriska fickorna. På så sätt försäkras att varje explorerscout får erfarenhet från av explorerscoutverksamhet som det egna distriktet/det egna förbundet ordnar.

Scoutfärdighetstävlingar De finska distrikten ordnar varje år minst en scoutfärdighetstävling. Scoutfärdighetstävlingen kan vara en dagstävling eller räcka över natten. Nationellt ordnas också höst- och vintermästerskap. På scoutfärdighetstävlingarna har explorerscouten möjlighet att fungera som patrull, testa de färdigheter hen lärt sig i scouterna i praktiken och lära känna verksamheten utanför den egna scoutkåren. Att delta i en scoutfärdighetstävling är obligatoriskt för explorerscouter. På så sätt försäkras att alla explorerscouter får erfarenhet av tävlingsverksamheten.

Explo Vart tredje år ordnas det nationell explorerscoutevenemanget Explo. Under evenemanget har explorerscouterna möjlighet att stärka gruppandan inom sin patrull och samtidigt skapa nya vänskapsband till scouter runt om i landet.

Kårläger Explorerscouterna har en viktig roll vid planeringen och genomförandet av kårläger. Sommar- och vinterläger lämpar sig utmärkt för att utföra flera av de aktiviteter som finns i explorerscouternas program. Explorerscouterna kan delta i förverkligandet av lägret genom att bygga upp det, planera en del av lägerprogrammet, ansvara för matlagningen eller för något annat på lägret. På kårläger får explorerscouten ta ansvar och lära sig att göra sitt bästa. Explorerscouten lär sig organisera och får använda sin kreativitet. Kårens läger ska också innehålla eget program för explorerscouterna, till exempel kvällstid efter att de yngre scouterna har gått och lagt sig.

Större läger FiSSc ordnar regelbundet egna läger i enlighet med sin verksamhetsplan. Att delta i läger är en del av explorerscoutprogrammet och explorerscouten kan också ha olika uppdrag på lägret. Programmet på lägret är ofta ordnat så att explorerscouterna deltar en del av tiden i den egna åldersgruppens aktiviteter och en del av tiden har ett uppdrag, t.ex. i lägerköket eller i de yngre åldersgruppernas program.

Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. På grund av det har alla scouter inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som explorerscout. På lägret får explorerscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och att delta i ett storläger, och kan även ha uppdrag eller uppgifter inför och under lägret. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen.

Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år och andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man i tidningen Partio eller Scoutposten och på scoutorganisationernas hemsidor. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger.

JOTA OCH JOTI JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke delas ut till deltagarna.

JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en explorerscoututflykt om man kan skaffa fram lämplig utrustning till utflykten. Explorerscouterna kan använda radio eller dator hemma men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA måste explorerscouterna få hjälp av radioamatörer, eftersom radiofrekvenserna är reglerade i Finland. Finlands Radioamatörförbund rf (SRAL) hjälper gärna till!

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter, i vilka man utnyttjar kontakterna. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI händelser dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

JOTT – Jamboree On The Trail Jamboree On The Trail, Jamboree på stigar, är liksom JOTA och JOTI ett världsomfattande evenemang som ordnas varje år. Syftet är att få scouter ut i skogarna, på stigarna och vägarna i internationell anda. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje grupp får själv välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, okända vägar – i princip var som helst!

Explorerscoutpatrullen kan t.ex. ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter i närheten av kårlokalen. Explorerscouterna kan också själva delta i JOTT genom att göra en lite längre vandring eller genom att lära känna den egna hemtraktens omgivning bättre. Explorerscouterna kan också kombinera JOTT med läderliljan eller t.ex. fixa på naturstigen som ligger i närheten. Man kan bra delta i JOTT med hela kåren. För deltagande i JOTT kan man få ett evenemangsmärke.

