Spejarscouter - grunder

Scoutmetoden

I scoutmetoden finns beskrivet hur man agerar i scoutingen. Det är scoutmetoden som gör scouting till scouting. Alla delområden behöver inte förverkligas hela tiden, men ska vara närvarande i verksamheten som helhet. Genom att verka i enlighet med scoutmetoden uppnår man scoutingens mål.

Att förbinda sig till scoutingens värderingar

Scoutlöftet, valspråket och idealen beskriver alla scoutingens värderingar. Genom dem förbinder sig scouten till scoutingens värderingar.

Att vara spejarscout är inte endast att lära sig olika färdigheter och att vara på läger utan också värderingar och en scoutig attityd till livet. För att förstå spejarscouternas värdegrund ska spejarscouten bekanta sig med spejarscoutens löfte, ideal och valspråket. Spejarscouternas värderingar är praktiska, och att förstå och att anta dem som levnadsråd är inte en omöjlig uppgift för den unga. Spejarscouten märker att scoutingens värdefrågor har många alternativ och att scoutingens ideal inte är svartvita. Unga internaliserar saker starkt genom rollmodeller. Ledarens uppgift är därför att fungera som exempel för spejarscouterna. Lotsen ger utrymme för att fundera över värderingarna.

Symbolik

Till scoutsymboliken hör tillvägagångssätt, innehåll och föremål med en allmänt känd betydelse. Med hjälp av symboliken förstår de unga sin plats i gruppen, i kåren och i den världsomfattande scoutrörelsen.

Till spejarscouternas symbolik hör förutom de bekanta elementen också åldersgruppens egna symboler. Symboliken stärker spejarscoutens självständighet och känslan av att höra till den egna patrullen. Att få etappmärkena och att fästa dem på skjortan symboliserar att den unga uppnått ett mål och visar det också åt alla andra. Lotsen uppmuntrar patrullen att utveckla en egen symbolik, till exempel kläder, märken, vimplar, rop och insidesgrejer. Om spejarscoutpatrullen godkänner det kan också lotsen stolt bära sin egen patrulls symboler och på så sätt betona dess värde.

Verksamhet med stigande svårighetsgrad

Varje individ får lämpligt utmanande uppgifter i scoutingen. Det program som hör till åldersgruppen hjälper individen att växa. En speciell utmaning för spejarscoutåldern är att utnyttja de färdigheter man lärt sig i olika sociala situationer. Tillbakagången i utveckling hos en ung i spejarscoutåldern har beaktats så att de nya färdigheterna inte nödvändigtvis är svårare än tidigare eller så att det är möjligt att ändra svårighetsgrad genom olika val. Ledaren ska lätt kunna se hurdana utmaningar patrullen behöver i olika situationer. Lotsen och patrulledare kan styra verksamheten med stigande svårighetsgrad genom att göra olika val, t.ex. genom att välja valbara aktiviteter, mer krävande tips för genomförande eller fyrar.

Patrullsystemet

Inom scoutingen består grupper av jämlika individer. I gruppen gör man gemensamma beslut och delar på ansvaret. I dessa små grupper kan barnet eller den unga växa som medlem i gruppen.

Många saker, t.ex. fyrarna, görs som patrull i spejarscoutprogrammet. Patrullen gör också val om sitt program tillsammans med sina patrulledare och sin lots. Patrullen är en trygg omgivning för spejarscouten att verka i och där kan hen pröva på också sådana förmågor hen är osäker över. Ansvars- och ledarskapsaktiviteterna i spejarscoutprogrammet ger spejarscouterna möjlighet att öva på sina ledarskapsfärdigheter. En spejarscout identifierar sig lätt med en person i explorerscoutåldern som är några år äldre än hen själv och tar lätt patrulledaren som sin rollmodell. Lotsen ser till att alla har möjlighet att delta i och påverka patrullens verksamhet.

Learning by doing

Det naturliga sättet att lära sig nytt för barn och unga är learning by doing (att lära sig genom att göra). Inom scoutingen lär man sig genom att uppleva och göra saker.

