Spejarscoutprogrammet

Spejarscoutprogrammet är två, två och ett halvt eller tre år långt beroende på hur lång äventyrsscouttid patrullen haft. De två åldersgrupperna räcker tillsammans totalt fem år. Spejarscouternas aktiviteter baserar sig på de åldersgruppsspecifika målen för fostran. Noggrannare instruktioner för hur aktiviteterna ska genomföras ges åt patrulledaren och lotsen vid varje aktivitet.

Spejarscoutprogrammets uppbyggnad

Spejarscout blir man i sjätte eller sjunde klass (som 12-13-åring) och i nionde klass (som 15-åring) flyttas man över till explorerscouterna. Spejarscoutperioden är alltså 2-3 år, men ändå minst 2 år, så att man inte blir flyttad till explorerscouterna innan det år då man fyller 15 år. Om spejarscoutperioden i kåren är treårig så genomför spejarscouterna tilläggsetapper. Meningen med tilläggsetapperna är att utvidga spejarscoutprogrammet.

Spejarscouttiden börjar redan vid uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout, då den nya spejarscouten för första gången bekantar sig närmare med spejarscoutprogrammet. Det egentliga spejarscoutprogrammet börjar med kurstagningsskedet i första etappen, där spejarscouterna får bekanta sig med varandra, sin patrulledare, sin lots och med spejarscoutprogrammet. Efter kursstagningsskedet och löftesgivningen får spejarscouterna fästa sitt åldersgruppmärke på scoutskjortans högra ärm.

Spejarscoutsigillet är Kims leende. För att få sigillet måste spejarscouten ha avlagt minst en etapp i sin helhet. Spejarscouttiden avslutas med en uppflyttning.

Spejarscoutprogrammet består av fyra halvårsprogram, alltså etapper: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Dessutom kan spejarscouttiden förlängas med tilläggsetapperna jag och staden. Etapperna kan avläggas i vilken ordning som helst, men tilläggsetapperna utförs endast i ett treårigt spejarscoutprogram. Varje etapp börjar med ett kurstagningsskede och avslutas i en fyr. Kurstagningsskedet och fyren är viktiga skeden för planering och utvärdering där spejarscouterna, patrulledaren och lotsen stannar upp för att fundera över vad man lärt sig och vad man kommer att lära sig och göra under de kommande två åren.

Förutom spejarscoutpatrullens egna möten och utfärder kan kåren, kårteamet, de finska distrikten eller FiSSc ordna egna utfärder, tävlingar och läger för spejarscouterna. Dessutom kan spejarscouterna delta i nationella storläger och nationella scoutfärdighetstävlingar.

Etapperna

Spejarscoutprogrammet består av fyra etapper som var och en varar ett halvår.

Programmet innehåller fyra obligatoriska etapper:

• Lägerliv
• Kreativitet
• Överlevnad
• Samhälle

Förutom dessa fyra etapper finns två tilläggsetapper:

• Jag
• Staden

Etappen börjar med ett kurstagningsskede, där patrullen tillsammans kommer överens om vad etappen ska innehålla. Till den första etappens kurstagningsskede hör Välkommen spejarscout-delen, där bl.a. spejarscoutprogrammet, spejarscoutlöftet och spejarscoutidealen ingår. Även om patrulledaren och lotsen ansvarar för att leda verksamheten, är det viktigt att också spejarscouterna deltar i planeringen av verksamheten. Kåren kan om den så önskar planera en ordning som passar de egna traditionerna, där spejarscoutpatrullerna i olika åldrar genomför samma etapp samtidigt, var och en på sin egen nivå genom att använda sig av olika tips för genomförande.

Redan under kurstagningsskede väljer eller planerar patrullen en fyr åt sig själv, som etappen siktar på och som är etappens höjdpunkt. Till det här behövs lotsens handledning. Fyren är en konkret händelse i slutet av etappen. T.ex. i samhällsetappen kan fyren vara en utfärd till en annan ort, och i lägerlivsetappen deltar patrullmedlemmarna i ett läger, i överlevnadsetappen i en vandring och i kreativitetsetappen i en premiär. En fiktiv flyktresa ur staden kan exempelvis vara stadsetappens fyr och att tillbringa ett drömveckoslut med den egna patrullen kan fungera som fyr i jag-etappen.

Etappen består av obligatoriska och valbara aktiviteter. I varje etapp finns fem obligatoriska aktiviteter. Av de valbara aktiviteterna genomförs minst fyra under ett halvt års tid så att det görs (minst) en aktivitet ur varje mål för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. I aktiviteterna som hör till etappen övar man färdigheter som behövs för att avklara fyren. Att förbereda sig inför fyren motiverar för spejarscouten varför de lär sig olika saker. Fyren är också ett tillfälle för spejarscouterna att pröva på de färdigheter de lärt sig. Man genomför fyren som patrull, inte som individ. Etapperna betonar de olika delområdena i scoutprogrammet och fyrarna som hör till etapperna är av olika typer och har olika målsättningar. För ledaren är det viktigt att komma ihåg att det beror på den valda fyrens lämplighet för patrullen om det är tillräckligt utmanande och meningsfullt för den att genomföra fyren. Lotsen ska handleda patrullen till att välja en fyr som passar dem som patrull.

