Explorerscouter grunder

Scoutmetoden

Att förbinda sig till scoutingens värderingar Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. För explorerscouten konkretiseras scoutingens värdegrund genom patrullens verksamhet. Då explorerscouten reflekterar djupare över sina egna värderingar kan hen förbinda sig till scoutingens värderingar.

Symbolik Scoutsymboliken omfattar verksamhetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Symboliken omfattar märken, färger, mönster, ritualer, verbala kännetecken och allt det som gör att scoutingen ser ut och känns som scouting. Då den unga scouten får ett märke och syr det på skjortan kan hen se att hen uppnått ett mål och han kan också visa det för andra.

Explorerscoutpatrullen kan utveckla en egen symbolik på ett sätt som passar gruppen. För explorerscouten skapar symboliken samhörighet och under ledning av en vuxen är den ett sätt att göra gruppen personlig och unik. Symbolskapandet kan användas som en metod för gruppbildningen. Symbolskapandet inom patrullen utvecklar explorerscoutens förhandlingstalanger, lär honom att föra fram sina egna idéer och lär honom att lyssna på andra.

Då nya symboler skapas är det viktigt att fundera på en bakgrund till dem. Sådant som är värt att fundera över är till exempel: vad betyder patrullens namn Hök, varifrån kommer namnet, vad berättar det om patrullen, vilka associationer väcker det hos patrullmedlemmarna och hos andra scouter?

Lotsens uppgift är att övervaka att symboliken finns med då explorerscoutprogrammet genomförs. Genom att handleda patrulledaren kan den vuxna se till att såväl patrullens egen symbolik som övrig scoutsymbolik kommer fram. Man bör också komma ihåg att symboliken ska göra ungdomarna till en del av den internationella scoutrörelsen.

Verksamhet med stigande svårighetsgrad Verksamhet med stigande svårighetsgrad innebär lämpligt utmanande aktiviteter för var och en. Den unga känner att hen har lär sig något nytt eller förstår något som hen tidigare lärt sig eller upplevt på ett bättre sätt. Verksamhet med stigande svårighetsgrad kan också innebära en ny eller svårare nivå av något explorerscouten tidigare lärt sig. Det ska kännas bra och ändamålsenligt för explorerscouten att lära sig nytt.

Explorerscoutprogrammet genomförs på en svårighetsnivå som passar patrullens situation. Då kunnandet växer möter explorerscouten nya utmaningar och prövar modigt på nya saker, som hen inte gjort tidigare. Den äldre ledaren behövs för att peka ut verksamheten med stigande svårighetsgrad, så att den unga ser eller märker hur hen lär sig nytt eller fördjupar tidigare kunskaper. Den äldre ledaren behövs också för att säkra att man inom explorerscoutpatrullen observerar de individuella behoven i en tillräcklig grad oberoende av det eventuella grupptrycket i patrullen.

Patrullsystemet Inom scoutingen fungerar man i grupper av jämlika där man fattar beslut tillsammans och delar på ansvaret. Grupptillhörighet och att uppleva det är en viktig del av den ungas utveckling. För explorerscouten är den egna patrullen den viktigaste utgångspunkten för all verksamhet. För att lära sig förstå gruppens struktur och verksamhet är explorerscouterna i tur och ordning patrulledare i gruppen, så att alla medlemmar i patrullen får pröva på både att vara ledare i gruppen och att vara en gruppmedlem. Samtidigt lär sig explorerscouten att ledarskap är en uppgift, som kan vara alternerande och som man kan lära sig.

Explorerscoutpatrullens patrulledare är en ung ledare, som leder patrullen enligt sina förutsättningar. Patrulledaren är ändå aldrig ensamt ansvarig för patrullen, eftersom patrulledaren och alla patrullmedlemmar får stöd av en vuxen lots.

Learning by doing Inom scoutingen lär man sig genom att testa sig fram eftersom det är det naturliga sättet att lära sig för barn och unga. Scouting går först och främst ut på att göra och uppleva.

Genom att förbinda sig till program som man planerat tillsammans, utvecklas långsiktigheten och förmågan att jobba mot uppsatta mål. Förutom konkreta färdigheter lär sig explorerscouten att reflektera över sina värderingar genom att göra och uppleva saker tillsammans. För lotsen innebär learning by doing det, att lotsen låter explorerscouten eller patrullen göra själv. Lotsens uppgift är att diskret leda patrullens verksamhet mot rätt håll. Explorerscoutlotsen ser till att man lär sig av sina erfarenheter och att patrullen lär sig att hantera framgångar och motgångar på ett konstruktivt sätt.

