Roverscoutprogrammet

Roverscoutprogrammet omfattar fem år och formas individuellt för varje roverscout. Varje roverscout utför aktiviteter, minst 33 stycken, enligt sina intressen och målsättningar, dock så att minst en aktivitet väljs ur varje ämnesområde. Till allas program hör Välkommen som ny roverscout som innehåller Finlandsprojektet och Utlandsprojektet. Noggrannare instruktioner för att göra aktiviteterna finns vid varje enskild aktivitet.

Roverscoutprogrammets struktur

Roverscouttiden börjar redan vid uppflyttningen från explorerscout då roverscouten för första gången bekantar sig med roverscoutprogrammet lite mera. Den egentliga åldersgruppstiden börjar med Välkommen till roverscouttiden-kontrollen där målsättningen är att roverscoutpatrullen lär känna varandra, planerar sin verksamhet och förverkligar Finlandsprojektet.

Roverscoutprogrammet formas individuellt för varje roverscout. Tillsammans med roverscoutlotsen bygger roverscouten upp en vandringskarta över sin roverscoutstig baserat på de egna målsättningarna. I stigande svårighetsgrad märks aktiviteter in på vandringskartan för de kommande fem åren.

Varje roverscout gör åtminstone 33 aktiviteter, minst en från varje ämnesområde, kontroll, enligt sina egna intressen och målsättningar. I varje kontroll finns det 1-8 olika alternativa aktiviteter och det är bara kontrollerna Välkommen som ny roverscout, Grundutbildning för scoutledare, Utlandsprojektet och På väg mot vuxenlivet som är obligatoriska.

Förutom att roverscouten utför aktiviteterna deltar hen också i distriktets eller i FiSSc:s och i nationella roverscoutevenemang, samt i tävlingar, läger och andra regioners, FiSSc:s, nationella eller internationella evenemang. Dessutom lämpar sig långfärdsmärkena – Björntanden, Bäversvansen, Gyllene ratten, och de olika liljorna väl för roverscouterna.

I slutet av roverscouttiden förverkligar roverscoutpatrullen ett utlandsprojekt. Syftet med projektet är att planera och förverkliga en scoutresa utomlands där man gör en samarbete med lokala scouter och goda gärningar.

Roverscoutåldersgruppen avslutas med uppflyttningen till äldre ledare. För att få roverscouten och samtidigt hela scoutingens åldersgruppsprograms sigill måste roverscouten ha gjort aktiviteter ur minst 15 kontroller, avlagt grundutbildningen för scoutledare och kontrollen Välkommen som ny roverscout samt förverkligat utlandsprojektet.

När en verksamhetsperiod byter håller roverscouten eller roverscoutpatrullen en träff med lotsen där man utvärderar det som hänt under perioden och planerar den kommande tiden. Lotsen uppgift är att synliggöra de färdigheter som roverscouten fått under den gångna perioden i scouterna. På samma träff går man igenom de planer som är insatta på vandringskartan och planerar hur de kan förverkligas.

Finlandsprojektet

Som en del av Välkommen som ny roverscout görs Finlandsprojektet. Målsättningen är att Finlandsprojektet skapar gruppanda i patrullen och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt samtidigt som de bekantar sig med sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout.

Finlandsprojektet är en minst ett dygn lång resa inom Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna i patrullen. Under resan funderar roverscouterna på hur det är att vara roverscout och på scoutingens värderingar, förbereder sig för att avlägga roverscoutlöftet. Aktiviteter från roverscoutprogrammet kan göras under resan och det är lotsens uppgift att hjälpa roverscouterna att planera och utvärdera resan, men hen deltar inte själv.

Den personliga utvecklingsplanen – vandringskartan

Roverscoutens vandringskarta byggs upp utgående från roverscoutens egna mål. Lotsen hjälper roverscouten att göra upp en plan för den egna utvecklingen. På vandringskartan är aktiviteterna uppdelade med stigande svårighetsgrad över de fem åren. Roverscouten väljer själv aktiviteter och roverscoutevenemang – till exempel nationella evenemang och FiSSc:s evenemang – för hela roverscouttiden. Då man gör upp kartan måste man ta i beaktande den egna patrullens planerade projekt och de aktiviteter som utförs gemensamt, samt beakta scoutens livssituation. Aktiviteterna kan bytas ut under resans lopp. Vandringskartan kontrolleras minst en gång per år tillsammans med lotsen. Då jämför roverscouten och lotsen vandringskartan med målen för fostran, analyserar roverscoutens personliga utveckling samt funderar vid behov på löftet och förpliktelserna enligt roverscoutidealen. De jämför också de utförda aktiviteterna med vandringskartan och uppdaterar planen för den följande etappen.

