Spejarscouter - grupper och ledare

Gruppen och ledarna

Spejarscoutpatrullen

Flickor och pojkar är i skilda patruller som spejarscouter. En patrull består av 4-12 spejarscouter. Tanken om att ha flickor och pojkar i skilda patruller baserar sig på utvecklingspsykologiska undersökningar. Enligt dem utvecklas flickor och pojkar i spejarscoutålder i väldigt olika takt. Ofta kan det vara en stor skillnad mellan t.ex. en pojke på sjätte klass och en flicka på åttonde klass.

Enligt undersökningar om ungdomar i spejarscoutåldern trivs flickor i mindre och tätare grupper medan det för pojkar är viktigare med en större och mer omväxlande grupp. Av denna anledning är den rekommenderade storleken för en flickpatrull 4-8 spejarscouter och för en pojkpatrull 8-12 spejarscouter. Idealstorleken för patrullerna är dock bara vägledande och varje kår gör som det passar bäst i kårens situation.

Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutålder som planerar och leder den löpande verksamheten. Idealet är att samma patrulledare leder spejarscoutpatrullen genom hela åldersgruppsprogrammet. Eftersom patrulledarskapet ingår som en del av explorerscouternas program kan patrulledaren ändå bytas under patrullens spejarscouttid. Samma patrulledare leder i vilket fall som helst patrullen under minst en etapp.

Patrulledaren och hela patrullen stöds av en vuxen lots. Lotsens uppgift är att vara med i patrullens vardag tillräckligt mycket utan att vara medlem i patrullen. Lotsen deltar alltid vid behov i spejarscoutpatrullens möten och utfärder. Lotsen planerar också patrullens program tillsammans med patrulledaren. Det är lotsens uppgift att ordna avdelningsträffar för alla spejarscouter.

Spejarscoutprogrammet betonar samhörigheten i den egna patrullen. Patrullens samhörighet börjar formas då medlemmarna tillsammans upplever uppflyttningen från äventyrsscouter till spejarscouter. Löftesgivningen och förberedelserna inför den tillsammans med lotsen blir en central, gemensam upplevelse för spejarscouterna. Patrullens samhörighet stärks av patrullens egna symboler: ett eget rop, en vimpel och gemensamma regler som man går igenom i början av varje etapp. Trots att lotsen inte är medlem i patrullen hjälper hen den att skapa och förstärka samhörigheten.

I spejarscoutprogrammet gör man det mesta som patrull. I programmet ingår många val som görs gemensamt av hela patrullen. Det är också meningen att spejarscouterna ska delta i tävlingar med sin patrull. Fyren är inte en personlig prestation, utan det är alltid patrullen som erövrar fyren. Om någon av patrullmedlemmarna inte klarar en färdighet som behövs för fyren får hen hjälp och stöd av patrullkamraterna. Fyren börjar planeras redan under kurstagningsskedet. Patrulledaren bör kunna grunderna i de kunskaper som krävs då hen tar emot sitt uppdrag. En del av kunskapen kan patrulledaren ändå lära sig eller fördjupa sig i under tiden som ledare genom praktisk erfarenhet och utbildning.

Det är viktigt för scouten i spejarscoutsålder att träffa också andra spejarscouter än medlemmarna i den egna patrullen. Det är lättare att åka och träffa nya människor tillsammans med sin egen patrull, t.ex. delta i en avdelningsträff tillsammans.

Patrulledare i spejarscoutprogrammet

Spejarscoutpatrullen leds av en eller flera patrulledare i explorerscoutålder. Patrulledaren ansvarar för patrullens veckomöten. Lotsen hjälper explorerscouten att planera och genomföra programmet. Hens uppgift är att alltid vara tillgänglig så att hen vid behov eller då hen blir ombedd kan hjälpa med allt som berör patrullens program. Lotsen ska också se till att målen för åldersgruppens fostran realiseras i patrullens verksamhet. Lotsen ser till att patrulledaren har tillräckligt med information och kunskaper för att genomföra aktiviteterna. Vid behov handleder och utbildar lotsen patrulledaren.

En explorerscout ställer upp som patrulledare för minst ett halvt år i taget. Det är spejarscoutlotsen eller den åldersgruppsansvariga som rekryterar patrulledaren till uppdraget. Det är också bra om explorerscoutens egen lots kan vara närvarande vid handslagsdiskussionen.

