Spejarscouter - Lotsens handbok

En spejarscout är mellan 12 och 15 år gammal och är i en vändpunkt i livet. Spejarscouten börjar få intresse för flickor och pojkar, blir irriterad över regler och måste pröva på allt. Spejarscouten blir lätt ivrig över saker, men tröttnar minst lika lätt. Världen är ofta svartvit. En del av de unga är starka som oxar, medan andra ännu är bara barnet. Ibland kunde spejarscouten inte bry sig mindre, och ibland spårar det helt ut. Ibland är livet helt underbart, ibland är det hemskt. De egna föräldrarna är dumma, men scoutledarna idoliseras. Det här och mycket mer är en spejarscout.

Det kan vara en stor skillnad mellan en pojke på sjätte klass och en flicka på åttonde klass. Denna utmaning, men också möjlighet, har noterats då spejarscoutprogrammet har utformats. Programmet är utformat så att ungdomar i olika utvecklingsskeden och med olika scoutbakgrund kan genomföra programmet, till och med i samma patrull. Spejarscoutprogrammet är också uppbyggt så att programmet ska fungera i alla scoutkårer.

Det finns fyra etapper i spejarscoutprogrammet: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Etapperna kan utföras i vilken ordning som helst. Förutom grundetapperna hör det två specialetapper till programmet: jag och staden. Med hjälp av de två specialetapperna kan spejarscoutprogrammet räcka ett tredje år. Märk ändå att äventyrs- och spejarscoutprogrammen tillsammans räcker fem år.

Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede och avslutas med en fyr. Till varje etapp hör fem obligatoriska aktiviteter och antingen en ansvarsuppgift eller en ledarskapsuppgift. Dessutom finns det i varje etapp valfria aktiviteter ur de fyra grupperna som ingår i målen för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. Ur varje grupp väljs en aktivitet.

En viktig uppgift för lotsen är att hjälpa spejarscouterna att välja de mest lämpliga aktiviteterna och tipsen för genomförande åt patrullen. Programmet innehåller valfria aktiviteter som gör programmet mer mångsidigt. Valfriheten ger er en bättre möjlighet att förverkliga programmet i er kår enligt patrullens intresse och kunskaper.

Ordlista

Aktivitet

En aktivitet är något konkret man gör ur scoutprogrammet. Aktiviteterna är samlade i etapper. En aktivitet kan vara en kortvarig sak som görs under ett scoutmöte eller alternativt en längre aktivitet som kan ta upp till veckor att göra.

Aktivitetskort

Aktivitetskortet är en lista över spejarscouternas alla aktiviteter och kan skrivas ut från scoutprogrammet.fi. Med hjälp av kortet kan såväl spejarscouten själv som lotsen följa med hur aktiviteterna utförs.

Avdelningsträff

Med 1-2 månaders mellanrum ordnas en åldersgruppsträff – avdelningsträff – för kårens alla spejarscouter.

Etapp

Det finns fyra etapper i spejarscoutprogrammet: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede och avslutas med en fyr. Till varje etapp hör fem obligatoriska aktiviteter och antingen en ansvarsuppgift eller en ledarskapsuppgift. Dessutom finns det i varje etapp valfria aktiviteter ur de fyra grupper som ingår i målen för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. Ur varje grupp väljs en aktivitet.

Fyr

En etapp avslutas med en fyr. Spejarscouterna planerar fyren tillsammans med lotsen och patrulledaren. Målsättningen är att patrullen under fyren använder sig av de färdigheter patrullmedlemmarna lärt sig under etappen. Fyrar kan också ordnas inom kårteam eller kårområden.

Gruppledarutbildning

Gruppledarutbildningen är en helhet som ingår som obligatorisk aktivitet för explorerscouterna. Utbildningen innehåller grundläggande ledarskapskunskaper och -färdigheter samt en ledarskapspraktik som gruppledare (oftast i en spejarscoutpatrull). Alla explorerscouter deltar i gruppledarutbildningen i sitt scoutprogram.

Kapten

Ledare för ett äventyrsscoutlag.

Kuksa

Kuksa är Finlands Scouters medlemsegister, där alla medlemsuppgifter och uppdrag hanteras. Dessutom kan man anmäla sig till de flesta scoutevenemang via Kuksa.

Kurstagningsskede

Varje etapp börjar med ett kurstagninsskede där patrullen planerar etappen och annan verksamhet.

Obligatorisk aktivitet

Obligatoriska aktiviteter är de aktiviteter i spejarscoutprogrammet som varje spejarscoutpatrull genomför under en etapp.