Under det eventuella tredje året som spejarscout genomförs tilläggsetapperna. Tilläggsetapperna är liksom de andra etapperna självständiga delar som avslutas med en fyr. Också deras innehåll är indelat på samma sätt i obligatoriska och i valbara aktiviteter.

Aktiviteterna

Varje etapp består av olika aktiviteter, genom vilka spejarscouterna lär sig nya färdigheter. Genom att utföra aktiviteterna uppnår man en stor del av målen för fostran inom scoutingen, vilket betyder att det inte alltid är den nya färdigheten som är det viktigaste. Genom aktiviteterna försöker man påverka spejarscoutens värderingar, attityder, kunskap och val. Det är inte meningen att aktiviteterna ska vara teoretiskt lärande utan betoningen ligger på att göra och uppleva saker, leka, spela och göra tillsammans. Ur spejarscouternas synvinkel är aktiviteterna roliga att genomföra, pedagogiska och lär spejarscouten något nytt. En del av aktiviteterna är obligatoriska men ur en del kan patrullen välja de som är mest intressant för just dem. Genom de obligatoriska aktiviteterna garanteras att de olika delområdena i scoutprogrammet blir jämlikt uppmärksammade. Också aktiviteter som stöder ledarskaps- och ansvarsfärdigheter finns i varje etapp.

Förutom de obligatoriska aktiviteterna gör patrullen minst fyra andra valbara aktiviteter under ett halvt år. De valbara aktiviteterna är indelade i fyra grupper enligt målen för fostran som nämndes ovan. De olika delarna hjälper patrullen att välja aktiviteter mångsidigt: ur varje grupp ska gruppen genomföra minst en aktivitet. Aktiviteterna i etappen kan göras i den ordning patrullen väljer att göra dem.

Vid varje aktivitet finns olika tips för genomförandet av aktiviteten. Av tipsen väljs det som bäst stöder den valda fyren och som är lämpligt krävande för patrullen. Vid vissa aktiviteter räcker det att genomföra endast ett tips för genomförande, medan det vid andra aktiviteter kan vara bra att göra flera tips för genomförande. Patrullen eller patrulledaren kan om de vill också själv planera ett eget sätt att genomföra aktiviteten på. Det är lotsens uppgift att se till att aktivitetens målsättningar uppfylls. Lotsen ser också till att spejarscouternas program blir passligt utmanande och att det är en verksamhet med stigande svårighetsgrad. Det är inte ändamålsenligt att spejarscouterna gör samma saker som äventyrsscouterna, men det är ändå bra om äventyrsscouterna har grundläggande utfärdsfärdigheter innan de flyttas upp till spejarscouter. De olika tipsen för genomförande ger lotsen och patrulledaren möjlighet att bygga spejarscoutprogrammet så att det motsvarar patrullen och svarar på patrullens behov. Dessutom ser lotsen till att spejarscouternas verksamhet är intressant och inspirerande scoutverksamhet. Aktiviteterna ska genomföras enligt scoutmetoden.

Lotsen eller patrulledaren kan vid behov skriva ut ett aktivitetskort från scoutprogrammet.fi, där spejarscouterna tillsammans med patrulledaren kan markera de aktiviteter som de redan gjort. Aktivitetskortet är spejarscoutens eget redskap för att följa med hur hen framskridit bland etapperna. Med hjälp av aktivitetskortet kan patrulledaren och lotsen planera patrullens framsteg i spejarscoutprogrammet.

Kurstagning – att börja en etapp

Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede. I det ingår aktiviteter om gruppen, gruppens regler och verksamhet, som utförs i början av varje etapp. Målsättningen är att bekanta sig med innehållet i etappen, välja aktiviteter och planera fyren. Det är lättast att ta i bruk nya traditioner i patrullen i början av en ny etapp. Det är bra om lotsen är med i kurstagningsskedet och hjälper patrullen att göra goda val.

Från och med den andra etappen uppdateras patrullens regler och samhörigheten i patrullen ökar. Då spejarscouterna får mer kunskap gör de allt fler gemensamma beslut.

Pauserna

Eftersom alla mål för fostran inte kan uppnås enbart med hjälp av aktiviteter, finns det också pauser i programmet. Pauserna är praktiska andliga övningar, under vilka spejarscouterna stannar upp och funderar på saker som berör livet och får tankar inför vuxenlivet. Det är meningen att spejarscouterna gör en paus under varje möte. Det finns inga strikta regler för hur man väljer en paus, utan patrulledaren och lotsen gör valet. Det finns pauser om många ämnen. Ofta hittar man en paus som passar till en aktivitet som patrullen just genomfört eller till patrullens livssituation. Det är alltså bra att använda spelkänsla då man väljer paus. T.ex. i mobbningssituationer eller om patrullen beter sig illa kan man som första hjälpen pröva på pauser som anknyter till ämnena. Lotsen kan föreslå lämpliga pauser och hjälpa till att genomföra mer krävande pauser. Vid behov kan patrulledaren eller lotsen utveckla en egen paus.