Lotsen handleder roverscouten i uppgörandet av den egna vandringskartan. Roverscouten och –patrullen bekantar sig tillsammans med lotsen med aktiviteterna och evenemangen riktade till roverscouter. Det är bra om roverscouten färdigt väljer aktiviteter som intresserar och funderar på sitt eget kunnande och sina egna önskemål. Samtidigt kan roverscoutpatrullen diskutera vilka aktiviteter som den utför gemensamt.

Lotsen och roverscouten går först tillsammans igenom vad roverscouten kan, vad hen vill lära sig och vad hen vill göra under de följande fem åren. Efter det diskuteras de aktiviteter som passar målsättningarna och livssituationen och väljer ur alla temaområden minst en aktivitet som ska utföras. De valda aktiviteterna delas jämnt över roverscouttiden. För det första året ska man också i detta skede fundera litet noggrannare på aktiviteterna samt när och hur de utförs.

Man kan göra en vandringskarta på många olika sätt, bland annat kan man printa ut ett botten för en karta som man fyller i, man kan använda sig av Kuksa:s funktioner eller på något helt annat sätt. Det viktiga är att aktiviteter och tidpunkter märks in i vandringskartan där som de förväntas ske.

Vandringskartan kontrolleras minst en gång per år, gärna per halvår, tillsammans med lotsen. Under träffen diskuteras hur det gått att göra aktiviteterna, har alla planer förverkligats eller blev det förändringar? Uppnåddes de lärandemål som lades upp? När den föregående perioden utvärderats flyttas fokus till den kommande perioden och planen uppdateras vid behov beroende på roverscoutens livssituation eller önskemål. Det är bra att komma överens om nästa tidpunkt för att kolla vandringskartan redan under detta tillfälle.

När roverscouttiden börjar lida mot sitt slut deltar lotsen i kontrollen Mot vuxenlivet. I samband med aktiviteterna diskuterar lotsen tillsammans med roverscouten de färdigheter som hen lärt sig i scoutingen och handleder roverscouten i att hitta den egna rollen som äldre ledare.

Aktiviteter

De obligatoriska kontrollerna

Det finns fyra obligatoriska kontroller och ur dem görs alla aktiviteter. Det första året görs kontrollen Välkommen som ny roverscout, i vilken också Finlands-projektet ingår, och kontrollen På väg mot vuxenlivet görs i slutet av roverscouttiden. Utlandsprojektet görs även det i slutskedet av roverscouttiden. Den fjärde obligatoriska kontrollen är Grundutbildning för scoutledare.

Övriga kontroller

Utöver de obligatoriska kontrollerna finns 33 övriga kontroller. I varje kontroll finns 2-8 aktiviteter av vilka roverscouten fritt kan välja antingen den som känns roligast, eller den där hen känner att hen vill utveckla sig mest. Roverscouten väljer själv vilka aktiviteter som görs, men lotsen kan gärna ha en handledande roll vid valet.

Kontrollerna är

  • Andlighet och reflektion
  • Egen ekonomi
  • Etik i vardagen
  • Fysiskt välbefinnande
  • Färdas på vatten
  • Färdigheter i vardagen
  • Första hjälpen
  • Hållbar utveckling
  • Internationell scouting
  • Jag påverkar miljön
  • Jag som gruppmedlem
  • Jag som ledare
  • Kommunikation
  • Könsidentitet och sexualitet
  • Livsåskådning
  • Mångfald och attityder
  • Nya färdigheter
  • Orientering
  • Pengar i rörelse
  • Proffs på projekt
  • Psykiskt välbefinnande
  • Påverkan
  • Roverscoutevenemang
  • Scoutkåren
  • Säkerhet
  • Till förmån för andra
  • Tillsammans med andra
  • Uppdrag
  • Utekunskaper
  • Vandring
  • Vi människor
  • Viktiga värderingar
  • Våga satsa och ta risker

Samtidigt som roverscouten planerar sin vandringskarta funderar hen också på tidtabell för förverkligande av aktiviteterna. Vissa aktiviteter är korta och tar bara en kväll, medan andra aktiviteter behöver en längre tidsperiod. Lotsens uppgift är att se till att vandringskartan och i och med den roverscoutens program blir lämpligt utmanande och mångsidigt för roverscouten och att den motiverar och inspirerar till scouting. Aktiviteterna förverkligas i enlighet med scoutmetoden.