Explorer Belt Explorer Belt (EB) är en 200 kilometer lång vandring som avverkas på tio dagar med en bekant eller obekant scoutkamrat i ett annat land. Destinationen är olika varje år och deltagarna är 16–25-åriga scouter. Meningen är att bekanta sig med destinationslandets kultur på ett sätt som avviker från en normal turistresa. Deltagarna har en begränsad budget och bär all utrustning med sig. Det leder till att deltagarna får fundera över var de ska sova och äta följande gång. Under vandringens gång utför man

Efter vandringen börjar utvärderingen, som tar ca fem dagar. Efter utvärderingen följer utdelningen av EB-bältmärken och -bälten. Hela gänget reser runt tillsammans i destinationslandet, åtminstone under bedömningstiden eller till och med ett par veckor. Efter EB har deltagaren en fantastisk vandring bakom sig och är många nya erfarenheter och vänner rikare.

Roverway  Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma evenemang för 16–22-åriga europeiska scouter. De äldre explorerscouterna kan alltså delta i detta evenemang som ordnas i olika länder vart fjärde år. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas för ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt.

Världsscoutjamboree Världsjamboreen är ett världsomfattande läger som WOSM ordnar vart fjärde år i olika länder. Alla över 14-åriga scouter kan delta i lägret. Över 18-åringarna deltar i lägret genom olika serviceuppdrag. Under världsscoutjamboreen har man möjlighet att delta i olika aktiviteter, vara med om fina upplevelser och knyta nya internationella vänskapsband.

Thinking Day På Thinking Day firas scoutvänskap och dagen ökar medvetenheten om världens orättvisor och det samlas medel för fattigare länders scoutverksamhet. Thinking Day firas årligen 22.2. Thinking Day är den gemensamma födelsedagen för scoutrörelsens grundare, Lord Robert Baden-Powells, och hans hustru, Lady Olave Baden Powell, som var världsscoutchef för flickscouterna. WAGGGS erbjuder varje år ett tema med tillhörande aktiviteter som de explorerscoutgrupper som deltar i Thinking Day kan genomföra.

Långfärdsmärken Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är Björntanden, Gyllene ratten och Bäversvansen. Målsättningen med långfärdsmärkena är att gå på en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Björntanden genomförs genom en vandring, Gyllene ratten genomförs seglande och Bäversvansen å sin sida paddlande. För godkända undersökningar får scouterna björntandsmärket, märket gyllene ratten eller bäversvansmärket att fästa på sin scoutskjorta.

Liljorna Liljorna är aktiviteter, där man utför en speciell sak under en viss tid eller en viss sträcka. De testar ofta scoutens tålamod. Aktiviteten kan utföras i explorerscoutpatrullen, men den är en individuell prestation. Liljorna har oftast tre nivåer, som utförs en åt gången börjande med den lättaste. För att bli godkänd gör man en prestationsutredning till scoutledaren och för godkänd lilja får man ett märke att sätta fast på scoutbältet.

Olika liljor är bl.a. läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och stumliljan, bastuliljan och IRC-liljan. För läderliljans lättaste nivå (grön) går man 40 km eller skidar 60 km på högst 24 timmar. Läderliljan är lätt att kombinera med många andra av explorerscouternas aktiviteter. Masurliljan är en lilja där man vakar i 24, 32 eller 42 timmar. Vakandet kan kombineras med många explorerscoutaktiviteter, exempelvis serviceuppdrag eller hantverk, så att vakandet går lättare. Explorerscoutpatrullerna kan också hitta på egna liljor. Liljor har t.ex. utförts genom att tillbringa sin tid i sovsäcken, för att leka i 24 timmar, för talkoarbete och för att låta livet styras genom tärningskast under ett dygn.

Att förverkliga programmet

Att planera verksamheten Patrullen, patrulledaren och lotsen gör tillsammans en verksamhetsplan för den kommande höst- eller

vårterminen. De aktiviteter i explorerscoutprogrammets fickor som patrullen tycker att är intressanta och som de vill göra väljs och skrivs in i planen. Förutom aktiviteterna ska planen också innehålla patrullens utfärder och kårens program samt andra evenemang på förbundsnivå som patrullen eller medlemmarna i den deltar i. Tillräckligt mycket tid ska reserveras för planering och förberedelser av evenemangen. Verksamhetsplanen kan bli väldigt olika beroende på vad explorerscoutpatrullen väljer.