Patrulledaren och lotsen ska ogärna bytas ut samtidigt. Om det i kåren inte finns tillräckligt många explorerscouter som kan vara patrulledare för spejarscouter, kan patrulledaruppgiften skötas av en äldre ledare. Mer om detta specialfall längre fram i detta kapitel.

Patrulledaren ansvarar för

• att planera patrullens verksamhet tillsammans med lotsen och så att spejarscouternas önskemål beaktas
• att genomföra den löpande verksamheten enligt överenskommelse med lotsen
• att sköta överenskomna uppgifter på utfärder och avdelningsträffar
• att utbilda sig för sitt uppdrag
• att ansvara för säkerheten i verksamheten med stöd av lotsen
• att inspirera spejarscouterna att delta i utfärder, läger och andra scoutevenemang och att också själv delta i dessa
• att förbinda sig till uppgiften för en överenskommen tid
• att reservera tillräckligt med tid för att sköta uppdraget som patrulledare
• att för egen del sköta om kontakten med spejarscouterna, deras föräldrar och lotsen
• att rapportera om verksamheten enligt kårens praxis, t.ex. i årsrapporten, verksamhetsberättelsen eller som en rapport från en utfärd
• att fungera som exempel, kompis och en person med spejarscouternas förtroende.

Kunskaper och färdigheter som patrulledaren behöver

Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutåldern. Patrulledaren bör behärska grunderna i att leda små grupper då hen tar emot uppdraget. Hen kan få grundkunskaperna från gruppledarutbildningen, som är obligatorisk för alla explorerscouter. Det kan hända att en explorerscout som nyss påbörjat gruppledarutbildningen blir patrulledare. Då kan inte patrulledaren ännu behärska alla de färdigheter som krävs för att vara patrulledare. Kunskaper och färdigheter kan patrulledaren lära sig eller fördjupa sig i under sitt uppdrag. Utöver detta stöder alla former av färdighetsutbildningar patrulledarskapet.

Målsättningen är att explorerscouten som fungerar som patrulledare växer i sitt ledarskap, får ledarskapserfarenhet och deltar i att erbjuda spejarscouter en inspirerande och kvalitativ verksamhet. För att sköta uppgiften ska ledaren få ta del av kårens resurser, som t.ex. pengar, utrymme, redskap och utrustning. Patrulledaren får stöd av spejar- och explorerscoutlotsarna.

Patrulledaren ska

• känna till scoutmetoden och spejarscouternas ideal
• vara bekant med spejarscoutprogrammet
• behärska grundläggande scoutfärdigheter åtminstone för spejarscoutprogrammets del
• känna till kårens organisation och verksamhetskultur
• kunna planera patrullens verksamhet
• kunna leda ett scoutmöte
• kunna ordna en säker utfärd och känna till FS:s säkerhetsföreskrifter
• känna till varifrån och av vem hen får hjälp i sitt uppdrag.

Stöd till patrulledaren

Patrulledaren får stöd för sin egen utveckling och för sitt program av lotsen. Spejarscoutlotsens uppgift är att stödja patrulledaren så att hen kan växa som ledare och att handleda patrulledaren i dennas uppgift genom att uppmuntra, driva på och ge respons. Lotsen hjälper också patrulledaren med planeringen av programmet, med att hantera svåra saker och med att genomföra aktiviteter utöver de vanliga. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren hur hen lyckats i sitt uppdrag och sätter upp nya mål för verksamheten. Lotsen bär ansvaret för patrulledarens verksamhet.

Om att välja patrulledare

Patrulledaren för en spejarscoutpatrull väljs för minst en etapp, alltså ungefär ett halvt år, i taget. Då spejarscoutprogrammet inleds ansvarar lotsen för patrullens program tills patrulledaren börjar i sitt uppdrag. Patrulledaren kan väljas till sitt uppdrag och kan påbörja sin uppgift redan före hen har genomfört gruppledarutbildningen. Då behöver patrulledaren mera handledning. Lotsen är patrulledarens stöd under hela ledarskapsuppgiften och också efter gruppledarutbildningen, men mängden stöd varierar. Vid valet av patrulledare ska man se till att såväl samarbetet mellan spejarscouterna och patrulledaren som samarbetet mellan lotsen och patrulledaren fungerar.