Utlandsprojektet

Roverscoutpatrullen gör en minst tre dygn lång scoutresa till ett annat land. Utlandsprojektets mål är att roverscouten bekantar sig med scoutverksamheten och kulturen i landet som valts, och att roverscouten genom projektet lär sig planera och förverkliga ett mer krävande projekt.

Utlandsprojektet är tidskrävande projekt. Lotsens roll är att stöda och uppmuntra patrullen under projektets olika skeden så att projektet inte avstannar i planeringsskedet.

Uppflyttningarna

Uppflyttning från explorerscout till roverscout

Uppflyttningen från explorerscout till roverscout behöver inte ske just den månad som scouten fyller 18. I det här skedet har ungdomarnas egentliga ålder inte så stor betydelse; också de som är födda samma år kan ju ha nästan ett års åldersskillnad. Det väsentliga är att hitta en lämplig tillväxtmiljö för den unga i kåren. Om det är fråga om en hel explorerscoutpatrull som ska flyttas upp så kan man gärna fundera på om man flyttar upp patrullen så som den är eller om man i det här skedet gör förändringar. Oberoende av hur man gör är det viktigaste att man kommer ihåg den personliga vandringskartan som uppgörs utgående från den egna situationen.

Det kan vara bra att ordna en avslutningsutfärd då explorerscoutprogrammet tar slut. En utfärd där man ser tillbaka på explorerscouttiden och minns de bästa stunderna. Utfärden kan vara explorerscoutprogrammets höjdpunkt, en minnesvärd resa och ett gemensamt projekt. Redan innan förflyttningen till roverscouterna är det bra att tala med lotsen om den kommande åldersgruppen och dess natur. Det är bra att gå igenom Välkommen som ny roverscout som hör till början av roverscoutprogrammet. Den preliminära planen för Finlandsprojektet är också bra att börja på redan under explorerscoutåldern. Roverscoutlotsen kan gärna hälsa på exlporerscouterna exempelvis under avslutningsutfärden.

Uppflyttningsceremonin kan förverkligas enligt kårens traditioner på avslutningsutfärden. Roverscoutlotsen och explorerscoutlotsen ansvarar för uppflyttningens arrangemang och förverkligande. I uppflyttningen från explorerscout till roverscout kan äldre roverscouter vara med och arrangera uppflyttningsceremonin vilket kan leda till att roverscouter i olika åldrar kanske lättare grupperar sig till en roverscoutåldersgrupp.

Uppflyttning till äldre ledare

Då roverscouten blir äldre ledare har hen nått scoutingens slutmål och genomfört scoutprogrammet i sin helhet.

Då roverscouten utför kontrollen På väg mot vuxenlivet funderar hen tillsammans med lotsen på vilka färdigheter hen hittills lärt sig inom scoutingen, och hur hen kan fortsätta sin scoutbana som äldre ledare. Scoutens roll förändras från att ha varit deltagare i programmet till att vara en som möjliggör programmet för andra. Senast efter roverscouttiden förändras verksamhetens art. Som äldre ledare fungerar scouten till exempel som lots, som åldersgruppsledare eller med andra uppdrag som möjliggör verksamhet inom kåren, FiSSc eller centralorganisationen. Lotsens roll som handledare är viktig då roverscouten söker sin plats som vuxen i scoutingen.

Till kontrollen På väg mot vuxenlivet hör också avslutningsceremonin som avslutar hela scoutens åldersgruppstids scoutprogram. Avslutningsceremonin är ett konkret tillfälle där roverscouten blir en del av kårens vuxna ledarråd. Ifall roverscouten uppfyller kraven för roverscoutsigillet så kan det delas ut till hen under högtidliga former.

Utfärder

Utfärderna är en väsentlig del av roverscoutprogrammet, och de görs bland annat för att roverscouterna ska få tid att tillbringa tid med scouter ur den egna åldersgruppen. Utfärderna bygger upp gruppandan och många aktiviteter är också enklare att utföra under utfärder. Utfärderna kan arrangeras i den egna roverscoutpatrullen, som ett samarbete mellan flera roverscoutgrupper, eller gemensamt för alla roverscouter i området. Lotsens roll är att uppmuntra roverscouterna att göra utfärder, samt vid behov att stöda dem i de praktiska arrangemangen.