Ämnena för pauserna är:

Förhållandet till sig själv

• Andlighet
• Att uttrycka sig själv
• Självkänsla
• De egna känslorna
• Scoutingens värderingar och egna värderingar
• Ensamhet och rädslor

Förhållandet till andra

• Olikhet och fördomar
• Internationalitet
• Kompisar och mobbning
• Jag och andra
• Mångfald
• Sex och sällskapande
• Bekantskap, gruppdynamik, tillit, samarbete
• Växelverkan, att lyssna på andra och att framföra sina egna åsikter

Förhållandet till samhället

• Ojämlikhet
• Åsikter
• Mångkulturalism
• Att fungera i grupp
• Att påverka

Förhållandet till omgivningen

• Hållbar utveckling
• Natur och miljö
• Ledarskapsövning

Under varje etapp görs antingen en ledarskaps- eller en ansvarsuppgift. Från ledarskapsuppgifter får spejarscouten färdigheter att senare fungera som gruppledare. En del av ledarskapsövningarna görs i den egna patrullen genom att göra olika ansvarsuppgifter och andra kan genomföras t.ex. i ett äventyrsscoutlag som en kort ledarskapsövning. Det är viktigt att spejarscouterna övar på att vara ledare i olika situationer. Det är önskvärt att ledarskapsuppgiften i den första etappen är lättare och att uppgifterna senare blir svårare. Så garanteras att ledarskapsövningarna är i stigande svårighetsgrad.

Äventyrscoutslagets kapten är alltid närvarande då en spejarscout genomför en ledarskapsövning i äventyrsscoutlaget. Kaptenen hjälper spejarscouterna i jobbiga situationer och ger respons efter övningen. Lotsen eller patrulledaren kommer överens om de praktiska detaljerna. I de sista etapperna planerar spejarscouterna mer själv och kommer i högre grad överens om de praktiska detaljerna.

Ansvarsuppgift

Under varje etapp görs antingen en ledarskapsuppgift eller en ansvarsuppgift. Under ansvarsuppgiften ska spejarscouten sköta en tillsammans överenskommen sak, t.ex. ett möte, en utfärd eller förberedelser inför en utfärd. Ansvarsuppgifterna ger spejarscouterna möjlighet att pröva på att ta ansvar i en säker omgivning. Med hjälp av ansvarsuppgiften ser man till att spejarscouten får erfarenhet av att vara pålitlig och att delta för det allmännas bästa.

Det är lotsens och patrulledarens uppgift att se till att ansvarsuppgiften är lämplig för personen som ska genomföra den. Det som är lätt för en person, kan vara så gott som omöjligt för en annan. Det är önskvärt att man under den första etappen gör en enklare ansvarsuppgift vid behov med ett par och mer utmanande uppgifter först i senare etapper. Så garanteras verksamhet med stigande svårighetsgrad i ansvarsuppgifterna.

Avdelningsträffar

En avdelningsträff är ett kårevenemang där kårens alla spejarscoutpatruller deltar. På plats är också spejarscouternas patrulledare och lotsar. Under avdelningsträffen kan man göra sådana aktiviteter som kräver många deltagare, svårare aktiviteter som är svåra att genomföra i kårlokalen eller till och med behöver en expert på plats.

Spejarscoutlotsarna ordnar program för hela åldersgruppen tillsammans med spejarscouternas patrulledare. T.ex. föräldrar, andra kårmedlemmar eller icke-ännu-scouter kan också tillfrågas för att leda program. Det är lotsens uppgift direkt i början på perioden att se till att det i patrullens verksamhetsplan finns några avdelningsträffar. Dessutom kommer lotsen eller patrulledaren överens med de andra grupperna om tider och ämnen för träffarna. Lotsen eller en annan vuxen koordinerar arrangemangen kring evenemanget, även om det är spejarscouternas patrulledare som i praktiken genomför evenemanget.

För spejarscouten är avdelningsträffen viktig, eftersom man där gör aktiviteter som hör till spejarscoutprogrammet och träffar andra spejarscouter. I spejarscoutåldern börjar också bekantskapskretsen vidgas och spejarscouterna har en vilja att träffa nya människor, också av det motsatta könet. Om det i kåren finns t.ex. bara en spejarscoutpatrull eller det är frågan om en flick- eller pojkkår, lönar det sig för kåren att ordna avdelningsträffarna tillsammans med syster- eller broderkåren eller med en grannkår.