Handledning av en ny patrulledare

Lotsen kan stödja en ny patrulledare t.ex. genom att:

• Visa med sitt exempel under några möten hur ett möte för en spejarscoutpatrull leds. Den nya patrulledaren och lotsen diskuterar efter mötet om hur förberedelserna inför mötet, själva mötet och annat genomfördes. Patrulledaren och lotsen utbyter alltså tankar om de lärda sakerna.
• Den valda patrulledaren planerar de första mötena hen leder tillsammans med lotsen. Lotsen ger uppmuntrande och konstruktiv feedback i planeringsskedet och efter mötet.
• Efter några möten kan patrulledaren ännu gå igenom hur hen planerat mötet tillsammans med lotsen. Efter mötet diskuterar patrulledaren med lotsen om hur mötena har gått.

Lotsens roll och uppgift

Det är spejarscoutlotsen som i sista hand är ansvarig för patrullens verksamhet. Lotsen är en äldre ledare, som känner ungdomarna i spejarscoutpatrullen. Lotsen ansvarar för att gruppens verksamhet motsvarar de åldersgruppsspecifika målen för fostran och att verksamheten är scoutig. Den främsta uppgiften lotsen har är att handleda de unga enligt målen för fostran inom scoutingen. Lotsen får hjälp av en patrulledare i explorerscoutåldern, som lotsen stöder och handleder. Lotsen följer med kvaliteten på patrullens verksamhet, genomför krävande aktiviteter, överraskning och extra program, som patrulledarens resurser inte räcker till. Lotsen behandlar också svåra ämnen som kommer fram i patrullen och agerar då hen behövs. Lotsen håller också kontakten med patrullmedlemmarnas föräldrar. I praktiken är det lotsen som har det slutliga ansvaret för patrullens verksamhet.

Lotsen deltar i spejarscoutpatrullens verksamhet vid behov, men leder inte patrullen. Mängden stöd beror på patrullen och patrulledaren. Lotsen måste känna sin grupp och gruppens medlemmar. Hen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennas uppdrag. Lotsen kan fungera som en idé- och resursbank för patrulledaren och kan mycket konkret stödja patrullens verksamhet. Lotsen bör vara starkt närvarande, så att hen kan hjälpa till då något inte går riktigt som planerat. Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet även om hen inte deltar regelbundet i veckoverksamheten. Det är lotsen uppgift att planera patrullens verksamhet långsiktigt t.ex. för fyrens del.

Lotsen skapar förutsättningar för en funktionell verksamhet och för den unga att växa i en trygg miljö. Den unga får i lotsen en positiv vuxen förebild att se upp till. Lotsen skapar stabilitet i det unga stormiga livet, sätter gränser och skapar en känsla av trygghet. Lotsen ser till att verksamheten är rolig, har målsättningar och är långsiktig samt stöder den ungas tillväxt genom patrulledaren. Lotsen stöder också patrulledarens utveckling som ledare tillsammans med explorerscoutlotsen. Lotsen ska vara passligt närvarande och kunna lyssna på unga. Lotsen ska ge utrymme för spejarscouterna och den unga patrulledaren, men vara på plats vid behov då hjälp behövs. Det är också lotsens uppgift att uppmuntra och inspirera spejarscoutpatrullen att fungera på nya och annorlunda sätt.

Spejarscouternas patrulledare ska ha ett starkt stöd i en vuxen under hela sin tid som patrullens ledare. Lotsen är ansvarig för det här stödet. Patrulledaren och lotsen fungerar tillsammans under hela verksamhetsperioden. De planerar spejarscouternas verksamhet genom att göra upp en verksamhetsplan och kommer överens om när lotsen behövs på plats, vilka uppgifter lotsen sköter under verksamhetsperioden och hur man går till väga om patrulledaren inte kan komma på något möte. Det hör inte till lotsens uppgift att vara inhoppare för patrulledaren om denna inte är inspirerad för sitt uppdrag. Om patrulledaren inte har motivation till att sköta sitt uppdrag, är det skäl för lotsen att diskutera situationen tillsammans med patrulledaren. Om de inte kommer fram till någon annan lösning, avsäger sig patrulledaren sitt uppdrag och sedan försöker man tillsammans med explorerscoutlotsen hitta en ny patrulledare. Lotsen kan då tillfälligt se till att det finns en inhoppare till patrullmötena. Lotsen stöder och sporrar alltså patrulledaren i dennas uppdrag och hjälper till med patrulledarens uppgifter, om hen inte själv klarar av dem.

