Spejarscouter - grunder

 

Scoutmetoden för spejarscouten

Här beskrivs hur scoutmetoden stöder scoutens utveckling i den aktuella åldersgruppen och hur scoutmetoden används som ett verktyg i det pedagogiska arbetet. Det första stycket inom varje delområde är skrivet ur scoutens perspektiv, medan det andra är skrivet ur perspektivet hos ledaren för åldersgruppen.

 

Löftet, valspråket och idealen

Spejarscouten börjar upptäcka att värdefrågor sällan har bara ett rätt svar, utan att det finns olika perspektiv och tolkningar. Därför är det viktigt att arbeta med värderingar under denna åldersperiod. Scoutingens värderingar ger spejarscouten en grund att bygga sina egna värderingar på, även om hen samtidigt kan ifrågasätta dem.

Unga tar i hög grad till sig värderingar genom förebilder och är snabba att lägga märke till om det finns en motsättning mellan ord och handling. Därför är det viktigt att ledaren föregår med gott exempel. Ledaren ger spejarscouten utrymme att reflektera över värderingar och sätter ord på dem genom att lyssna och föra samtal. Särskilt betydelsefullt är de äldre scouternas förebild, framför allt explorerscouternas.

 

Symbolik

Symboliken hjälper spejarscouten att förstå sin plats i gruppen och i den världsomspännande scoutrörelsen. Spejarscouternas symbolik omfattar, utöver traditionella scoutseder, symboler som är typiska för åldersgruppen och som betonar spejarscouternas självständighet och tillhörighet till den egna patrullen. Att få ett märke och fästa det på skjortan tydliggör den ungas väg inom scouterna och visar både den unga själv och andra att ett mål har uppnåtts.

Ledaren uppmuntrar patrullen att utveckla en egen symbolik, till exempel genom klädsel, märken, vimplar, rop och interna skämt. Om spejarscoutpatrullen godkänner det använder även ledaren stolt patrullens symboler och framhäver på så sätt deras betydelse.

 

Den egna scoutstigen

Scoutprogrammet ger spejarscouten möjlighet att göra val som formar den egna scoutstigen. Genom att göra val både självständigt och tillsammans med patrullen kan spejarscouten forma scoutverksamheten så att den passar hen själv. Ibland kan spejarscouten behöva ta sig fram långsammare på sin scoutstig när hen kämpar med de utmaningar som puberteten medför. Tillsammans med gruppen kommer ändå varje spejarscout vidare på sin stig. Att fördjupa sina befintliga färdigheter är ett lika bra alternativ som att lära sig nya.

Tillsammans med patrulledaren hjälper ledaren spejarscouterna att välja aktiviteter som passar och inspirerar dem. Ledaren behöver vara lyhörd för vilken typ av verksamhet och stöd patrullen behöver i olika situationer. Den stegvisa utvecklingen syns genom att spejarscouterna får pröva olika roller och ansvarsområden samt utveckla sina färdigheter på ett mångsidigt sätt. Spejarscoutprogrammet tar hänsyn till vars och ens behov och erbjuder en trygg miljö där spejarscouterna kan pröva på nya saker.

 

Verksamhet i grupp

Spejarscouten verkar i grupper av jämnåriga där man fattar gemensamma beslut och delar på ansvaret. Den lilla gruppen är en trygg miljö där spejarscouten kan pröva sina färdigheter även när hen känner sig osäker och utvecklas som en del av gruppen. Spejarscouten upplever den egna gruppen som viktig och känner att hen själv är en betydelsefull del av den.

Spejarscouterna fattar gemensamma beslut inom patrullen tillsammans med ledaren. Patrullens egna utfärder och andra delar av programmet stärker spejarscouternas sammanhållning och samarbetsförmåga. Spejarscouterna övar sina ledarskapsfärdigheter genom ansvars- och ledaruppdrag. De lär sig av explorerscouterna, som fungerar som förebilder för dem. Ledaren ser till att varje spejarscout får möjlighet att delta i och påverka patrullens verksamhet.

 

Learning by doing

Spejarscouter uppskattar praktisk verksamhet, och deras program är uppbyggt kring konkreta aktiviteter. Allt de gör har en tydlig betydelse och ett tydligt syfte som hjälper dem att lära sig. Spejarscouten kan motiveras att lära sig även krävande saker, men kan också ifrågasätta nyttan med en del av det som ska läras in.