Explorerscouttiden inleds med fickorna Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildningen. Om patrullen deltar i gruppledatutbildningen den första hösten ryms det inte så många fler aktiviteter in då. Det lönar sig istället att plocka med några avslappnande aktiviteter som ökar gruppkänslan, för att pigga upp och få en avslappnad stämning vid sidan om utbildningen.

Under det andra och tredje året leder explorerscouter oftast en spejarscoutpatrull eller sin explorerscoutpatrull som en jämnårig ledare. Det lönar sig att ta i beaktande att det kräver mycket tid att leda yngre åldersgrupper och att explorerscoutens möjlighet att verka i sin explorerscoutpatrull kan vara begränsad. Varje explorerscout ska ändå ta del av sin åldersgrupps program.

Explorerscoutpatrullen väljer inom sig en ledare som ansvarar för patrullens aktiviteter under en viss period. Alla patrullmedlemmarna ansvarar för att aktiviteterna genomförs, patrulledaren ordnar inte allt program. Lotsens jobb är i sin tur att stödja patrulledaren i hens uppdrag. Patrulledarens uppdrag är tidskrävande och patrulledaren ska inte samtidigt leda en spejarscoutpatrull.

Verksamhetsplanen kan uppdateras vid behov också under pågående verksamhetsperiod. I planeringsskedet uppskattar man tidtabeller för förverkligande och senast vid evalueringsträffen utvärderar man planen och periodens verksamhet.

Utöver patrullens aktiviteter kan explorerscouten välja egna aktiviteter enligt sina egna mål och intressen. Många aktiviteter går utmärkt att utföra på egen hand. Ledarskapsuppdragen kan explorerscouterna utföra under olika tidsperioder, alltså kan programplanen variera individuellt under verksamhetsperioden. Lotsens jobb är att stödja den enskilda explorerscouten och berätta om vilka olika alternativ som finns för att förverkliga scoutprogrammet.

Patrullmötet Nedan finns en modell för hur explorerscoutpatrullens möten kan byggas upp:

** Inledning

* Småpratet stökas undan.

* En på förhand bestämd tid på 10–15 min. används.

* I det här skedet av scoutstigen kan man redan anlända på utsatt tid till rätt plats.

2. Öppningsritual

* Tid: 1 min. * Alltid samma bekanta ritual, till exempel ett rop. * Denna tradition lär man sig i de tidigare åldersgrupperna och det finns ingen anledning att ge upp den.

3. Explorerscoutråd

*Tid: 5–15 min. * Anmälningsärenden och kvällens program. * Diskutera följande om det finns något att ta upp:

– Gemensamma beslut

– Upplevelser och resultat från förra mötet gås igenom

– Närvarande skrivs upp och eventuella penningfrågor diskuteras

4. Det egentliga mötesprogrammet

* Tidsåtgången avgörs av programmet. * Programmet leds av patrulledaren.

5. Nästa möte

* Tid: 5–10 min. * Kom överens om tidpunkten för nästa möte, programmet för det och vem som förbereder vad. * Skriv upp mötet och vad som ska förberedas i kalendern eller i en uppgiftslista så att det inte glöms bort.

6. Avslutningsceremoni

* Tid: 5-20 min. * Patrullen stillar sig, gör en paus eller dylikt. * Till exempel ett rop eller tapto.

Sjöscoutprogrammet i explorerscoutåldern Sjöscoutprogrammet ger explorerscouterna möjligheten att lära sig färdigheter till sjöss. Sjöscouterna i explorerscoutåldern har egna aktiviteter som de utför vid sidan om det övriga scoutprogrammet. Under vintern fokuseras verksamheten på att lära sig saker i teorin och då isarna har smultit får explorerscouterna pröva sina nya kunskaper i praktiken.