En avdelningsträff kan t.ex. vara en utfärd, ett talko, en vandring, en basar, en bastukväll, en tävling eller en spelkväll. Också en aktivitet som kräver en expert eller ett besök där många kan delta kan vara en avdelningsträff. Också aktiviteter som kräver mycket förberedelser och en stor insats lönar det sig ofta att ordna som en avdelningsträff. Träffen kan ordnas såväl under ett veckoslut som under en vardagskväll.

Fyr

Fyren är etappens höjdpunkt, då patrullen tillsammans prövar på de färdigheter de lärt sig. Fyrarna kan se väldigt annorlunda ut beroende på etappen. Det viktigaste att komma ihåg då man gör fyren är att det är frågan om en gruppuppgift och inte ett prov för en enskild scout. Det här betyder att de enskilda scouterna inte behöver kunna varje sak, men att patrullen tillsammans ska kunna lösa uppgifterna utan hjälp av en vuxen eller av patrulledaren. Vid behov får patrullen fråga råd av patrulledaren. Det väsentliga är att scouterna får både använda sina färdigheter och öva på att fungera i grupp.

Patrulledaren är med patrullen under fyren, men leder inte patrullen. Lotsen uppgift är att se till att fyren görs i tid och att den är lämpligt utmanande. Patrullen och patrulledaren organiserar fyren, men det är lotsen som i sista hand är ansvarig för att fyren genomförs. Lotsen och patrulledaren bedömer tillsammans hur väl fyren lyckades.

Valet av fyr

Under kurstagningsskedet gör spejarscouterna olika val och beslut som anknyter till fyren. På så sätt är verksamheten målmedveten ända från början. I etappernas beskrivningar finns en riktlinje för etappens fyr, som patrullen kan utgå från då den börjar planera en för sig lämplig version. Till exempel är ämnet för samhällsfyren att göra en utfärd till en främmande ort. Det är patrullmedlemmarnas uppgift att bestämma vart de åker, hur de åker, vad de ska göra på orten och så vidare.

Varje etapp betonar olika delar av scoutprogrammet och således är också varje fyr olika. I målsättningarna och beskrivningarna för fyrarna finns beskrivet vad målsättningen för fyren är. Det är lotsens och patrulledarens uppgift att åt patrullen välja en sådan fyr som passar patrullens kunskaps- och målsättningsnivå. Oberoende av hur fyren genomförs hör följande tre saker till fyren: patrullen gör upp spelregler för fyren, kommer överens om ansvarsområden för förberedelserna inför fyren och efter fyren hålls en utvärderingsdiskussion om fyren och etappen.

Att förbereda sig inför fyren

Före patrullen beger sig ut på en fyr gör patrullen upp spelregler under ledning av patrulledaren eller lotsen. Patrullen bekantar sig med FS Säkerhetsföreskrifter och vad det står om evenemang som fyren i föreskrifterna. Det är bra att tänka på var och ens personliga gränser då patrullen gör sina spelregler. De överenskomna spelreglerna gås igenom tillsammans med lotsen, som godkänner reglerna och ser till att allt väsentligt finns med i spelreglerna. De viktigaste punkterna ska skrivas ned.

Behandla reglerna ur olika synvinklar:

Risker och förebyggande av dem

• Vad som oberoende av patrullen kan gå fel och hur agerar man då? (väderförhållanden, försenad tågtrafik, sjukdomsfall, olyckor)

Konfliktsituationer och att lösa dem

• I hurudana situationer kan det uppstå konflikter mellan olika personer? Hurdana gemensamma knep och sätt har patrullen för att förebygga och lösa situationer?
• Hurudana saker kan ge upphov till bråk? Hur lönar det sig att reda ut bråket?
• Hur påverkar trötthet deltagarna?
• Hur kan man undvika att uppgifterna fördelas ojämnt?

Att beakta allt

• Hur kan man uppmuntra andra?
• Hur beaktar man allas förmågor, styrkor och svagheter? (att orka, vilja att uppträda och att våga)
• Hur kan man under och redan före fyren höja gruppandan? (egna grejer och hyss, patrullens egen dräkt)

I slutet av etappen

I slutet av varje etapp för patrullen en diskussion om den gångna etappen och fyren. Också patrulledaren och lotsen deltar i diskussionen. Genom att gå igenom fyren övar scouterna på att ge feedback, utvärdera sin verksamhet, ta ansvar och stanna upp för att märka vad de lärt sig och vad de fått till stånd under fyren. Förutom de gemensamma utvärderingssamtalen är det bra om patrulledaren och spejarscoutlotsen i mån av möjlighet ger direkt feedback under hela etappen och fyren. Det lönar sig till exempel att ingripa i dåligt beteende med det samma och det är bra att ge konstruktiv kritik i tvåpartssamtal.

Patrulledaren och lotsen kan göra en snabb utvärderingsrunda om hur fyren gick. Var och en ska få möjlighet att berätta om sina spontana känslor om framgångar och misslyckanden. Samtidigt lär sig patrullen hur man konkret utvärderar fyren med hjälp av lotsen.