Roverscoutens programevenemang och tävlingar 

Distriktets/FiSSc:s programevenemang 

På distriktsnivå ordnas distriktsevenemang för roverscouter på årlig basis. Det är ofta ett veckoslut det handlar om där man genomför åldersgruppsprogrammet, och via det målen för fostran. Målsättningen är att roverscouterna får träffa scouter i samma ålder. Evenemangets målsättning är att ge upplevelser, erfarenheter och ”aha-upplevelser” åt roverscouterna.

Varje distrikt definierar själv temat för evenemanget. Temat kan exempelvis handla om  utfärdskunskaper, miljöfrågor eller samhället. Under planeringen bör man fästa uppmärksamheten på aktuella ämnen som intresserar roverscouternas åldersgrupp. Vid behov kan man även bygga upp veckoslutets innehåll kring innehållet för roverscoutprogrammet.

Nationella roverscoutevenemang 

Det nationella roverscoutevenemanget är ett nationellt evenemang för roverscouter som ordnas på årlig basis. Roverscouterna bekantar sig med ett specifikt ämne inom ett valt tema och förverkligar åldersgruppsprogrammet. Evenemanget tydliggör åldersgruppen för både kåren och deltagarna och bidrar med uppmuntran för verksamheten. Med hjälp av evenemangets förhandsmaterial, synlighet och program stöder man roverscouternas åldersgruppsprogram. Varje roverscout är en del av en större helhet.

Roverscouten får utveckla sig själv, både som individ och som medlem i roverscoutpatrullen genom att förverkliga åldersgruppsprogrammet. En målsättning för evenemanget är att roverscouterna bekantar sig med varandra, nätverkar med varandra och pratar om åldersgruppens projekt.

Scoutfärdighetstävlingar 

På distriktsnivå ordnas varje år åtminstone en scoutfärdighetstävling. Scoutfärdighetstävlingen kan vara en dagslång tävling eller så kan den räcka över natten. Vidare ordnar centralorganisationen på årlig basis höst- och vintertävlingar. Under scoutfärdighetstävlingarna får roverscouten verka som patrull, testa de färdigheter hen lärt sig inom scoutingen samt bekanta sig med verksamheten utanför den egna kåren.

Kårläger

Roverscouterna har en central roll i planerandet och verkställandet av kårlägren. I roverscouternas kontroller finns ett flertal aktiviteter till vilka kårens sommar- och vinterläger passar utmärkt. Det skulle vara bra om det på kårlägren även skulle finnas eget program för roverscouterna. Fastän roverscouterna ofta innehar uppdrag kan man ha eget program exempelvis om kvällarna då de yngre scouterna lagt sig.

Större läger

FiSSc och de finska distrikten ordnar regelbundet egna läger i enlighet med sin verksamhetsplan. Lägerdeltagande är en del av roverscoutprogrammet och i deltagandet kan också ingå olika uppdrag gällande verkställandet av lägret. Lägrets program är ofta ordnat så att roverscouterna en del av tiden deltar i den egna åldersgruppens aktiviteter och en del av tiden innehar ett uppdrag. Det är ofta möjligt att delta också i andra än det egna distriktets läger.

Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. Alla scouter har alltså inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som roverscout. Precis som gällande förbunds- och distriktsläger så omfattar roverscoutens program deltagande i lägret och kan även omfatta organisationsuppgifter för detta. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen. Ungefär var femte år ordnas Finlands Scouters sjöscoutläger Satahanka.

Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år, samt andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man genom centralorganisationens olika kommunikationskanaler och via scoutorganisationernas hemsidor. Centralorganisationen ordnar årligen en resa till något internationellt läger.

JOTA och JOTI

JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet, för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke utdelas till deltagarna. JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en roverscoututflykt, om man kan skaffa fram lämplig utrustning. Roverscouterna kan använda radio eller dator hemma, men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA behöver roverscouterna hjälp av en radioamatör eftersom användandet av radiofrekvenser är reglerat i Finland. Finska radioamatörsförbundet SRAL hjälper gärna till.

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter där man utnyttjar kontakter. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI händelser dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

JOTT – Jamboree On The Trail 

Jamboree On The Trail, Jamboree på stigarna, är likt JOTA och JOTI ett världsomfattande scoutevenemang som ordnas på årlig basis. Avsikten med scoutevenemanget är att få scouter att ta sej ut i skogar, på stigar och vägar i en internationell anda. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje deltagande grupp kan själva välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, på okända vägar eller varhelst annanstans.