Sjöscouting är ett sätt att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens målsättning är förutom de allmänna målen för fostran också att fostra ansvarsfulla sjöfarande, som rör sig säkert på vatten och respekterar naturen och andra på havet.

Lotsens roll är viktig också i sjöscoutingen. Lotsen uppgift är, så som i all annan scoutverksamhet, att stödja explorerscouterna. Det är lotsens uppgift att känna explorerscouterna och på så sätt kunna handleda dem till lämpliga uppgifter och utbildningar inom sjöscouting. En utmaning för lotsen är att leda explorerscouterna också till andra aktiviteter än bara sjöscouting. Det är också lotsens uppgift att hjälpa explorerscouterna att planera en tidtabell och att genomföra aktiviteterna. Lotsen kan också uppmuntra explorerscouterna att bekanta sig med sjöscoutverksamheten i en annan kår. Ett samarbete mellan olika kårer ger ibland lite annorlunda perspektiv.

Till explorerscoutprogrammet hör sjöscouternas egen ficka som kallas Skärgårdsskepparpraktik. Sjöscouterna gör alla obligatoriska aktiviteter ur fickan. I fickan finns också valbara aktiviteter som explorerscouterna gör i mån av möjlighet. Målsättningen är att då explorerscouten gjort fickan kan hen delta som en kunnig och initiativtagande medlem av besättningen på kårens båt. Hen kan leda yngre personer på båten och kan fungera som viceskeppare.

Under det första året som explorerscout är det meningen att explorerscouterna går Båtförarkursen, som är en färdighetskurs som ordnas av FiSSc. Det här gäller speciellt de sjöscouter som i framtiden vill kunna fungera som skeppare på kårbåten. Att avlägga båtförarkursen är ett krav för att få båtförarcertifikat för övningsområde. Båtförarkursen kan avläggas också i ett finskspråkigt scoutdistrikt. De sjöscouter som vill fungera som vice skeppare eller skeppare kan i slutet av explorerscoutåldern genomföra praktikseglats inför skärgårdsskepparkursen, som är ett av kåren ordnat evenemang. Målet med praktikseglatsen inför skärgårdsskepparkursen är speciellt att lära sig styra och säkert hantera kårens egen skolningsbåt.

Sjöfärdigheter lär man sig bäst genom att själv aktivt delta i sjöverksamhet. Också landscouter som är intresserade av sjöscouting kan ta kontakt med närmaste sjöscoutkår och be att få komma med på seglats. Med några års mellanrum ordnas det finska samlägret Satahanka, där explorerscouten lär känna sjöscouter från hela landet. På svenskt håll ordnas Nothamn.

Att anpassa explorerscoutprogrammet Explorerscoutprogrammet har formats till ett paket. Då programmet har byggts upp har man gjort val och lösningar, som skilda flick- och pojkpatruller, och veckomöten, vars främsta mål varit att stödja den unga explorerscoutens egna utvecklingsfas. Det finns flera alternativ för hur explorerscoutprogrammet kan förverkligas och varje kår kan och ska anpassa verksamheten enligt de egna förutsättningarna. Att anpassa explorerscoutprogrammet är tillåtet och till och med att rekommendera.

Att stödja 15-17-åringarna i sin egen utveckling är det mest centrala då det explorerscoutprogrammet förverkligas i kåren. Explorerscouter ska inte enbart vara ledare eller ha ansvarsuppdrag i kåren. Explorerscouten får dock ha uppdrag enligt eget intresse och kårens behov, men det ska finnas stöd av en äldre ledare och möjlighet att genomföra det egna explorerscoutprogrammet.

Ledarskapspraktiken som ingår i explorerscoutprogrammet säkerställer att varje explorerscout får ledarskapserfarenhet. Förutom ledsarskapsövningen består programmet av många andra, lika viktiga, aktiviteter. Eftersom scoutingen är en fostrande rörelse, ska de ungas behov sättas före scoutkårens behov.