Följande saker kan gärna finnas med i den utvärderande diskussionen:

• hurudana känslor väckte/lämnade fyren?
• vad lyckades patrullen med?
• vad kunde ha gjorts annorlunda, vad skulle kunna göras annorlunda i följande fyr?
• uppfylldes förväntningarna?
• vad lärde sig patrullmedlemmarna?
• hur fungerade gruppandan?
• finns det behov av att tacka någon möjliggörare speciellt mycket?

Det är viktigare att ge spejarscouterna positiv än negativ feedback. Det är lotsens och patrulledarens uppgift att se till att var och en av spejarna får ett tack.

Uppflyttningar

Från äventyrsscout till spejarscout

Innan en äventyrsscout blir spejarscout deltar hen i en uppflyttning från äventyrsscout till spejarscout. Målsättningen med uppflyttningen är att klargöra för spejarscouten att den tidigare åldersgruppen är slut och att en ny åldersgrupp börjar. Det finns nästan lika många sätt att genomföra uppflyttningen som det finns kårer. Uppflyttningen kan ordnas som en utfärd över ett veckoslut, som en del av ett sommarläger eller vara ett skilt möte. Huvudsaken är att uppflyttningen ordnas. Om det i kåren inte ännu finns traditioner kring uppflyttningen, lönar det sig för kåren att modigt skapa nya traditioner.

Uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout är ett tydligt evenemang som hålls i början av verksamhetsperioden då den nya spejarscoutpatrullen börjar sin verksamhet. Det kan vara på våren eller på hösten. Målsättningen med uppflyttningen är att göra ett intryck på den blivande spejarscouten så att hen känner sig som en äldre scout efter uppflyttningen. Uppflyttningen är också en möjlighet att fundera på spejarpatrullernas sammansättning inom kåren. Spejarscoutpatrullen kan vara mindre än ett äventyrsscoutlag och flickor och pojkar är i skilda patrullen. Flickor i tonåren fungerar gärna i små grupper medan pojkarna hellre fungerar i lite större och slappare grupper. Spejarscouterna får också en ny ledare då veckoverksamheten leds av en patrulledare som är endast några år äldre än patrullmedlemmarna.

Den nya spejarscoutpatrullen inleder sin verksamhet genom uppflyttningen, som ordnas av spejarscoutpatrullens lots och patrulledare. Uppflyttningen kan vara till exempel en längre och i svårare terräng genomförd dagsvandring, en utfärd i mer utmanande förhållanden eller ett annat evenemang där det krävs mer än tidigare av patrullen. Under uppflyttningen kan patrullen redan göra några aktiviteter ur kurstagningsskedet. Som avslutning på evenemanget kan spejarscouterna avge scoutlöftet och patrullmedlemmarna får första delen av spejarscoutmärket. Man kan och det är bra att använda kårens traditioner i uppflyttningen. Uppflyttningen får ändå aldrig vara ångestfylld, utan evenemanget ska symbolisera för de nya spejarscouterna att de har flyttats till de ett steg äldre scouterna. Därför ska uppflyttningen och kravnivån planeras så att patrullmedlemmarna kan genomföra uppgifterna antingen självständigt eller med lite hjälp av de nya patrulledarna, men ändå så att uppgifterna ger en liten utmaning och kräver samarbete av patrullen.

Det är också viktigt att utmana spejarscouterna att tänka på scoutlöftet och vad det betyder, men också att ta i beaktande skillnader i utvecklingen hos de unga, skillnader mellan grupperna och hur det eventuella grupptrycket påverkar diskussionen.

Det lönar sig att hålla en föräldrakväll för spejarscouternas föräldrar under uppflyttningen eller i början av verksamhetsperioden. Under föräldramötet presenterar patrulledarna och lotsen sig själva och berättar hur spejarscoutprogrammet skiljer sig från äventyrsscouternas program. Det kan vara bra att nämna att spejarscouterna redan har ansvarsuppgifter som riktar sig mot yngre åldersgrupper och att det kan finnas fler möten än tidigare. Aktiviteterna och fyrarna kräver längre tid för genomförande och programmet blir svårare varje år. Också spejarscouternas möjlighet att påverka valet av aktiviteter ökar under tiden då patrullmedlemmarna växer. Förutom patrullens egna utfärder ordnas också avdelningsträffar för alla i spejarscoutålder där också spejarscouter från andra kårer i kårteamet eller kårområdet kan delta. Det är också skäl att berätta för föräldrarna att spejarscouterna inte leds av en vuxen utan av en patrulledare i explorerscoutåldern.

Uppflyttning från spejarscout till explorerscout

Uppflyttning från spejarscout till explorerscout är ett explorerscoutdop, vars huvudsakliga målsättning är att lämna bakom sig den tidigare åldersgruppen och bli medlem i en redan existerande explorerscoutgrupp, att fortsätta tillsammans med sin gamla spejarscoutpatrull till explorerscouter eller att bilda en helt ny patrull. Explorerscouten blir medveten om att hen hör till en ny åldersgrupp och blir ivrig över det genom uppflyttningen.