För ledaren innebär learning by doing att låta den unga eller patrullen göra saker själv. Den vuxnas uppgift är att diskret styra patrullens verksamhet i rätt riktning. I learning by doing ingår också att ta ansvar och att lära sig av misslyckanden. Ledaren stöder spejarscouterna i deras ansvarsuppgifter och hjälper dem att reflektera över vad de har lärt sig. Ledaren stärker deras motivation exempelvis genom att tydliggöra i vilket användbart sammanhang den aktuella färdigheten ingår och genom att hjälpa dem välja inspirerande innehåll.

 

Vuxet stöd

Spejarscoutpatrullens lots stöder och uppmuntrar de unga. Lotsen hjälper patrulledaren att leda gruppen och ser till att spejarscouterna får möjlighet att delta och påverka. Lotsen ger dem utrymme att lära sig och utvecklas i sin egen takt, men ingriper vid behov i situationer där en vuxen behöver styra verksamheten i rätt riktning. Lotsen känner patrullens medlemmar och deltar i spejarscoutpatrullens verksamhet utan att vara en egentlig medlem av patrullen. Lotsen finns tillgänglig, även om hen inte alltid är närvarande.

Lotsen och patrulledarna bildar ett team där var och en har sin egen roll i ledningen av spejarscoutpatrullen. Till den vuxnas roll hör också att ha ett långsiktigt perspektiv, se helheter och förstå hur olika saker hänger samman. Detta kan man inte förvänta sig av spejarscoutpatrullen eller av en ung patrulledare i explorerscoutåldern.

 

Goda gärningar

För spejarscouterna vidgas viljan att göra gott från den egna gruppen till olika gemenskaper. Spejarscouterna får lämpliga ansvarsuppgifter som lär dem att deras insatser har betydelse. Exempelvis insamlingar och serviceinsatser för naturen är en del av patrullens verksamhet.

Lotsen hjälper spejarscouterna att se hur deras gemensamma insatser stärker gemenskapen och hjälper andra. Lotsens uppgift är också att fördjupa spejarscouternas förståelse för hur deras handlingar kan få långsiktiga positiva effekter.

 

Verksamhet i naturen

För spejarscouterna erbjuder naturen en miljö för utveckling som utmanar dem och stärker deras förmåga att klara sig på egen hand. Utfärder och läger utvecklar spejarscoutens förmåga att ta ansvar för sitt eget välbefinnande, till exempel genom att laga mat och sköta sin utrustning. Framgångar och positiva upplevelser i naturen stärker spejarscoutens självkänsla och hjälper hen att upptäcka sina styrkor.

Lotsen ser till att spejarscouterna får uppleva naturen genom aktiviteter som är lagom utmanande. Lotsen vägleder dem i att göra miljömedvetna val och förstå hur deras handlingar påverkar livsmiljön.

 

Upplevelser
För spejarscouterna innebär upplevelser att våga lämna sin bekvämlighetszon och möta nya slags utmaningar. Patrullens gemensamma stunder skapar minnen som lever kvar länge. Spejarscouterna lär sig att minnesvärda upplevelser inte bara uppstår genom stora prestationer, utan också genom små framgångar i vardagen.

Lotsen stöder spejarscouterna i att planera och genomföra ett upplevelserikt program där de får överträffa sig själva och dela sina erfarenheter med varandra.

Löfte och ideal

Spejarscoutlöftet

Jag lovar att enligt bästa förmåga leva för mitt lands och för världens bästa, att växa i min åskådning och att varje dag förverkliga spejarscoutens ideal.

Att avge scoutlöftet

Spejarscouten avlägger löftet som ett personligt hedersord. Varje spejarscout bör förstå innehållet i sitt löfte och acceptera det. Lotsens uppgift är att hjälpa spejarscouterna att förstå löftets innebörd. Löftet och spejarscouternas ideal gås igenom under det första skedet av programmet, alltså kurstagningsskedet. Då öppnar lotsen eller patrulledaren upp löftets innehåll och vad som är tanken med de olika idealen för spejarscouterna genom diskussion och övningar. Patrullens gemensamma utfärd är ett utmärkt tillfälle att gå igenom idealen och löftet.