Patrull

Spejarscouterna fungerar i patrullen som oftast består av 4-12 spejarscouter.

Patrulledare

Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutålder (15-17 år). Patrulledaren verkar i samarbete med den vuxna lotsen.

Paus

Pauser är en del av spejarscoutmöten eller utfärder. En paus är en funktionell övning (t.ex. ett spel, en lek eller improvisation), där spejarscouten stannar upp vid saker som berör livet. Målsättningen med pauserna är att ge spejarscouten färdigheter inför vuxenlivet. Lotsen eller patrulledaren väljer en paus som passar till respektive tillfälle.

Programchef

Programchefen leder kårens programverksamhet och genomförande av den i alla åldersgrupper. Programchefen ser till att åldersgrupperna och målen för fostran beaktas i kårens beslutsfattande.

Sigill

Spejarscouten får ett sigill i metall då hen slutfört spejarscoutprogrammet. För att spejarscouten ska få sigillet, måste hen ha genomfört minst en etapp i sin helhet. Sigillet fästs på scoutskjortans vänstra ficka.

Spejarscout

En spejarscout är en 12-15 år gammal scout.

Spejarscoutevenemang

Ett spejarscoutevenemang är ett programevenemang riktat till spejarscouter, som t.ex. de finska distrikten och FiSSc kan ordna.

Spejarscoutlots

Lotsen är ansvarig för spejarscoutpatrullens verksamhet och styr den som vuxen scout. Lotsen stöder hela spejarscoutpatrullens utveckling och handleder då verksamhetsplanen görs upp för hela åldersgruppsperioden och sedan genomförs. Som arbetspartner har spejarscoutlotsen en patrulledare i explorerscoutålder.

Spejarscoutlöfte

Alla spejarscouter avger sitt spejarscoutlöfte i början av spejarscouttiden. Löftet avges för scoutens egen skull och i löftet lovar hen att förbinda sig till scoutingens värderingar.

Spejarscoutmärket

Spejarscouten får det lilafärgade åldersgruppsmärkets mittersta del vid löftesgivningen. Märket fästs på scoutskjortans högra ärm. Märken för de utförda etapperna fästs runt det runda mittenmärket. Märkena för tilläggsetapperna fästs under åldersgruppsmärket sida vid sida.

Tilläggsetapp

Det finns två tilläggsetapper som möjliggör att spejarscoutprogrammet räcker ett tredje år.

Uppflyttning

Med uppflyttning avses förflyttningen från en åldersgrupp till följande. Det är bra för kåren att skapa och upprätthålla traditioner, genom vilka den gamla åldersgruppen lämnas bakom en och man blir en fullvärdig medlem av den nya åldersgruppen.

Tips för genomförande

Vid varje aktivitet finns olika tips på hur aktiviteten kan genomföras. För vissa aktiviteter räcker det att genomföra ett tips, medan det är bra att göra flera tips vid andra aktiviteter, så att målsättningarna för aktiviteten uppnås.

Visselpipssnodd

Spejarscouternas visselpipssnodd är violett.

Åldersgruppansvarig

Den åldersgruppsansvariga är en över 22 år gammal person i kåren, som känner till läget för kårens spejarscouter, stöder deras lotsar och hjälper till att organisera verksamhet för hela åldersgruppen i kåren, i kårteamet eller i kårområdet. Om det i kåren finns endast en spejarscoutpatrull, kan den åldersgruppsansvariga och spejarscoutlotsen vara samma person.

Äldre ledare

En över 22 år gammal scout, som möjliggör scoutverksamhet för yngre. Hen kan vara en scout som genomfört roverscoutprogrammet eller en person som gått med i scouterna i vuxen ålder.

Ungdomar i spejarscoutåldern

I åldern 12-15 år går människan igenom en helt ny utvecklingsfas; det är en övergångsfas från barn till vuxen. Människan är då på ett sätt mellan två världar och förhållandena till omgivningen måste skapas på nytt. Den unga strävar starkt efter att bli självständig. Hen vill stå på egna ben och är rädd för att andra blandar sig för mycket i hens angelägenheter. Även om unga i spejarscoutålder vill klara sig själv, behöver de fortfarande stöd av en vuxen. Tonårens biologiska utveckling är som starkast men sker kanske i olika takt för flickor och pojkar. Utvecklingen är ändå individuell.