Lotsarna förbereder det hemlighetsfulla och festliga evenemanget. Evenemanget består av tre delar: av två aktiviteter (Det som varit och Det som komma skall) och själva uppflyttningen, som till exempel kan vara ett explorerscoutdop eller någon annan tradition i kåren. Målsättningen med uppflyttningen är att klargöra för spejarscouterna att den gamla åldersgruppen tar slut och den nya börjar. Tilläggsinformation och tips för att ordna uppflyttningen finns i fickan Uppflyttning och evalueringsträffar i explorerscoutprogrammet.

Utfärder

Utfärderna är en viktig del av scoutingen och bidrar till erfarenheter från scouting. Inom scoutingen kan en utfärd vara mycket mer än en traditionell utflykt, vandring eller naturutflykt. Man kan göra utfärder till olika miljöer, med olika teman och med olika utrustning. Det är bara fantasin som sätter gränser. Utfärder används för att lära sig nytt, att slappna av, att skapa gruppanda och att lära känna varandra. Redan Baden-Powell ansåg att utfärder är ett utmärkt sätt att fostra scouter.

Utfärdernas betydelse för spejarscouter

För spejarscouterna är utfärderna ett sätt att dela på ansvar och plikter inom patrullen i jämlika förhållanden. På utfärden är den unga bortom kontrollen från familj och tid och utfärderna erbjuder många slags fina erfarenheter, som spejarscouten inte annars får. För den unga i spejarscoutsålder är utfärderna en effektiv miljö att söka och pröva på en ny identitet.

Utfärderna är bra projekt för de unga och erbjuder många olika alternativ och svårighetsnivåer. Naturen som miljö är inspirerande och gör de tråkigaste aktiviteterna intressanta. Naturen i sig själv är ett spännande element eftersom den tar med känslorna i många vardagliga bestyr. En äkta situation motiverar ofta de unga att göra aktiviteterna väl.

Att planera utfärden

Planeringen av utfärden påbörjas då verksamhetsplanen görs men senast under kurstagningsskedet. Då bestämmer patrullen tidpunkt, utfärdsmålet och ramarna för temat. På så sätt får alla i patrullen i god tid reda på tidpunkten för utfärden. Patrulledaren och patrullen bär huvudansvaret för planeringen, men lotsen stöder patrulledaren genom att ge förslag på goda utfärdsmål och tillvägagångssätt.

Det är lotsen som i sista hand har ansvar för utfärden och säkerheten på den. Lotsen fattar beslutet om att patrullen gör en utfärd och om hen själv deltar genom att använda sitt omdöme och sin kännedom om patrullen. Lotsen ska vara medveten om patrullens alla planer. Patrulledarens uppgift är att alltid före en utfärd prata med lotsen om utfärden och komma överens om hur man agerar. Lotsen ser till att kårchefen får information om utfärden enligt Säkerhetsföreskrifterna.

Det är bra att börja planera själva utfärden i god tid före utfärdstidpunkten. Om patrullen och patrulledaren är oerfarna, är det bra om lotsen kan delta i planeringen. Då ser lotsen till att planerna framskrider logiskt och ger råd vid behov. I huvudsak är utfärden ändå patrullens egen erfarenhet och lotsens uppgift är främst att följa med att allt går säkert till. Det är bra att komma ihåg att de bästa erfarenheterna på utfärder får man ofta genom små missöden. Vem har nu inte någon gång packat med endast choklad i matsäcken, glömt sovsäcken eller fått våta fötter i ett kärr. Det är alltså så att man inom scouting får göra några fåniga misstag eftersom man genom dem kan lära sig mer än från aktiviteter som görs helt rätt i teorin. Det går ändå inte att pruta på säkerheten under något skede av utfärden.

Att förverkliga utfärden

Det är bra att ha något planerat program under utfärden. Under utfärden kan man också göra många aktiviteter på en gång. Erfarna scouter kan också gå ut i naturen bara för att vara. Det är bra för patrulledarna att komma ihåg att man kan göra utfärder till andra platsen än bara naturen.

En utfärd kan till exempel vara:

• en utfärd till en stad, ett besök på ett museum, ett kulturmål eller i olika stadsdelar
• en dagsvandrings under en eller två dagar med kontroller som behandlar aktiviteter och pauser ur etappen
• en kombinerad stads- och skogsvandring, som annars är helt i staden men övernattningen sker i skogen
• en cykelutfärd i staden
• en tåg- eller bussutfärd till en främmande ort och aktiviteter under resan och väl framme
• en skidtur i staden, en gummibåts-, kanot-, rullskridsko- eller skateboardvandring
• en serviceutfärd: patrullen går för att göra något nyttigt i ett äldreboende, till en bondgård eller en stuga eller ett evenemang eller gör en motprestation för någon som lånar ut sitt lägerområde
• att delta i en sisuscoututfärd
• en nattvandring i staden: patrullen undersöker naturen i staden och evenemang i staden på natten
• ett besök på avstjälpningsplatsen, vattenrengöringsverket, brandstationen eller i kyrkan
• ett besök i biografen eller till en konstutställning på grannorten
• en vandring där patrullmedlemmarna skriver en berättelse
• en fotograferingsutflykt eller en vandringsvideo
• att bygga något: en flotte, en ryggsäck, en trampbil, en ackja eller skidor som man sedan använder under en vandring
• att under en dag bygga något, t.ex. en katapult, ett snöslott, en flotte eller en bastu
• en utfärd utan mat, bivacker och vatten
• en traditionell vandring, där man vandrar med gammaldags utrustning
• att gå vilse i säkra förhållanden
• ett veckoslut med terränglekar, som flaggleken, skattjakt, geocaching eller larp
• en orientering i en stad utan karta, där man orienterar sig genom att fråga om vägen
• en utfärd i stad och terräng i stil med Amazing Race
• att söka sina egna gränser: till exempel att gå tills man inte klarar av det mer
• ett stadsläger
• en utfärd patrullen gör till en lägerplats före och efter ett läger för att delta i bygg- eller rivläger
• att göra och testa gourmet-utfärdsmat
• en vinterutfärd till en utfärdsstuga
• en talkoutfärd
• en växt-, svamp-, fågel- eller djurutfärd

Programevenemang och tävlingar för spejarscouter

Programevenemangen är de finska distriktens, FiSSc:s och FS:s sätt att stödja scoutprogrammets genomförande i scoutkårerna. Programevenemangen är främst riktade till de yngre åldersgrupperna. På de här evenemangen kan scouterna t.ex. genomföra aktiviteter eller en fyr. Det är också bra att ta programevenemangen i beaktande då man planerar kommande termin. Lotsens viktigaste uppgifter som anknyter till programevenemang är att förmedla information, göra reklam och sporra spejarscouterna att delta i programevenemangen.

Spejardagar

Spejardagar är ett evenemang som FiSSc och de finska distrikten ordnar. Målsättningen är att spejarscouterna lär sig nya färdigheter och träffar andra likasinnade unga. Under spejardagarna kan spejarscouterna göra aktiviteter som hör till etapperna tillsammans med sin egna patrull. Under spejardagarna kan man genomföra mer krävande aktiviteter, som kårerna inte nödvändigtvis kan eller upplever som utmanande att ordna. Under spejardagarna kan spejarscouterna också lära sig sådana färdigheter med hjälp av vilka spejarscoutpatrullen kan göra aktiviteter i sin veckoverksamhet.

Under spejardagarna kan man antingen genomföra aktiviteter i endast en etapp eller ur flera etapper.

Ett viktigt element i spejardagarna är också att träffa andra spejarscouter och att ha roligt tillsammans. Lotsen kan diskutera med patrulledaren om vilka aktiviteter de önskar att skulle genomföras på spejardagen och vidarebefordra önskemålen till FiSSc eller distriktet. Det lönar sig för spejarscoutpatrullen att delta i flera spejardagar. Patrullen kan delta i spejardagarna även om patrullen genomför en annan etapp än den som programmet behandlar.

Scoutfärdighetstävlingar

De finska distrikten ordnar årligen minst en scoutfärdighetstävling. Dessutom ordnar FS årligen vår- och vinterFM i scoutfärdigheter för scouter i spejarscoutåldern. En scoutfärdighetstävling är en patrulltävling som genomförs i terrängen och baserar sig på scoutprogrammet. Tävlingarna är dagsutfärder under vilka scouterna rör sig till fots eller på skidor och vid kontrollerna genomförs uppgifter som kräver olika kunskaper och färdigheter tillsammans. Uppgifterna grundar sig på spejarscoutprogrammet och de stöder aktiviteterna och målen för fostran. Man behöver dessutom allmänna kunskaper och färdigheter, som man lär sig till exempel i skolan eller i andra hobbyer under tävlingen.

Man kan förbereda sig för tävlingen på basis av tipsen i uppgiftsförteckningen till exempel under patrullens möte. Scoutfärdighetstävlingarna stöder utvecklingen av tävlingspatrullens gruppandra och lär patrullen att fungera i grupp. De utvecklar ledarskaps- och påverkningsfärdigheter, initiativförmåga, ansvar, att vara systematisk, att lägga upp mål och att verka på naturens villkor.

Lotsens uppgift är att uppmuntra patrullen att delta i tävlingarna och att se till att tävlingen noteras i kurstagningsskedet. Lotsen hjälper också patrullen i dess förberedelser. Det lönar sig att kontrollera tävlingens regler i FS:s anvisningar.

Fyren utanför den egna kåren

Fyren kan också ordnas som ett samarbetsprojekt mellan kårer, till exempel i kårteamet eller i kårområden, ifall kåren av en eller annan anledning inte har resurser att ordna fyren inom kåren.