Den äldre ledaren har en stor betydelse såväl för den unga som för patrulledaren. Den vuxna ska inte ta för lätt på det egna lotsuppdraget. Det räcker inte att lotsen nu och då ordnar ett möte för spejarscouternas patrulledare, utan hen ska vara aktiv och också synas i patrullens vardag. Spejarscoutprogrammet ger lov åt den vuxna att bekanta sig med, stödja och handleda spejarscouten direkt, utan att gå via patrulledaren. För spejarscouten innebär det här att även om patrulledaren är den närmaste ledaren, finns det en vuxen med i hens scoutvärld och vid behov får hen ta stöd av en vuxen.

Det är lotsens uppgift att se till att spejarscoutpatrullens verksamhet kommer igång. Till exempel då en ny patrulledare inleder sitt uppdrag ska lotsen vara på plats tillräckligt många möten, tills patrulledaren klarar sig själv. Lotsen behöver ändå inte aktivt delta i mötet, ofta räcker bara det att lotsen är närvarande. Lotsen ger patrulledaren respons och uppmuntrar hen. Det är också viktigt att ge utrymme och ansvar åt patrulledare som klarar sig själv. En lots kan enligt sina resurser fungera som stöd för flera patruller.

Det är lotsens skyldighet att ge den unga en positiv vuxen modell och vara nära den unga vid behov. Det här förutsätter att lotsen skapar ett konfidentiellt förhållande med såväl patrullmedlemmarna som patrulledaren. Lotsen är också skyldig att sätta gränser för de unga och förstå att det till spejarscoutsåldern hör olika gränser och att revoltera mot vuxna. Lotsen övervakar och stöder verksamheten genom patrulledaren och vid behov också rakt till patrullen.

Till lotsens uppgifter hör

• att planera och ansvara för patrullens veckoverksamhet och utfärder, men inte att leda patrullen
• att delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid
• att stödja patrulledaren, hjälpa med att genomföra svårare aktiviteter och specialprogram
• att delta i och genomföra avdelningsträffen för egen del
• att ordna fyren tillsammans med patrulledaren
• att ansvara för uppflyttningen tillsammans med kaptenen och explorerscoutlotsarna
• att se till att verksamheten är säker
• att fungera som en idébank
• att behandla svåra ämnen som dyker upp i patrullen
• att fungera som auktoritet vid behov
• att känna till scoutprogrammet och scoutmetoden
• att se till att de åldersgruppsspecifika målen för fostran uppfylls
• att verka i samarbete med spejarscoutlotsar från andra kårer i kårteamet eller kårområdet
• att hålla kontakt med kaptener och explorerscoutlotsar, till exempel i fråga om spejarscouternas ledarskapsövningar som riktar sig till äventyrsscouter, patrulledarutbildning och det egna programmet
• att hålla kontakt med patrulledaren
• att handleda patrulledaren genom att stödja, uppmuntra, uppmana och ge feedback
• att vara en länk mellan spejarscoutpatrullen, kåren och spejarscouternas föräldrar, speciellt att hålla föräldrarna uppdaterade.

Det finns noggrannare information om lotsens uppgift vid varje aktivitet.

Lotsen kan få stöd i sitt uppdrag från kårens, kårteamets eller kårområdets andra spejarscoutlotsar och åldersgruppsansvariga.

Förutsättningar för ett uppdrag som lots

Det är bra att värva sådana personer till lotsar som har tillräcklig motivation och tillräckliga kunskaper för att sköta uppdraget. Lotsen ska känna till scoutprogrammet, scoutmetoden och hur de tillämpas i åldersgruppen. Lotsen måste speciellt känna till spejarscoutprogrammet, så att programmet kan tillämpas enligt patrullens intressen och förmåga.

Lotsen ska ha erfarenhet av att fungera med unga. Det är bra för hen att känna till hurdana ungdomar i de olika åldersgrupperna är, och att lära sig att hantera beteenden som är kännetecknande för åldersgruppen. En bra lots vet vad som är meningsfull verksamhet för unga i åldersgruppen och hurdana verksamhetsmodeller som fungerar, så att lotsen kan genomföra och leda verksamheten. I uppdraget är också livserfarenhet och sociala färdigheter viktiga. En person som blivit scout som vuxen kan också fungera som lots, men uppdraget kräver ändå en helhetsbild av scoutverksamheten.