Spejarscouternas känslostormar

Spejarscouten är praktiskt lagd, villig att pröva på nya saker och känslig. Hen har egna idéer, trots att hen inte alltid har tålamod att genomföra dem. Att uttrycka den egna åsikten blir plötsligt viktigt. Spejarscouten är självcentrerad, till och med lätt självisk. Hen observerar sig själv, väger sina möjligheter och drömmer om sina egna förmågor. Å andra sidan undervärderar hen sig själv och är osäker över vad hen är kapabel till. En person i spejarscoutåldern är ofta skygg, rädd för att misslyckas och få kritik, och kan därför undvika att pröva på nya saker fastän hen egentligen skulle vilja göra det

Den egna ömheten skapar ett behov för att hitta goda vänner, vars åsikter spelar en stor roll i de beslut den unga gör. Kompiskretsens påverkan är förvånansvärt stark. Ett bra exempel på det är ungas benägenhet att klä sig lika och på så sätt skapa ett ungdomsmode.

Utmaningar i tonåren

Tonåren är också en tid av så kallad rollförvirring. Det här betyder att de fysiologiska och psykiska förändringar som kommer med åldern skapar en process, där individen söker sig själv, sin livsfilosofi, sitt yrke, sitt levnadssätt och sin levnadsform. Spejarscouten söker ett levnadssätt, som för hen till en framtid fylld av hopp och belåtenhet.

I spejarscoutåldern börjar den unga söka sin egen identitet och forma sina egna värderingar. Utmärkande för åldern är att pröva på olika roller och att lätt identifiera sig med olika rollmodeller. Med hjälp av rollmodellerna strävar den unga efter tilläggstid för att fastställa den egna identiteten.

Tonårsperioden förekommer hos unga på olika sätt. Somliga klarar den lätt, medan andra upplever det väldigt starkt. Den unga själv upplever sin utveckling som unik och bygger aktivt den egna självkännedomen. Hen utvecklar nya värderingar och normer och är medveten om dem. Det här leder till ett betonat självmedvetet beteende och eventuella misstolkningar av meddelanden från omgivningen.

Steg mot självständighet

Speciellt meddelanden från föräldrar och auktoriteter tolkas lätt fel och dessa anses vara intoleranta och själviska. De beteendemodeller, tips och tankar som vuxna ger tas inte längre emot som självklarheter, utan spejarscouten vill ofta ta avstånd till eller avfärda dem helt. Det här kan någon gång vara så radikalt att det sårar en vuxen.

Att isolera sig från sin familj är också ett steg mot självständighet. Den unga skaffar sig ett nytt kompisgäng, låter bli att berätta om saker och skyddar sina egna tankar. I den här åldern behöver den unga andra jämnåriga för att dela förvirringen. Också vuxna utanför den egna familjen spelar en stor roll, eftersom den unga behöver utomstående att identifiera sig med. Av sina vänner får den unga stöd och klarar trots förvirringen av att njuta av sin tillväxt.

I och med nya tankar och förändringar i den egna kroppen sker en tillfällig recession av utvecklingen i den ungas tankevärld. Tankar kring att kontrollera förändringen och den egna sexualiteten dominerar i den ungas tankevärld. Det finns inte längre utrymme för liknande tankar som tidigare. Den unga som kommit i puberteten kan bete sig betydligt barnsligare och mer okontrollerat än tidigare innan puberteten började. Speciellt mellan flickor och pojkar kan det finnas en skillnad i den psykiska utvecklingen. Hos pojkarna syns denna tillbakagång i det emotionella livet tydligare än hos flickor. Trots nedgången, utvecklas tonåringen ändå hela tiden.

Flickorna genomgår de största förändringarna i åldern 12 till 15 år. Hos pojkarna sker utvecklingen ofta något år senare. Den unga grubblar över problem hemma och oroar sig för det egna utseendet. Depressioner och olika orosmoment är vanliga. Personer av annat eller samma kön kan börja intressera men ett intresse för att sällskapa finns kanske ändå inte. Bland kompisar leker man inte mer barnlekar. I kompisgäng övar man på olika saker som hör ungdomen till, i värsta fall också vandalism. Det är viktigt att komma ihåg att varje människa ändå utvecklas individuellt i sin egen takt.

Stöd

Unga i spejarscoutålder behöver stöd och hjälp av olika slag för att växa. För patrulledaren i explorerscoutåldern är det en viktig uppgift att ge spejarscouterna en positiv rollmodell. Hen är bara ett steg före spejarscouterna i livserfarenhet, så det är lätt för spejarscouterna att identifiera sig med sin patrulledare.