Roverscoutpatrullen kan exempelvis ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter nära kårlokalen eller utfärdsstugan. Roverscouterna kan själva delta i JOTT genom att genomföra en vandring lite längre borta eller genom att bekanta sig närmare med sin egen hemtrakt. Roverscouterna kan även kombinera genomförandet av läderliljan med JOTT eller så kan de exempelvis upprusta naturstigar i närmiljön. Hela kåren kan gemensamt delta i JOTT. Deltagarna i ett JOTT-evenemang har möjlighet att få ett evenemangsmärke.

Explorer Belt

Explorer Belt, EB, är en 200 km lång vandring som genomförs under 10 dagar med en bekant, eller en på förhand obekant, scoutkompis i ett främmande land. Resmålet är olika varje gång och till resenärer väljs 16-25-åriga scouter. Avsikten med evenemanget är att bekanta sig med destinationens kultur på olika sätt som skiljer sig från vanliga turistresor. Deltagarna har endast en begränsad summa pengar till sitt förfogande och all utrustning bärs med under hela vandringen. På detta sätt får deltagarna använda sig av sin uppfinningsrikedom då de funderar på nästa övernattnings- eller matställe. Under vandringen görs även små projekt.

Efter vandringen börjar den andra delen då hela gruppen reser tillsammans runt i destinationslandet. Efter EB har deltagarna en fantastisk vandring bakom sig och de är även många nya upplevelser och vänner rikare.

Roverway

Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma europeiska evenemang för 16–22-åriga scouter som ordnas i olika länder vart fjärde år. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas till ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt.

The World Scout Moot

World Scout Moot är ett evenemang som WOSM arrangerar med fyra års mellanrum. Evenemanget samlar 18-26-åriga roverscouter från hela världen. Evenemangets program är tvådelat. Efter öppningsceremonin delar deltagarna in i mångkulturella patruller där de spenderar tid och bekantar sig med värdlandet för evenemanget under några dagar. I början, eller i mitten, av evenemanget samlas alla deltagare på lägerområdet för att spendera tid tillsammans. Målsättningen med evenemanget är att stärka deltagarnas internationella förståelse.

Världsjamboree 

Världsjamboreen är ett världsomfattande läger som WOSM ordnar vart fjärde år i olika länder. Alla över 14-åriga scouter kan delta i lägret. Över 18-åringarna deltar i olika serviceuppdrag. Under världsjamboreen har man möjlighet att delta i olika aktiviteter, erfara fina upplevelser och knyta nya internationella vänskapsband.

Thinking day

Under thinking day firar man scoutvänskap, ökar medvetenheten om världens orättvisor och samlar medel för fattigare länders scoutverksamhet. Thinking day firas årligen 22.2. Thinking day är den gemensamma födelsedagen för scoutrörelsens grundare, Lord Robert Baden-Powells, och hans hustru, Lady Olave Baden Powell som var världsscoutchef för flickscouterna. WAGGGS erbjuder varje år ett tema med tillhörande aktiviteter som de roverscoutgrupper som deltar i Thinking day kan genomföra.

Långfärdsmärken 

Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är Björntanden, Gyllene ratten och Bäversvansen. Målsättningen med långfärdsmärkena är att gå på en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Björntanden genomförs genom en vandring, Gyllene ratten görs seglande och Bäversvansen å sin sida är ett långfärdsmärke för vilket man utför en expedition paddlande. För godkända undersökningar får scouten björntandsmärket, märket gyllene ratten eller bäversvansmärket att fästa på sin scoutskjorta.

Liljor

Liljor är aktiviteter där man gör någonting specifikt under en viss tid eller under en viss resa. De tär lätt på aktörens tålamod. Man kan göra aktiviteterna i roverscoutpatrullen men det är frågan om en individuell prestation. Man gör ofta en utredning om liljorna till den scoutledare som emottar prestationen och av de godkända utförda liljorna får man ett märke att fästa på scoutbältet.

Olika liljor är exempelvis läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och tysthetsliljan, bastuliljan och IRC-liljan. I läderliljans lättaste klass (gröna) går man 40 km eller skidar 60 km under högst 24 timmar. Under övervakningen kan man kombinera roverscoutaktiviteter såsom handarbeten, så att övervakandet löper smidigare. Roverscoutpatrullerna kan också hitta på liljor själva. Man har gjort liljor bland annat för tid man spenderar i sovsäckar, genom att leka i 24 timmar, genom talkoarbeten och så vidare.