Att bilda en explorerscoutpatrull Explorerscoutprogrammet kan utföras i både små och stora kårer. I större kårer är det skäl att använda sig av åldersgruppverksamheten mångsidigt. I en mindre kår kanske det finns endast en eller två 15–17-åringar. Även dessa explorerscouter har rätt till och måste få en möjlighet att utföra sitt åldersgruppsprogram, till exempel tillsammans med grannkåren. Programmet genomförs bäst i särpatruller, det vill säga separata pojk- och flickpatruller, men explorerscoutprogrammet går också att ordna i sampatruller om kåren inte kan ha separata patruller. En del aktiviteter, som t.ex. behandlar utveckling till man och kvinna, kan kräva en del uppmärksamhet i grupper med både pojkar och flickor. Kom också ihåg att respektera de personer som inte känner sig bekväma med den könsroll de eventuellt blivit påtvingade. En explorerscoutpatrull kan också bildas tillsammans med grannkåren. Explorerscouterna träffar jämnåriga scouter också på större evenemang och på nätet, som speciellt mindre kårer aktivt borde utnyttja.

Möten Explorerscoutprogrammet är uppbyggt kring veckoverksamhet. I alla kårer har 15–17-åringarna ändå inte möjlighet att samlas varje vecka, till exempel för att alla orter inte har skolor på andra stadiet, vilket kan leda till att explorerscouterna kanske inte finns på samma ort. Veckoslutsutfärder och sommarverksamhet utgör då ofta viktiga tillfällen för explorerscouterna att lära sig nya färdigheter. Andra mer eller mindre galna idéer kan också användas: kan en explorerscoutpatrull samlas i skolbussen? Explorerscoutlotsen spelar här en viktig roll om de unga inte kan samlas varje vecka. Lotsen stöder explorerscoutpatrullen och fungerar som deras kontakt till kåren. Tillsammans med lotsen kan explorerscouten diskutera sin scoutbana och bygga upp den programplan som är bäst för patrullen.

Patrullens uppbyggnad Explorerscoutprogrammet kan genomföras i en patrull vars medlemmar är ungefär lika gamla eller i patrull som får nya unga explorerscouter varje år. Hur man väljer att göra beror på scoutkårens traditioner och situation. I en liten kår är det naturligt att en patrull bildas av alla explorerscouter, även om de är olika gamla. I en stor kår kan en hel spejarscoutpatrull flyttas upp och bilda en ny explorerscoutpatrull, där patrullens medlemmar redan känner varandra. I en patrull med medlemmar i olika åldrar kan en äldre explorerscout vara patrulledare och verksamheten fortgår även om vissa i patrullen fungerar som spejarscoutpatrulledare. Eftersom de olika aktiviteterna inte bygger på varandra kan ett gemensamt program bra planeras i båda patrullmodellerna.

Nya medlemmar i patrullen Det går bra att ansluta sig till en explorerscoutpatrull när som helst. Explorerscoutprogrammet inleds med en gemensam utfärd och mycket annan gemensam verksamhet och det går bra att komma med där. Några aktiviteter och traditioner kan med fördel upprepas så att de nya patrullmedlemmarna får lära sig patrullens ritualer. Nya medlemmar kan också komma med samtidigt som spejarscouter flyttas upp i en explorerscoutpatrull.

Kårens traditioner Explorerscoutprogrammet har utrymme för valfrihet och nya aktiviteter. Nya aktiviteter och andra tips kan man dela med sig av på nätet på scoutprogrammet.fi. Kårens traditioner och styrkor kan också tas fram då programmet genomförs. Kåren kan till exempel besluta att ta upp mera vildmarksaktiviteter än vad grundprogrammet förutsätter.

Sisuscouter i explorerscoutprogrammet Explorerscoutprogrammet omfattar en hel del vardagskunskaper. Programmet går därför utmärkt att anpassa för vuxna sisuscouter.