Spejarscouten kan avge löftet enligt kårens traditioner t.ex. vid uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout, på patrullens möte eller något annat tillfälle som ordnas enkom för löftesgivningen eller under en utfärd. Huvudsaken är att löftesgivningen är en betydelsefull tillställning för spejarscouten. Målsättningen med att avge löftet är att spejarscouten minns såväl löftet som situationen som en central del av flytten till den egna åldersgruppen och av att växa i den. Det är bra för lotsen att komma ihåg att en person i spejarscoutålder kan känna sig obekväm inför att avge löftet framför en stor mängd människor. Scoutlöftet är lika festligt och kanske till och med mer personligt då det avgetts i ett litet sällskap i en lite gåtfull stämning. Därför är det naturligt att det är lotsen som tar emot spejarscoutens löfte.

Om det i kårens finns starka gamla traditioner, kan spejarscoutlöftesgivningen ordnas enligt dem.

Då spejarscouten avgett löftet får hen åldersgruppsmärket som sys på scoutskjortan.

Scoutens valspråk

Var redo.

Spejarscoutens ideal är att

• respektera andra
• älska naturen och skydda miljön
• vara pålitlig
• främja vänskap över gränser.

Respektera andra

Att respektera andra innebär för spejarscouten att hen behandlar sina medmänniskor jämlikt och rättvist. Spejarscouten förstår att alla människor är olika men lika mycket värda. Hen behandlar andra människor jämlikt. Spejarscouten kan skapa och upprätthålla människorelationer som är viktiga för hen själv och kan fungera i grupp genom att lyssna på andra och uppskatta andra människors åsikter.

Älska naturen och skydda miljön

I spejarscoutåldern tar idealet att älska naturen och skydda miljön sig uttryck framför allt genom att spejarscouten vill röra sig i naturen under alla årstider och under olika förhållanden. Spejarscouten har redan grundläggande utfärdsfärdigheter. Spejarscouten förstår hur den egna verksamheten påverkar naturen och vill verka för naturen genom sina vardagliga handlingar.

Vara pålitlig

Under spejarscoutåldern växer den unga till att ta hand om sig själv under olika förhållanden. Ansvars- och ledarskapsuppgifter ger spejarscouten en chans att öva på att vara pålitlig i olika roller. Vänner är viktigt för spejarscouter och pålitlighet är nyckeln till ett gott och välfungerande samarbete inom patrullen. Å andra sidan vågar spejarscouten också agera för det hen upplever som rätt, även om vännerna är av annan åsikt.

Främja vänskap över gränser

För spejarscouten är den egna patrullen grunden för verksamheten. Spejarscouten sträcker sig ändå utanför patrullen i evenemang för hela åldersgruppen. Spejarscouterna åker också redan på evenemang och läger som de finska distrikten eller FiSSc ordnar. Finnjamboreen som ordnas av Finlands Scouter riktar sig också till sp

Spejarscouten vill fungera för det allmännas väl. Genom olika evenemang och aktiviteter kan spejarscouten vidga sin världsbild och bygga vänskap över gränser såväl med scouter som icke ännu scouter.

Symbolik

Symbolik innebär att använda sig av olika tillvägagångssätt, innehåll, bilder, tecken och föremål på ett sådant sätt som berättar mer åt gruppen än symbolen i sig själv. Inom scoutingen får vanliga saker nya, mycket djupare och vidare betydelser. En del symboler är världsomfattande, andra är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för bara spejarscouter.

Symbolik i spejarscoutprogrammet

Namnet spejare motsvarar det finska ordet tarpoja, som kommer från verbet tarpoa, det vill säga traska till fots. Vid första anblick låter det tungt och besvärligt men det har också mer positiva betydelser. Ordet signalerar framför allt att man aktivt rör sig framåt med raska steg och inte låter sig hindras av diken eller andra små hinder. Det viktigaste är rörelsen och framstegen och man har alltid ett mål i sikte.

Åldersgruppens namn illustrerar alltså vad som är meningen med spejarscoutprogrammet, nämligen att spejarscoutverksamheten är aktiv och målmedveten. Det är bra att lyfta fram de här positiva sidorna i programmet då man diskuterar med en ung spejarscout.