Att förverkliga programmet

Roverscoutprogrammet är gjort för roverscouten

Roverscoutprogrammet är planerat utgående från det mål för fostran som uppställts för åldersgruppen och så att programmet är mer utmanande än explorerscoutprogrammet. I roverscoutåldern utvecklats man i mycket olika riktning enligt sina intressen, studie- och yrkesval. På grund av detta är roverscoutprogrammet individuellt.

Planering av verksamheten

Programmet är indelat i 4+33 ämnesområden, alltså kontroller. Varje kontroll består av 2-8 aktiviteter att välja mellan. Alla roverscouter utför de fyra obligatoriska kontrollerna Välkommen som ny roverscout, Grundutbildning för scoutledare, Utlandsprojektet och På väg mot vuxenlivet. Varje roverscout gör tillsammans med lotsen upp en egen vandringskarta, en utvecklingsplan, för de fem åren som roverscout. Av aktiviteterna i varje kontroll väljer roverscouten den aktivitet som känns mest intressant och lämpligt utmanande för hen själv. Aktiviteterna kan utföras ensam, i par eller tillsammans med den egna patrullen eller någon annan grupp.

Lotsens roll är att tillsammans med roverscouten bedöma om aktiviteterna är lämpliga och lämpligt utmanande då vandringskartan görs eller då den kontrolleras.

Eftersom varje roverscout själv planerar sin roverscouttid kan det bli utmanande att planera roverscoutpatrullens verksamhet. Patrullen, patrulledaren och lotsen gör tillsammans en verksamhetsplan för verksamhetsperioden. För planen väljs sådana aktiviteter som intresserar så många av patrullmedlemmarna som möjligt. Verksamhetsplanen omfattar också patrullens utfärder, kårens gemensamma verksamhet och de åldersgruppsprogram som roverscouterna har tänkt delta i. Tillräckligt med tid behövs också för planering av utfärder och övriga projekt. Verksamhetsperioderna kan bli mycket olika, utgående ifrån roverscoutpatrullens  val.

Patrullen väljer inom sig en patrulledare som ansvarar förorganiseringen av verksamheten under verksamhetsperioden. Patrulledaren ansvarar dock inte för att arrangera allt program, utan patrullmedlemmarna hjälps alla åt med det. Lotsen stöder patrulledaren i hens uppdrag.

Verksamhetsplanen uppdateras vid behov under verksamhetsperioden.

Patrullmötet

Roverscoutpatrullen kan själv bestämma en lämplig mötesfrekvens. I en ung vuxens liv finns situationer då man helt enkelt måste prioritera. Ibland är scoutverksamheten intensiv och vid andra tidpunkter ligger betoningen på något annat. Mötets längd kan beroende på situationen variera från exempelvis två timmar till över en natt. Patrullen kan ha möten regelbundet till exempel var tredje torsdag eller en gång i månaden under ett veckoslut – eller oregelbundet på en dag som bestäms på förhand.

Ett viktigt kriterium är att roverscouterna kan delta i mötena och att de känner till tidpunkten för dem. Mötesplatsen kan variera beroende på situationen och kan vara till exempel på kårlokalen, i kårens stuga, utomhus, hemma hos någon, på någons arbetsplats, ute på stan eller över nätet. Mötesstukturen kan omfatta element som upprepas varje vecka liksom för de yngre åldersgrupperna eller alternativt gör man som det känns bäst. Upprepande element kan vara till exempel patrullens egen inledningsritual, en informationsdel, repetition av vad man gjorde förra gången, mötets huvudprogram, en lek, en lugn stund och avslutande av mötet. Det huvudsakliga syftet med mötena är att planera och genomföra aktiviteter tillsammans.

Via patrullmöten, utfärder, läger, scoutfärdighetstävlingar, kårevenemang, FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och FS:s (Finlands Scouters) evenemang och roverscoutens egna uppgifter borde roverscouten kunna fullfölja sin vandringskarta. Då roverscouterna antecknar utförda aktiviteter exempelvis i Kuksa är det enkelt att följa med hur kartan efterföljs.

Sjöscouting för roverscouterna

Sjöscouting är en metod för att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens mål är, utöver scoutingens allmänna mål för fostran, att fostra ansvarskännande sjöfarare som tryggt och säkert rör sig till havs samtidigt som de tar hänsyn till miljön och till andra som rör sig till havs.