Lotsen måste skapa ett personligt förhållande till såväl spejarscouterna som patrulledaren. Då patrullen börjar sin verksamhet kräver uppdraget som lots att man deltar i patrullens möten och att man planerar möten tillsammans med patrulledaren. Då patrullens verksamhet kommit igång beror tiden som uppdraget kräver på behovet patrulledarna har för stöd och handledning. Lotsen deltar i eller är med och ordnar åtminstone avdelningsträffar med 1-2 månaders mellanrum och håller kontakten på det sätt patrulledaren anser som det bästa, så att lotsen är medveten om patrullens verksamhet. Då en ny patrulledare börjar ska lotsen vara förberedd på tätare kontakt. Lotsen deltar i spejarscoutpatrullens utfärder och möten då programmet kräver en vuxens kunskap eller spejarscouterna behöver mer stöd av en vuxen. Någon spejarscoutpatrull kan behöva ständig närvaro av lotsen på sina möten. Lotsen behövs under mötena också för att leda pauser.

Eftersom spejarscoutpatrullen leds av en explorerscout, är det bra om lotsen har kunskap om den åldersgruppens verksamhet. Speciellt viktigt är det att lotsen är bekant med gruppledarutbildningen och den ett halvt år långa ledarskapspraktiken, som är en del av utbildningen. Explorerscouten lär sig många av gruppledarutbildningens färdigheter i praktiken då hen leder spejarscoutpatrullen.

I ideala fall fortsätter lotsens uppdrag under hela patrullens existens. Om lotsen byts under patrullens verksamhet, ska ändringen genomföras så att den gamla lotsen slutar först då den nya lotsen har börjat sitt uppdrag och blivit bekant för patrullen. Patrulledaren och lotsen ska ogärna bytas ut samtidigt. Då lotsen avgår från sitt uppdrag, ska hen introducera och stödja den nya lotsen i sitt uppdrag.

Att värva en lots

Lotsen värvas till sitt uppdrag av programchefen eller den åldersgruppsansvariga om det inte finns andra principer i kåren för att hitta personer till uppdrag. Med rekryteraren för den nya lotsen också ibland värdediskussioner om målsättningarna med uppdraget, gör ett handslag och ställer samtidigt upp mål för det nya uppdraget. Det är önskvärt att lotsens uppdrag skulle vara genom hela åldersgruppen. Om det inte är möjligt, strävar man efter uppdrag på minst två år. Att byta lots kan ändå inte ske utan en ordentlig introduktion.

I handslaget kommer man överens om lotsens ansvar och skyldigheter, men också varifrån lotsen får stöd i sitt uppdrag.

Målsättningen med uppdraget är att erbjuda åldersgruppens medlemmar en mångsidig och säker verksamhet, där ett av de mest centrala målen är att förverkliga de åldersgruppsspecifika målen för fostran. Lotsen själv får stöd av andra vuxna stödpersoner. Om det är flera personer som verkar som spejarscoutlotsar i kåren eller den ansvariga lotsen är en annan person än lotsen, är det naturligt att de personerna stöder varandra. Också de som förr varit lotsar kan i mån av möjlighet fungera som handledare och stöd. Också kårens ledning och utbildningarna i utbildningssystemet är ett stöd för lotsen. Det lönar sig också att nätverka i det egna närområdet.

Kåren måste se till att förutom att rekrytera en spejarscoutlots också rekrytera en explorerscout till uppdraget som patrulledare. Det är bra om både spejarscoutlotsen och explorerscoutlotsen är med i patrulledarens handslagsdiskussion.

Spejarscoutlotsens utbildning

Spejarscoutlotsen förväntas delta i lotsutbildningen som ordnas av de finska distrikten och av FiSSc. Utbildningen är planerad så att den speciellt stöder lotsar som är nya i sina uppdrag, men den erbjuder också stöd för personer som haft sitt uppdrag en längre tid. Lotsutbildningen är en fortsättningsutbildning och färdighetskravet för kursen är grundutbildning för scoutledare. På grund av innehållet i uppdraget som lots rekommenderas kursen för scouter som är över 22 år gamla.