Spejarscoutprogrammet är indelat i sex olika avsnitt, som kallas för etapper. I spejarscoutprogrammet är en etapp en helhet av aktiviteter som tillsammans varar ett halvt år. Etappen leder fram till en fyr, där scouten får konkret användning för de saker, kunskaper och färdigheter hen lärt sig under etappen. Fyren är som ett avlägset mål i horisonten dit spejarscouterna strävar. Fyrens ljus leder dem rätt. Då spejarscouterna kommer fram erövrar de fyren genom att göra något som kräver att de utnyttjar vad de lärt sig på vägen.

Spejarscoutpatrullen har också en vuxen lots. Lotsen bordar skeppet och lotsar det genom ett svårt vatten fyllt av skär och klippor. Lotsen styr inte skeppet, utan ger kaptenen råd och förhandsinformation om farleder som finns till förfogande och den kommande trafiksituationen. På samma sätt hjälper lotsen spejarscoutpatrullen att reda ut problemsituationer i spejarscoutverksamheten. Lotsen fungerar inte själv som patrulledare, utan hjälper den verkliga patrulledaren i hens krävande uppgift. I vissa situationer fattar lotsen ändå rodret och tar hand om några knepiga ställen. På samma sätt kan lotsen vid behov hjälpa till att behandla krävande situationer och ordna verksamhet för hela åldersgruppen, som t.ex. en avdelningsträff.

Symbolik för åldersgruppen spejarscouter

Spejarscouternas symboler signalerar gemensamma betydelser åt alla scouter och skapar en samhörighetskänsla inom patrullen, kåren, FiSSc eller de finska distrikten, FS och inom den globala scoutrörelsen. Bekanta element såsom hälsningen med tre fingrar och att skaka hand med vänster hand finns med i spejarscouternas symbolik. Spejarscouterna har också egna symboler som är avsedda för att användas inom den egna åldersgruppen. Den symboliken är skapad med tanke på de behov och tankar en spejarscout har. I spejarscoutsymboliken betonas humor, funktionalitet, att göra på riktigt och samarbetsanda.

Målsättningen med spejarscouternas symbolik är att stärka den ungas identitet, självständighet och grupptillhörighet. Därför är det viktigt att det finns tid för att skapa patrullens egna symbolik. Då patrullen väljer sitt patrullnamn, lönar det sig att fundera på vilka egenskaper namnet ska kommunicera. För spejarscouternas del är det trevligt om de uppmuntras att fundera på att använda lämpliga djurnamn, men till åldersgruppens natur hör också att bryta sig loss från normer. Det är bra att ta i beaktande.

Den vuxna kan under resans gång också lyfta fram sådan symbolik som självmant uppstått i patrullen. Sådan symbolik kan t.ex. vara en gemensam accessoar, en hälsning, en vimpel, en maskot eller ett återkommande sätt att börja eller sluta mötet. I patrullens egen symbolik lönar det sig också att fundera över hur den vuxna hör till samma gäng. T.ex. om patrullen skaffar likadana patrulltröjor, får lotsen också en sådan tröja?

Spejarscouternas färg är lila, mer bestämt ljungviolett. Det här följer naturtemat i scoutingens färger. Spejarscouternas färg förekommer t.ex. i spejarscouternas märken.

Den mittersta delen av spejarscouternas märke är Kims leende. De fyra delarna runt mittenmärket och tilläggsetappernas märke beskriver varje etapps innehåll. Tilläggsetappernas märken fästs bredvid varandra under åldersgruppsmärket.

Efter den sista etappen får spejarscouten Kims leende som spejarscoutsigill. Kims leende är att heraldiskt band, vars ändor vänder sig uppåt. Det är B-P själv som i tiderna tog märket i bruk. Spejarscouten får fästa sigillet på scoutskjortans vänstra ficka då hen slutfört åtminstone en etapp i sin helhet. Spejarscouten använder scoutskjorta och en scouthalsduk som hålls ihop av en valknop gjord av snöre. Till spejarscoutens dräkt hör också en violett visselpipssnodd. Den explorerscout som är patrulledare för spejarscoutpatrullen bär en grön visselpipssnodd och explorerscouternas åldersgruppsmärke på scoutskjortans ärm.