I roverscoutprogrammet finns inga aktiviteter som är särskilt märkta för sjöscouter. Däremot är nästan alla aktiviteter möjliga att på sätt eller annat utföra på eller i närheten av vatten. Under roverscoutpatrullens veckoslutsseglats finns till exempel många möjligheter att, förutom att träna segling, utföra aktiviteter ur programmet. Aktiviteter som kretsar kring ledarskap, att ta emot scoutuppdrag eller att fungera i grupp kan med fördel utföras i uppdrag som härrör sig till kårens båt eller tillsammans med kårens seglargäng. Webbplatsen scoutprogrammet.fi tar också gärna emot tips på olika sätt att förverkliga aktiviteter.

Lotsens roll är viktig också inom sjöscoutingen. Precis som i all annan scoutverksamhet är lotsen ett stöd för roverscouten. Lotsen ska känna roverscouterna så bra att hen kan hjälpa dem att hitta för dem lämpliga uppdrag och utbildningar inom sjöscoutingen, och också att uppmuntra roverscouterna att delta i och förverkliga scouting som inte härrör sig till sjölivet.

Lotsen kan stöda roverscouterna i att bekanta sig med sjöscoutingen i andra kårer. Samarbete mellan olika kårer ger ofta fler möjligheter att lära sig segling.

I roverscoutprogrammets kontroll Färdas på vatten finns bland annat aktiviteterna Skärgårdsskepparkurs, Skärgårdscertifikat och Skepparkurs. Skärgårdsskepparkursen består av en ett veckoslut lång teorikurs som tillsammans med skärgårdsskepparkursens praktikdel strävar till att ge scouten tillräckliga kunskaper och färdigheter för att fungera som skeppare på en scoutbåt i skärgårdsområdet. Under skärgårdsskepparkursen fördjupas och utvidgas de allmänna teoretiska sjöfartskunskaper man fått på båtförarkursen.

Målet med skepparkursen är att ge scouten de kunskaper och färdigheter i sjöfart som behövs för att hen ska kunna fungera som ansvarstagande skeppare på öppet hav under alla väderförhållanden. Kursen består av en teoridel som tar två veckoslut och en praktikdel som förverkligas som en minst tre dygn lång seglats. Skärgårdsskepparkursen och skepparkursen arrangeras båda av FS och FiSSc.

I kontrollen Färdas på vatten finns också den särskilt för sjöscouter ämnade aktiviteten Långfärdsseglats, och i aktiviteten Extrema vattendrag nämns Sjöräddningskursen som en tips på hur man kan utföra aktiviteten.

Tillämpning av roverscoutprogrammet

I roverscoutprogrammet finns många alternativ för hur det förverkligas, så det går rätt enkelt att anpassa för att svara på olika scoutkårers och roverscouters behov. Tillämpning är tillåtet och till och med att rekommendera, så länge de mål som finns uppställda för kontrollerna och aktiviteterna uppfylls.

Aktiviteternas utmaningsgrad kan regleras och vid behov kan en ny aktivitet som bättre motsvarar målet för ämnesområdet skapas. Lotsen hjälper roverscouten att hitta ett bra sätt och en bra nivå för att utföra aktiviteten.

Då roverscoutprogrammet förverkligas i den egna kåren är det viktigaste att varje 18-22-åring har en möjlighet till ett åldersgruppsbaserat program som stöder den egna utvecklingen. Scouter i roveråldern kan alltså inte utnyttjas endast och enbart i ledaruppdrag och andra ansvarsuppgifter. Detta utesluter såklart inte att roverscouten har ledaruppdrag i kåren eller fungerar i ansvarsuppdrag, men det är viktigt att hen har stöd i sitt uppdrag och att det finns möjlighet för hen att också förverkliga sitt eget program.Eftersom scoutingen är en fostrande organisation så går den ungas behov före scoutkårens.

Aktiviteterna behöver inte alltid utföras i så kallad scoutmiljö. Om till exempel inlärningen av något som hör till en aktivitet ingår i roverscoutens studier eller arbete kan hen utföra aktiviteten i samband med studierna eller arbetet. Då kan man utnyttja det roverscouten lärt sig exempelvis så att hen ordnar en möjlighet för de andra att utföra aktiviteten och leder det hela.