En lots som genomfört utbildningen kan stödja och handleda unga och ordna spejarscoutprogram. Hen känner till lotsens ansvar som förverkligare av scoutfostran och som stöd för de ungas utveckling samt kan samarbeta med andra lotsar. Närmare information får du från FiSSc.

Åldersgruppsansvarig alltså ansvarig lots

Om det finns flera spejarscoutpatruller i kåren kan en annan vuxen få ett uppdrag som ansvarig lots som bär ansvar för hela åldersgruppens verksamhet och leder lotsarnas verksamhet. Hen ska vara medveten om åldersgruppens helhetssituation i kåren och hur man vill utveckla verksamheten. Liksom lotsarna finns till för de unga, finns den åldersgruppsansvariga till för lotsarna och kåren. Huvuduppgiften i uppdraget är samarbete och kommunikation mellan lotsarna. Den åldersgruppsansvariga ansvarar för avdelningsträff och ordnar den tillsammans med de andra spejarscoutlotsarna. Hen ordnar i mån av möjlighet en stödgrupp för de vuxna, till exempel genom att sammankalla till gemensamma planeringsmöten. Om det inte finns flera lotsar i kåren kan lotsarna samlas i kårteamet. Lotsarna i kårteamet eller kårområdet kan inom sig välja en ansvarig lots. Då är den ansvariga lotsens uppgift att sammankalla till möten, främja samarbetet och ansvara för eventuella avdelningsträffar, som lotsarna ordnar tillsammans. Den åldersgruppsansvariga kan också fungera som en vanlig lots i mån av möjlighet.

Den ansvariga lotsen får stöd av programchefen, som också rekryterat lotsen. Också den som tidigare varit ansvarig lots kan introducera och fungera som stöd för den nya ansvariga lotsen. Det personliga scoutnätverket kan finnas som stöd i mån av möjlighet. Den åldersgruppsansvariga för under sitt uppdrag diskussioner med programchefen om sitt uppdrag och samtidigt kan uppdragets uppgifter och målsättningar granskas och förnyas.

Utbildning för programchefer

Programchefsutbildningen är riktad både till kårernas programchefer och till de åldersgruppsansvariga. Den är en fortsättningsutbildning och grundkravet för kursen är grundutbildning för scoutledare. Utbildningen är planerad för över 22-åringar. I utbildningen behandlas hur scoutprogrammet förverkligas kvalitativt och

hur det kan anpassas i kåren och stödja gruppledarna. Den åldersgruppsansvariga som genomfört utbildningen förstår fostrans roll i scoutprogrammet, kan planera såväl enskilda åldersgrupper som flera åldersgruppers verksamhet och regionalt samarbete, stödja vuxna i deras uppdrag och planera ledarresurser på lång sikt. Andra rekommenderade utbildningar är också akela- och kaptenutbildning eller lotsutbildningen.

Ställföreträdande ledare

Om det inte finns en ledare i explorerscoutåldern åt spejarscoutpatrullen, kan en vuxen leda patrullen. I den här specialsituationen är det en ställföreträdande ledare som är ansvarig för patrullens verksamhet. Hen planerar mötena och den andra verksamheten, handleder den spejarscout som för tillfället fungerar som jämnårig ledare och är på plats under mötena.

En patrullmedlem i taget fungerar som en jämnårig ledare, som leder mötet tillsammans med den ställföreträdande ledaren. Den ställföreträdande ledaren berättar i början av mötet vad målsättningen och programmet för mötet är och sedan leder patrulledaren mötet och den ställföreträdande ledaren hjälper till vid behov och är närvarande under hela mötet. Alla som vill kan bli en jämnårig ledare. Att fungera som en jämnårig ledare är frivilligt och för varje möte väljs en ny jämnårig ledare. Man strävar till att gradvis öka den jämnåriga ledarens ansvar enligt situationen. Den ställföreträdande ledaren kan välja att inkludera en jämnårig ledare, som visat sig vara mogen, i planeringen av verksamheten. Om det i patrullen finns flera kompetenta jämnåriga ledare och verksamheten kommer igång bra, kan ledaren minska sitt stöd och i något skede börjar patrullen fungera självständigt. I regel är ändå den ställföreträdande ledaren på plats på patrullens alla möten. Kåren ska inte sträva till en situation där jämnåriga ledare i spejarscoutålder leder patrullen stöd av en vuxen ledare. I första hand är det en explorerscout som leder spejarscouterna och i andra hand en vuxen ledare.