De flesta ungdomar i spejarscoutålder gör hellre något konkret än tänka på ett teoretiskt plan. Spejarscoutprogrammet är i sin helhet att göra saker i praktiken och det finns alltid en mening bakom det man gör. För lotsens del innebär learning by doing att den vuxna låter barnen eller patrullen göra själv. Den vuxnas uppgift är att obemärkt handleda patrullens verksamhet i rätt riktning. Programmet tvingar också spejarscouterna att stanna upp vid saker som berör livet genom praktiska övningar, alltså pauser, som också är en del av spejarscoutmöten. Lotsen låter spejarscouten utföra ansvarsfulla uppgifter. Att misslyckas är också en väg till att lära sig.

Vuxet stöd

Barn, unga och vuxna verkar tillsammans inom scoutingen. Den vuxna finns till för att stödja barnets och den ungas tillväxt, deltagande och påverkningsmöjligheter.

Den vuxnas roll i spejarscoutprogrammet är ibland utmanande och till och med motstridig. Lotsen ska å ena sidan vara ett säkert stöd och en säker trygghet, men å andra sidan ska hen kunna acceptera och stå ut med den nyckfullhet som hör tonåren till och ge den unga utrymme att växa i sin egen takt. Lotsen känner medlemmarna i sin patrull och är en del av patrullens verksamhet utan att vara en egentlig medlem i patrullen. Lotsen syns lämpligt mycket i patrullens vardag. Hen finns till för patrullen, även om hen inte alltid är närvarande. Lotsen och patrulledare bildar tillsammans ett arbetspar, där båda parter har sina egna roller i att leda spejarscoutpatrullen. Till den vuxnas roll hör också de långsiktiga riktlinjerna, helhetsbilden och att se det interna förhållandet mellan saker. Dessa saker ska inte förväntas av spejarscoutpatrullen eller en patrulledare i explorerscoutålder.

Goda gärningar

Inom scoutingen lär sig barn och unga att ta ansvar för sig själv och för andra. Verksamhet med målsättningen att andra ska må väl tjänar gemenskapen.

Med hjälp av lämpligt stora ansvarsuppgifter som genomförs i den egna patrullen märker spejarscouten att hens verksamhet spelar en roll. På så sätt lär sig spejarscouten att ta itu med saker för gemenskapens bästa. Det lägger grunden till att växa till en individ som respekterar och tar hänsyn till andra och utvecklas till en hjälpsam och aktiv medborgare. För spejarscoutens del kan den aktiva verksamheten i den egna gemenskapen vara en del av patrullens vanliga verksamhet, som t.ex. insamlingar och servicejippon. Det är lotsens uppgift att få spejarscouten att se de positiva effekterna av verksamheten. Lotsens och speciellt patrulledarens egna exempel är mycket viktiga.

Verksamhet i naturen

Inom scoutingen verkar barn och unga i naturen, som är en upplevelserik verksamhets- och inlärningsmiljö. Att klara sig i naturen ökar spejarscoutens medvetenhet om sina egna förmågor och hjälper hen att bygga sin egen identitet. Spejarscoutens självständighet ökar då hen själv tar ansvar för sitt välmående, t.ex. för matlagning och torra kläder. Naturen erbjuder en miljö som skiljer sig från vardagen, dess rutiner och kontroll. Lotsen ser till att naturen som verksamhetsmiljö blir bekant och att naturupplevelserna ger lämpliga utmaningar. Genom att röra sig i naturen, få individuella naturupplevelser och genom naturprojekt kan spejarscouten lära sig att göra rätta val för vår livsmiljös väl.

Löfte och ideal

Spejarscoutlöftet

Jag lovar att enligt bästa förmåga leva för mitt lands och för världens bästa, att växa i min åskådning och att varje dag förverkliga spejarscoutens ideal.

Att avge scoutlöftet

Spejarscouten avlägger löftet som ett personligt hedersord. Varje spejarscout bör förstå innehållet i sitt löfte och acceptera det. Lotsens uppgift är att hjälpa spejarscouterna att förstå löftets innebörd. Löftet och spejarscouternas ideal gås igenom under det första skedet av programmet, alltså kurstagningsskedet. Då öppnar lotsen eller patrulledaren upp löftets innehåll och vad som är tanken med de olika idealen för spejarscouterna genom diskussion och övningar. Patrullens gemensamma utfärd är ett utmärkt tillfälle att gå igenom idealen och löftet.