Att bilda en patrull

Roverscoutprogrammet kan förverkligas såväl i små som i stora kårer. I stora kårer finns bra möjlighet att mångsidigt utnyttja åldersgruppsverksamheten. I en liten kår finns kanske bara en, eller några få, i åldern 18-22. Också denna/dessa roverscouter ska ha möjlighet att utföra sin egen åldersgrupps program, till exempel tillsammans med roverscouterna från en annan kår, eller tillsammans med roverscouterna på studieorten. Inget hindrar att roverscoutpatrullen bildas över kårgränserna. Likaväl kan roverscoutpatrullens alla medlemmar komma från samma kår men ändå vara utspridda över ett större område (till exempel i och med studier eller jobb).

Roverscoutpatrullen behöver inte vara bestående på samma sätt som i de yngre åldersgrupperna, utan kan också till exempel bildas kring ett projekt.

Patrullmötena

Varje roverscout förverkligar programmet utgående ifrån sin egen vandringskarta. I praktiken innebär det här ofta att roverscoutpatrullen inte  träffas en gång i veckan, som de yngre åldersgruppernas patruller gör. Patrulledaren och lotsen ansvarar ändå för att patrullen ändå har en regelbunden verksamhet. Patrullen kan till exempel träffas en gång i månaden, eller regelbundet på nätet, eller på veckosluten på utfärder. Sätten att ha möten är många. Det viktiga är att patrullen hittar det sätt som passar den bäst.

Lotsens roll är viktig ifall roverscouterna inte träffas en gång i veckan. Lotsen stöder patrullen och fungerar vid behov som en länk mellan den och kåren.

Patrullens uppbyggnad

Patrullen kan bestå av jämnåriga roverscouter som i stort sett alla börjar och slutar i patrullen samtidigt, eller vara en patrull där det regelbundet kommer med nya medlemmar samtidigt som äldre medlemmar regelbundet uppflyttas till äldre ledare. Patrullen kan också vara projektbaserad och bara finnas en kort tid. Kårens situation och traditioner reglerar ofta hur patrullen byggs upp. I en liten kår med få roverscouter är troligen oftast alla i samma grupp trots att de är olika gamla. För majoriteten av aktiviteterna finns inga instruktioner för vilket år de ska utföras, så patrullens verksamhetsplan fungerar för alla i patrullen oberoende av ålder.

Nya medlemmar i verksamheten

Scout kan man bli i vilken ålder som helst. Då en ny medlem börjar i gruppen tar gruppbildningen en nystart. Roverscoutprogrammet inleds med Finlandsprojektet som sammanbinder patrullen och med andra gruppbildningsaktiviteter. Då en ny medlem börjar i gruppen är det bra att upprepa en del av dessa gruppbildningsaktiviteter tillsammans med hela patrullen. På samma sätt kan man göra också i en patrull där omsättningen av medlemmar är stor, eller i mer kortvariga projektpatruller.

En ensam ny roverscout vill knappast utföra Finlandsprojektet ensam, och det är såklart inte heller avsikten. Finlandsprojektet kan då förverkligas till exempel vartannat år för de roverscouter som hunnit börja sedan senast. Roverscoutlöftet ska naturligtvis avges. En ny roverscoutpatrull kan ju också bildas genom att man rekryterar nya medlemmar till kåren eller samarbetar med grannkåren.

Då någon kommer med i roverascoutprogrammet i ett senare skede bör det ju också synas i hens vandringskarta, så att aktiviteterna anpassas enligt den tid som finns att utföra dem, men självklart utan att tumma på kvaliteten. Roverscoutprogrammet ska alltid innehålla åtminstone löftesavgivning och en avslutningsceremoni.

Scoutkårens traditioner

Scoutkårens egna styrkor och traditioner kan synas i roverscoutprogrammet. Till exempel kan kåren bestämma att vildmarksaktiviteter görs i högre grad än vad basprogrammet kräver. I programmet finns mycket rum för valfrihet och för förverkligande av aktiviteten på nya sätt i enlighet med kårens traditioner. Dela med er av bra tips för utförandet av aktiviteterna på webbplatsen scoutprogrammet.fi.

Sisuscouter i roverscoutprogrammet

Roverscoutprogrammet innehåller många aktiviteter med inriktning på färdigheter som behövs i vardagslivet. Programmet kan alltså användas i tillämpad form med till exempel vuxna sisuscouter, dvs scouter med någon form av funktionsnedsättning.

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry

Tölögatan 55
00250 Helsingfors