Den ställföreträdande ledaren kan t.ex. organisera mötena så att en halv timme innan mötet går hen igenom mötet tillsammans med den jämnåriga ledaren. Den jämnåriga ledaren leder sedan mötet enligt den ställföreträdande ledarens planer. Den ställföreträdande ledaren är närvarande, men strävar till att inte blanda sig i mötet. Den ställföreträdande ledaren kan t.ex. under kurstagningsskedet komma överens om turerna inom patrullen. Den jämnåriga ledaren ska bekanta sig med ämnet för mötet på förhand. Till hens uppgifter kan också höra att på förhand skaffa den utrustning som den ställföreträdande ledaren har informerat om. Den ställföreträdande ledaren kan enligt sina egna resurser fungera som ledare för flera patruller. Om möjligt, är det smidigast om patrullerna samlas samtidigt och gör samma program.

Den ställföreträdande ledarens roll kan variera mellan att vara en blandning mellan patrulledare och lots och att vara enbart lots då det inom patrullen finns ett fungerande system med jämnåriga ledare. Ofta är det så att den först beskrivna situationen finns under patrullens första tid och den andra är ett långsiktigt mål mot vilket patrullen skulle kunna jobba. Det här kan ändå ske på mycket olika sätt och i olika takt beroende på gänget i patrullen. I en grupp kanske systemet med jämnårigt ledarskap inte alls börjar fungera, medan patrullmedlemmarna i en annan grupp kan ha jämnårigt ledarskap i blodet, t.ex. från välfungerande jämnårigt ledarskap i tidigare åldersgrupper. Då har den ställföreträdande ledare inte så mycket annat att göra än att fungera som lots.

Det här är också utmaningen och något som kräver en god spelkänsla av den som fungerar som en ställföreträdande ledare. Hen ska kunna känna igen spejarscouternas färdigheter och vilja fungera som jämnåriga ledare eller bli ledda av en jämnårig ledare samt kunna se då utveckling sker på såväl individ- som gruppnivå. Den ställföreträdande ledaren ger utrymme åt det jämnåriga ledarskapet att utvecklas i den mån som det finns utvecklingspotential.

Om det inte går att hitta en jämlik ledare i patrullen, så leder den ställföreträdande ledaren mötena liksom en patrulledare.

Att bemöta spejarscouter

Spejarscouternas verksamhet

En ung i spejarscoutåldern har ett speciellt behov att uttrycka sig själv genom fysisk verksamhet. Motion och att t.ex. trumma på bordet är kanske trevligare än att tänka mycket. Den unga upplever sådana saker som hen själv inte får grepp om via sin bedömningsförmåga som problematiska. Den unga lär sig hellre nya saker genom egna erfarenheter än genom att tänka. Lotsen ska tillsammans med patrulledaren erbjuda patrullen fysiska uppgifter och olika erfarenheter.

Att beakta spejarscoutens utvecklingsfas

De unga har ett behov att ge utlopp för sin inre energi genom att vara aktiva, ofta genom fysisk ansträngning. Samtidigt är det egna intrycket av den egna kroppens avvikelse och förändring konstant i tankarna. En ledare för spejarscouter ska komma ihåg att vara försiktig gällande kommentarer om de ungas kroppar och i sina fysiska krav. Det är viktigt att den unga upplever sin kropp som fungerande och som en positiv del av sin personlighet med alla fel och brister. All kritik mot den ungas kropp kan såra den unga väldigt djupt.

Utvecklingen hos den unga i spejarscoutåldern framskrider i perioder. Ibland är tillväxten kraftig och ibland utvecklas man snabbt. De här perioderna följs av en känsla av kraftlöshet och förlamning. En handledning som framskrider jämnt motverkar ofta den periodiserade utvecklingen hos unga. Det här avspeglar sig också i relationen mellan den unga och ledaren. Ibland är förhållandet mellan lotsen och den unga fungerande och ibland är det mål för ilska och besvikelse. Konflikter och till och med våldsamma motstridigheter kan förekomma i ungdomsverksamhet. Det är viktigt att lotsen förstår den mentala obalansen hos den unga och orkar stötta den unga under jobbiga stunder. Att gå igenom konflikter i en positiv anda skapar en god relation mellan ledaren och den unga.