Spejarscouten kan avge löftet enligt kårens traditioner t.ex. vid uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout, på patrullens möte eller något annat tillfälle som ordnas enkom för löftesgivningen eller under en utfärd. Huvudsaken är att löftesgivningen är en betydelsefull tillställning för spejarscouten. Målsättningen med att avge löftet är att spejarscouten minns såväl löftet som situationen som en central del av flytten till den egna åldersgruppen och av att växa i den. Det är bra för lotsen att komma ihåg att en person i spejarscoutålder kan känna sig obekväm inför att avge löftet framför en stor mängd människor. Scoutlöftet är lika festligt och kanske till och med mer personligt då det avgetts i ett litet sällskap i en lite gåtfull stämning. Därför är det naturligt att det är lotsen som tar emot spejarscoutens löfte.

Om det i kårens finns starka gamla traditioner, kan spejarscoutlöftesgivningen ordnas enligt dem.

Då spejarscouten avgett löftet får hen åldersgruppsmärket som sys på scoutskjortan.

Scoutens valspråk

Var redo.

Spejarscoutens ideal är att

• respektera andra
• älska naturen och skydda miljön
• vara pålitlig
• främja vänskap över gränser.

Respektera andra

Att respektera andra innebär för spejarscouten att hen behandlar sina medmänniskor jämlikt och rättvist. Spejarscouten förstår att alla människor är olika men lika mycket värda. Hen behandlar andra människor jämlikt. Spejarscouten kan skapa och upprätthålla människorelationer som är viktiga för hen själv och kan fungera i grupp genom att lyssna på andra och uppskatta andra människors åsikter.

Älska naturen och skydda miljön

I spejarscoutåldern tar idealet att älska naturen och skydda miljön sig uttryck framför allt genom att spejarscouten vill röra sig i naturen under alla årstider och under olika förhållanden. Spejarscouten har redan grundläggande utfärdsfärdigheter. Spejarscouten förstår hur den egna verksamheten påverkar naturen och vill verka för naturen genom sina vardagliga handlingar.

Vara pålitlig

Under spejarscoutåldern växer den unga till att ta hand om sig själv under olika förhållanden. Ansvars- och ledarskapsuppgifter ger spejarscouten en chans att öva på att vara pålitlig i olika roller. Vänner är viktigt för spejarscouter och pålitlighet är nyckeln till ett gott och välfungerande samarbete inom patrullen. Å andra sidan vågar spejarscouten också agera för det hen upplever som rätt, även om vännerna är av annan åsikt.

Främja vänskap över gränser

För spejarscouten är den egna patrullen grunden för verksamheten. Spejarscouten sträcker sig ändå utanför patrullen i evenemang för hela åldersgruppen. Spejarscouterna åker också redan på evenemang och läger som de finska distrikten eller FiSSc ordnar. Finnjamboreen som ordnas av Finlands Scouter riktar sig också till sp

Spejarscouten vill fungera för det allmännas väl. Genom olika evenemang och aktiviteter kan spejarscouten vidga sin världsbild och bygga vänskap över gränser såväl med scouter som icke ännu scouter.

Symbolik

Symbolik innebär att använda sig av olika tillvägagångssätt, innehåll, bilder, tecken och föremål på ett sådant sätt som berättar mer åt gruppen än symbolen i sig själv. Inom scoutingen får vanliga saker nya, mycket djupare och vidare betydelser. En del symboler är världsomfattande, andra är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för bara spejarscouter.

Symbolik i spejarscoutprogrammet

Namnet spejare motsvarar det finska ordet tarpoja, som kommer från verbet tarpoa, det vill säga traska till fots. Vid första anblick låter det tungt och besvärligt men det har också mer positiva betydelser. Ordet signalerar framför allt att man aktivt rör sig framåt med raska steg och inte låter sig hindras av diken eller andra små hinder. Det viktigaste är rörelsen och framstegen och man har alltid ett mål i sikte.

Åldersgruppens namn illustrerar alltså vad som är meningen med spejarscoutprogrammet, nämligen att spejarscoutverksamheten är aktiv och målmedveten. Det är bra att lyfta fram de här positiva sidorna i programmet då man diskuterar med en ung spejarscout.