Det är också lotsens uppgift att leda varje explorerscout till att utvärdera det egna lärandet tillsammans med gruppen. Lärandet kan utvärderas på många olika sätt och ofta lönar det sig att använda mångsidiga utvärderingsmetoder. Många utvärderingsmetoder synliggör också kunnande på ett sådant sätt, att kunnandet lämnar ett spår efter sig som kan visas åt andra också. I utvärderingen lönar det sig att fokusera på fyra olika områden:

1. De egna förmågorna och kunskapernas utveckling, alltså vilka nya kunskaper lärde jag mig i scouterna (att lära sig inom scoutingen)

2. Scouting som begrepp, alltså vad lärde jag mig inom scoutingen i allmänhet (den egna rollen, patrullen, scoutkåren, distriktet/FiSSc, symbolik, verksamhet med stigande svårighetsgrad o.s.v.) (att lära sig inom scoutingen)

3. Världsbild och attityder, alltså vad lärde man sig om t.ex. återvinning, om att betjäna o.s.v. (att lära sig inom scoutingen)

4. Arbets- och inlärningsfärdigheter, alltså hur lönar det sig att handla för att lära sig bäst, och social och medborgerlig kompetens (EU:s nyckelkompetenser).

Vuxet stöd Inom scoutingen fungerar barn, unga och vuxna tillsammans. I explorerscoutprogrammet är en äldre ledare med för att stödja de ungas uppväxt, deltagande och möjligheter att påverka. Explorerscoutlotsen står till förfogande för explorerscouten, och lotsen ska vara genuint och spontant intresserad av explorerscoutpatrullen och explorerscouten.

Den vuxna ska lära sig att vara närvarande och tillgänglig utan att ta de ungas möjlighet att verka och lära sig t.ex. att vara en ledare. Inom scoutingen ska det vara möjligt, med en vuxens stöd, att utmana sig själv och till att ta spännande och kontrollerade risker. Detta ska genomföras så att en tillräcklig känsla av säkerhet bibehålls och den vuxna binder sig till att slutföra situationerna. Till den vuxnas uppgifter hör också att lägga upp långsiktiga riktlinjer, se över helheter och att se förhållandet mellan olika saker. Dessa saker ska inte förväntas av den unga.

Explorerscoutpatrullen har rätt att veta när hjälp av en vuxen finns tillgänglig. Lotsen ska ändå bibehålla explorerscouternas rätt att agera. Den vuxna övar sig att se vad som är relevant och vilka stunder som är de rätta stunderna att stödja patrullen. Patrullen behöver lotsen som en spegel, en axel, en linjedomare och en supporter.

Goda gärningar Scoutingens mål är att fostra aktiva medborgare som vill agera osjälviskt för en bättre morgondag. Att göra en god gärning om dagen visar konkret åt explorerscouterna, att de kan påverka sin verksamhetsmiljö och förändra den mot det bättre. Goda gärningar leder också explorerscouterna in på breda, betydelsefulla serviceprojekt.

En god, altruistisk gärning övar vår förmåga att respektera och se andra. Att fungera i en grupp inom scouting och att uppmuntra till goda gärningar leder explorerscouten till att bli en positiv och hjälpsam medborgare. Goda gärningar gör det lättare för explorerscouten att upprätthålla viktiga kompisrelationer. Att ta ansvar blir en naturlig del av verksamheten, då explorerscouten fungerar som exempel för yngre och tar hand om sig själv. Större serviceprojekt vidgar vyerna om uppfattningen att hjälpa andra.

Lotsens eget exempel leder explorerscouterna till att göra goda gärningar. Den äldre ledaren hjälper unga att upptäcka var goda gärningar behövs och hur lätt det är att göra sådana. Genom altruistisk verksamhet är den äldre ledaren en förebild för explorerscoutpatrullens medlemmar.

Verksamhet i naturen Naturen och verksamhet i naturen är sådant som betonar upplevelser och egna initiativ. Att lyckas och att klara sig i naturen ökar explorerscoutens självförtroende och självuppfattning. Att verka i naturen borde vara en självklarhet för explorerscouten. Då hen rör sig i naturen och genom personliga naturupplevelser och miljöprojekt lär sig explorerscouten att göra rätta val för vår levnadsmiljö.

Naturen är i sig själv en naturlig miljö där man kan uppleva scoutprogrammets mångsidighet. Lotsens uppgift är att aktivt leda de unga ut i naturen. Lotsen har stundvis själv också goda möjligheter att njuta av naturen tillsammans med sin explorerscoutpatrull.

Löfte och ideal

Explorerscoutlöftet

Jag lovar att enligt bästa förmåga leva för mitt lands och för världens bästa, att växa i min åskådning och att varje dag förverkliga explorerscoutens ideal.

Att avge explorerscoutlöftet

Explorerscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att explorerscouten förstår vad hen lovar när hen avger löftet. Det är också viktigt att hen funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hens liv. Explorerscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan hen avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då explorerscouten avgett löftet får hen sitt åldersgruppsmärke.

Explorerscouten kan avge sitt löfte tillsammans med sin patrull, t.ex. vid uppflyttning från spejarscout till explorerscout. Explorerscoutlöftet kan också avges under patrullens eller hela åldersgruppens första gemensamma utfärd på en vacker plats. Den enskilda explorerscouten kan avge sitt löfte på något av scoutkårens evenemang eller t.ex. under tapto på ett patrullmöte. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, explorerscoutens önskemål, eller situationen och tillfället.

Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för explorerscoutens löftesgivning. Explorerscoutlöftet är inte en utantill-läxa, som scouten snabbt rabblar upp för ledaren då explorerscouten råkar minnas löftet. Avsikten med löftesgivningen är att explorerscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna.

Scoutens valspråk Var redo.

Explorerscoutens ideal är att:

* respektera andra

* älska naturen och skydda miljön

* vara pålitlig

* främja vänskap över gränser

* känna sitt ansvar och vara aktiv.

Att respektera andra Att respektera andra innebär förutom att behandla andra människor jämlikt också att explorerscouten känner igen sina egna fördomar och strävar efter att bli av med dem. Explorerscouten bekantar sig modigt med nya människor, som är av annan bakgrund, och respekterar deras åsikter.

Älska naturen och skydda miljön Kärleken till naturen syns i de allt mer krävande naturupplevelserna i explorerscoutprogrammet. Målsättningen är att explorerscouten beger sig på lite svårare vandringar och utfärder samt klarar sig i naturen i mer exceptionella förhållanden. Explorerscouten förstår också betydelsen av natur- och miljöskydd.

Vara pålitlig I och med explorerscoutåldern får explorerscouten mer friheter i den egna kåren, så som nycklar till kårlokalen och rätten att använda sig av kårens utrustning. Explorerscouten ska anses pålitlig av scoutkåren för att hen ska få dessa friheter. I och med explorerscoutåldern flyttas ansvaret för den egna gruppen allt mer till explorerscouten själv. Pålitlighet bland patrullmedlemmarna är nyckeln till ett kvalitativt och fungerande samarbete. Det är också viktigt att det finns ett förtroende mellan lotsen och patrulledaren. Då kan samarbete mellan lotsen och patrullen fungera smidigare och lotsen kan ge det stöd som patrullen behöver.

Främja vänskap över gränser Idealet att främja vänskap över gränser beskriver explorerscouternas scoutprogram bra. Under explorerscoutåldern är det meningen att scouterna reser bort från den egna kåren för att bekanta sig med andra explorerscouter i närområdet, i distriktet eller i FiSSc och på landsomfattande (tvåspråkig) nivå. Samtidigt utvidgar explorerscouten sitt kontaktnät och utvecklar sina kunskaper om mänskliga relationer. Internationella aktiviteter och utlandsläger bidrar till att explorerscouten bekantar sig med andra kulturer och får scoutvänner runtom i världen.

Känna sitt ansvar och vara aktiv Idealet att känna sitt ansvar och göra sitt bästa implementeras bäst hos explorerscouter genom olika ledarskapsuppgifter som scouten övar på under sin tid som explorerscout. Den halvåriga ledarskapspraktiken och de i de olika åldersgrupperna gjorda ledarskapsövningarna leder explorerscouten på vägen till att ta emot olika scoutuppdrag och ta hand om dem. Det är viktigt att komma ihåg, att personen i explorerscoutålder bara övar på att bära ansvar och ännu är en deltagare i scoutingen, inte bara en förverkligare. Då hen möter en situation som kräver åtgärder, t.ex. en trafikolycka, känner explorerscouten sitt ansvar och kan göra sitt bästa.

Symbolik

Explorerscouten har redan vågat bekanta sig med världen utanför scoutkåren. Explorerscouten rör sig intresserat i sin omgivning och upplever olika vyer och terräng. Explorerscoutprogrammet leder explorerscouten att under tre år bekanta sig med nya människor, seder, händelser och kunskaper.

Kännetecknande för explorerscoutpatrullen är egna patrullutstyrslar, föremål och traditioner som skiljer patrullen från mängden och stärker patrullkänslan. Genom en egen symbolik kan explorerscouterna visa andra vem de är och varifrån de kommer.

Vid löftesgivningen får explorerscouterna sitt åldersgruppsmärke i tyg, som fästs på scoutskjortans högra ärm. Explorerscoutsigillet är liljan och lejonet i metall. I märket kombineras scouttraditioner och finländskhet. Då explorerscouten under tre år har utfört alla obligatoriska fickor och minst en aktivitet ur alla andra fickor, har explorerscouten rätt att bära explorerscoutsigillet. Explorerscoutsigillet placeras som översta märke på vänstra fickan på scoutskjortan. Då explorerscouten genomfört gruppledarutbildningen får explorerscouten dessutom rätt att bära gruppledarutbildningsmärket i metall på scoutskjortans högra ficka.

Explorerscoutens färg är skogsgrön. Den skogsgröna färgen beskriver explorerscouternas förmåga att fungera i samklang med naturen. Den gröna färgen är också ungdomens och tillväxtens färg. Färgen syns till exempel på visselpipssnodden och i materialet som är riktat till explorerscouterna.

Under explorerscouternas treåriga program är det viktigt att man stannar upp en gång i året på en evalueringsträff med lotsen. Under träffen utvärderas den valda rutten och patrullen funderar hur de ska gå vidare. Samtidigt ger man uppmuntrande feedback åt alla patrullmedlemmar, så att de igen glatt orkar lyfta upp explorerscoutens ryggsäck och modigt fortsätta resan.