Patrullen är en plats där den unga möter andra i samma livssituation. Då patrullens anda är i skick kan spejarscouterna stödja varandra. Ofta är det inte lätt för en patrulledare i explorerscoutålder att vara ledare för nyckfulla spejarscouter. Ibland stöter patrullen på svårigheter som patrulledarens kunskaper inte räcker till för att lösa. Då stiger lotsen in och strävar till att hjälpa patrullen att komma över problemet. Lotsen är en viktig vuxen rollmodell för spejarscouterna då den unga gör uppror mot närstående vuxna. Lotsen stöder spejarscouternas tillväxt å ena sidan genom att stå ut med den ungas uppror och å andra sidan genom att sätta trygga gränser.

Målen för spejrascouternas fostran

Scouting är en fostrande verksamhet med syfte att stödja barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga

förutsättningar växa till en balanserad, ansvarskännande och självständig medlem av det lokala, nationella och internationella samhället.

Förutom de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp fastställt åldersgruppsspecifika mål. De berättar hur målen syns i respektive åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå. Lotsen ska känna till målen för fostran, så att hen kan bygga upp spejarscouternas scoutstig längs den väg målen visar.

Enligt målen för spejarscouternas fostran vidgar spejarscouterna sin sociala miljö t.ex. under gemensamma träffar och evenemang för hela åldersgruppen. Därtill lär sig scouten under sin tid som spejarscout en vidare tillämpning av de praktiska färdigheterna och koncentrerar sig inte längre på enbart basfärdigheterna. Beskrivande för spejarscoutverksamheten är också att ledare måste kunna motivera varför olika åtgärder vidtas, eftersom ungdomar i spejarscoutåldern starkt ifrågasätter allt. Verksamheten bör vara mycket konkret. Ungdomarna uppmuntras till att tänka själva, till att själva ta initiativ och till att pröva på nya saker.

Målen för spejarscouternas fostran beskriver vad det är meningen att scouten ska lära sig under sin tid som spejarscout och hur spejarscouten ska växa mot explorerscoutåldern. Målen för fostran beskriver utmaningarna i spejarscoutåldern och vad scoutverksamheten då kan erbjuda. Målen för spejarscouternas fostran är en del av scoutingens övergripande mål för fostran.

Målen för fostran är grunden till aktiviteterna i scoutprogrammet. En del av målen för fostran förverkligas i vissa aktiviteter, andra syns i mer helhetsinriktade lösningar. De senare är exempelvis att leda en åldersgrupp och allmänna tillvägagångssätt, som t.ex. att fungera i olika grupper och miljöer. Målen för fostran förverkligas alltså genom att göra programmet för åldersgruppen.

Åldersgruppsspecifika mål för fostran

Förhållandet till sig själv

Kontroll över sitt liv: hälsa, säkerhet, tid, förpliktelser

• Klarar sig i olika sammanhang med sina vänner eller ensam med stöd av en äldre scout.
• Förstår betydelsen av kost, sömn, att röra sig utomhus, att röra på sig och hur de inverkar på orken och kan agera enligt det.
• Kan hålla fast vid överenskommelser, även om den egna åsikten ändrar.
• Kan agera oberoende av känslostormar.
• Känner igen hot mot den egna säkerheten.
• Förstår rusmedlens inverkan på funktionsförmågan och kan säga nej till rusmedel också under grupptryck.
• Kan ta initiativ i överraskande och också obehagliga situationer.

Självkännedom och utvecklande av sig själv

• Upplever framgång. Bevarar förtroendet för sig själv.
• Anpassar sig till tillväxt och förändringar i sig själv.
• Får utvecklas i lugn och ro.
• Vågar leva sig in i och komma med på upplevelser.

Världsåskådning

• Kan stilla sig inför sina egna tankar och saker som är större än livet.
• Känner igen scoutingen genom idealen och löftet.
• Kan agera enligt det som är rätt enligt hen själv, trots att kompisarna kanske agerar annorlunda.

Förhållandet till andra

Uppskattning av mänsklighet

• Förstår att människors olika bakgrunder och egenskaper påverkar deras sätt att agera och leva.

Uppriktighet

• Känner igen goda och dåliga kompisrelationer.
• Behandlar sina medmänniskor jämlikt och rättvist.

Förhållandet till samhället

Kontroll av organiserat samspel

• Behärskar att fungera i en liten grupp.
• Kan ta ställning till saker som berör hen själv och kan motivera sin åsikt.

Att höra och förbinda sig till något

• Vill verka för det allmännas väl.
• Känner sig själv som en del av samhället.

Förhållandet till omgivningen

Naturrelationen

• Kan och vill röra sig i naturen under alla årstider och i olika förhållanden.

Ansvar för livsmiljön

• Förstår hur den egna verksamheten påverkar naturen och vill verka för naturens bästa.