Spejarscoutprogrammet är indelat i sex olika avsnitt, som kallas för etapper. I spejarscoutprogrammet är en etapp en helhet av aktiviteter som tillsammans varar ett halvt år. Etappen leder fram till en fyr, där scouten får konkret användning för de saker, kunskaper och färdigheter hen lärt sig under etappen. Fyren är som ett avlägset mål i horisonten dit spejarscouterna strävar. Fyrens ljus leder dem rätt. Då spejarscouterna kommer fram erövrar de fyren genom att göra något som kräver att de utnyttjar vad de lärt sig på vägen.

Spejarscoutpatrullen har också en vuxen lots. Lotsen bordar skeppet och lotsar det genom ett svårt vatten fyllt av skär och klippor. Lotsen styr inte skeppet, utan ger kaptenen råd och förhandsinformation om farleder som finns till förfogande och den kommande trafiksituationen. På samma sätt hjälper lotsen spejarscoutpatrullen att reda ut problemsituationer i spejarscoutverksamheten. Lotsen fungerar inte själv som patrulledare, utan hjälper den verkliga patrulledaren i hens krävande uppgift. I vissa situationer fattar lotsen ändå rodret och tar hand om några knepiga ställen. På samma sätt kan lotsen vid behov hjälpa till att behandla krävande situationer och ordna verksamhet för hela åldersgruppen, som t.ex. en avdelningsträff.

Symbolik för åldersgruppen spejarscouter

Spejarscouternas symboler signalerar gemensamma betydelser åt alla scouter och skapar en samhörighetskänsla inom patrullen, kåren, FiSSc eller de finska distrikten, FS och inom den globala scoutrörelsen. Bekanta element såsom hälsningen med tre fingrar och att skaka hand med vänster hand finns med i spejarscouternas symbolik. Spejarscouterna har också egna symboler som är avsedda för att användas inom den egna åldersgruppen. Den symboliken är skapad med tanke på de behov och tankar en spejarscout har. I spejarscoutsymboliken betonas humor, funktionalitet, att göra på riktigt och samarbetsanda.

Målsättningen med spejarscouternas symbolik är att stärka den ungas identitet, självständighet och grupptillhörighet. Därför är det viktigt att det finns tid för att skapa patrullens egna symbolik. Då patrullen väljer sitt patrullnamn, lönar det sig att fundera på vilka egenskaper namnet ska kommunicera. För spejarscouternas del är det trevligt om de uppmuntras att fundera på att använda lämpliga djurnamn, men till åldersgruppens natur hör också att bryta sig loss från normer. Det är bra att ta i beaktande.

Den vuxna kan under resans gång också lyfta fram sådan symbolik som självmant uppstått i patrullen. Sådan symbolik kan t.ex. vara en gemensam accessoar, en hälsning, en vimpel, en maskot eller ett återkommande sätt att börja eller sluta mötet. I patrullens egen symbolik lönar det sig också att fundera över hur den vuxna hör till samma gäng. T.ex. om patrullen skaffar likadana patrulltröjor, får lotsen också en sådan tröja?

Spejarscouternas färg är lila, mer bestämt ljungviolett. Det här följer naturtemat i scoutingens färger. Spejarscouternas färg förekommer t.ex. i spejarscouternas märken.

Den mittersta delen av spejarscouternas märke är Kims leende. De fyra delarna runt mittenmärket och tilläggsetappernas märke beskriver varje etapps innehåll. Tilläggsetappernas märken fästs bredvid varandra under åldersgruppsmärket.

Efter den sista etappen får spejarscouten Kims leende som spejarscoutsigill. Kims leende är att heraldiskt band, vars ändor vänder sig uppåt. Det är B-P själv som i tiderna tog märket i bruk. Spejarscouten får fästa sigillet på scoutskjortans vänstra ficka då hen slutfört åtminstone en etapp i sin helhet. Spejarscouten använder scoutskjorta och en scouthalsduk som hålls ihop av en valknop gjord av snöre. Till spejarscoutens dräkt hör också en violett visselpipssnodd. Den explorerscout som är patrulledare för spejarscoutpatrullen bär en grön visselpipssnodd och explorerscouternas åldersgruppsmärke på scoutskjortans ärm.