Att mata tävlingsivern

I spejarscoutåldern är de individuella skillnaderna stora. Det finns ändå några infallsvinklar som intresserar nästan alla i något skede av spejarscoutåldern. En av dessa är att mata tävlingsivern. Redan B-P märkte det här och använde det förtjänstfullt och uppmuntrade också andra scoutledare att använda sig av det. Allt kan göras till en tävling, så länge man kommer ihåg att inte överdriva. En annan infallsvinkel som fungerar på alla är att skapa äventyr. Detta kräver lite fantasi av ledaren och förmåga att modigt leva sig in i äventyret. Man kan skapa ett äventyr av en liten sak som känns obetydlig i början och det går att göra varje sak intressant.

Förmågan att vara flexibel

Det är bra att komma ihåg att spejarscouter är väldigt spontana. Det innebär att det är lätt att få dem ivriga, men samtidigt kan ivern sluta väldigt plötsligt. Det kan snabbt gå så att några åsiktsledare sticker ut i patrullen och de avgör lätt hela patrullens iver. Sådana unga är det bra att få inspirerade genom att dra i de rätta trådarna nu och då. Det är bra att ha några äss i ärmen speciellt för dem, i situationer då patrullens intresse går till något helt annat än vad som är meningen. Sådana situationer kan t.ex. vara patrullens oförmåga att koncentrera sig på det ämne som behandlas. En annan mycket vanlig situation som kan kräva ett äss i ärmen är eventuell dötid. Även om det för åldersgruppen är viktigt att ibland ta det lugnt, så kan det hända att situationen snart inte mer går att rädda om det inte finns tillräckligt att göra. Bra knep att ha i fickan är till exempel några bra lekar eller pauser, som kan geno

Att känna dem man leder

Individuella skillnader är en utmaning för allt ledarskap. Ju längre lotsen fungerar med spejarscoutpatrullen, desto mer tid har hen att märka egenskaper i de unga som det definitivt lönar sig att lägga på minnet och utnyttja då man leder gruppen. En god ledare känner sina scouter och använder sig effektivt av deras olikhet för att uppnå det gemensamma målet. Det är bra för lotsen att minnas att en spejarscouts sinne lätt kan ändra. Man kan inte lita på att någon alltid tycker om att hugga ved, för att hen alltid tidigare tyckt om att göra det.

Varje ledare har säkert någon gång stött på ett problem, då någon, några eller alla medlemmar i patrullen inte fungerar tillsammans enligt de tillsammans uppgjorda spelreglerna. Det här är alldeles naturligt i åldersgruppen, eftersom unga i spejarscoutålder ständigt testar sina gränser. Det betyder också att om man tillåter att de gemensamma spelreglerna bryts, så kommer reglerna att brytas på nytt. Många patruller har redan i sina regler bestämt vad konsekvenserna är om reglerna bryts. Då man skapar dessa regler är det bra att komma ihåg de ungas speciella karaktär: spejarscouten vill kanske inte få en massa uppmärksamhet även om hen brutit reglerna. I stället för att sätta den unga att göra armhävningar framför alla andra, kan det alltså vara bättre att göra något som främjar det allmänna goda. Till exempel kan spejarscouten som brutit reglerna bli kvar och städa eventuell extra oreda hen förorsakat då de andra går hem.

Att komma ihåg lotsens roll

Det är bra att fästa uppmärksamhet vid patrulledarens och lotsens roll som ledare av spejarscoutpatrullen. För en ung i spejarscoutålder är det mycket naturligare att identifiera sig med en några år äldre patrulledare än med en lots. Det finns ju vanligtvis redan tillräckligt många vuxna hemma hos spejarscouten, som hen gör uppror mot. Lotsen ska alltså ta en klart annorlunda roll än en förälder. Det viktigaste är att vara äkta, kunna kasta in sig i en situation och klara av att skratta åt sig själv. En sådan roll ökar spejarscoutpatrullens utveckling och ger dem en sådan vuxenbild som B-P i tiderna ville att barn och unga skulle få av scoutledare. För patrulledaren är det bättre att vara mer som ett äldre syskon, som är pålitligt, håller sina löften och alltid erbjuder sin hjälp och sitt stöd. Av det här torde vi kunna dra slutsatsen att det lönar sig för lotsen att ta vara på att handleda patrulledaren i hens roll och själv leda verksamheten endast då patrulledarens förmågor inte räcker till eller då säkerheten kräver det.