Lotsen överväger kårens möjligheter att själva ordna fyren, och tar kontakt med kårteamet eller kårområdet ifall resurserna inom kåren är för små. Eftersom en viktig målsättning med fyren är att patrullen är delaktig i planeringen av den, så är det viktigt att lotsen och patrulledaren tar reda på hurudan planering och förberedelse som behövs för fyren utanför kåren.

Storläger

De finska scoutdistrikten och FiSSc ordnar egna läger enligt sina verksamhetskalendrar. Att delta i ett läger är en del av spejarscouternas program.

På en Finnjamboree, alltså ett storläger som FS ordnar får spejarscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och av att delta i ett storläger. Att delta i Finnjamboreen är liksom att delta i förbundsläger en del av spejarscouternas program. På lägret träffar man andra scouter från andra delar av Finland och världen. Finnjamboreer ordnas vart sjätte år. Därför har inte varje scout möjlighet att delta i en Finnjamboree som spejarscout.

Internationella läger är världsscoutjamboreerna som ordnas vart fjärde år och läger som ordnas av olika länder. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger. Varje läger har en egen åldersgräns för sina deltagare. Mer information om lägren fås bland annat via FS:s webbsidor.

JOTA och JOTI JOTA

(Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter.

JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en spejarscoututflykt om man kan skaffa fram lämplig utrustning till utflykten. Spejarscouterna kan använda radio eller dator hemma men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA måste explorerscouterna få hjälp av radioamatörer eftersom radiofrekvenserna är reglerade i Finland. Finlands Radioamatörförbund r.f. (SRAL) hjälper gärna till!

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter, i vilka man utnyttjar kontakterna. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI evenemang dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

Att förverkliga programmet

Spejarscoutmöte

Det kan vara bra att börja spejarscoutmötet med en lek i ungefär en kvart, så att spejarscouterna får utlopp för sin överloppsenergi. Unga i spejarscoutålder blir lätt ivriga att leka så länge lekarna är lämpliga för dem, även om de ibland försöker uppföra sig som om det inte är så. Så länge man introducerar lekar som något intressant för spejarscouterna och marknadsför dem på ett språk som unga förstår, kan till och med en lek som först verkar barnslig bli rolig. Under leken kan också personer som kommer sent till mötet anlända. För ledaren är det bra att komma ihåg att inte göra ett stort nummer av att en spejarscout är lite försenad. Förstås behöver man inte stå ut med upprepade förseningar. Efter leken är det dags för en inledningsceremoni, som görs under varje möte och som till exempel kan vara ett scoutrop eller patrullens eget rop. I det här skedet kan patrulledaren också försäkra sig om att alla säkert har kommit till mötet.

Då mötet är ordentligt öppnat, börjar den egentliga verksamheten. Det är bra att hålla ett patrullråd på ca 5-10 minuter under alla möten för att vid behov behandla informationsärenden, kort repetera förra mötet och gå igenom kvällens program. Efter patrullrådet är det dags att göra själva aktiviteten. Till det reserveras ungefär 45 minuter. Under aktiviteten lär sig patrullen någon ny sak och vid behov kan man använda sig av tidigare inlärda färdigheter.

Efter aktiviteten hålls en paus. En paus är en praktisk övning, t.ex. ett spel eller en lek, under vilken spejarscouterna stannar upp och funderar på saker som har med livet att göra och får tankar inför vuxenlivet. Pausen kan vara starkt kopplad till ämnet på mötet eller vara något som är aktuellt för spejarscouterna just nu. Pausernas längd varierar stort. Det är bra om patrulledaren eller lotsen beaktar detta då de planerar mötet. Ibland kan pausen räcka hela mötet. Som avslutning på mötet hålls ännu en traditionell avslutningsceremoni, som syskonringen.

Då mötet är över är det bra om patrulledaren markerar de genomförda aktiviteterna till exempel i medlemsregistret Kuksa. Då kan också spejarscouten med sina föräldrar i efterhand kolla upp vad allt spejarscouten lärt sig i scouterna.

Kontakten till hemmet

En utmaning i att hålla kontakten med spejarscouternas hem är att patrullen ur vårdnadshavarnas synvinkel har flera ledare: lotsen och patrulledarna. Det är därför bra att direkt i början klargöra för föräldrarna vem som sköter vad. Utgångspunkten är att patrulledaren håller kontakt till spejarscouternas hem. Patrulledaren förmedlar information om annorlunda möten, utfärder, läger och andra saker. Det är bra för lotsen att följa med informationsgångens tidtabell och kvalitet samt handleda och hjälpa patrulledaren. I problemfall är det bra att vårdnadshavarna tar kontakt med lotsen. Patrulledaren kan när som helst vända sig till lotsen i frågor som berör kontakten till hemmet. Det kan vara bra att hålla en föräldrakväll åtminstone för vårdnadshavare till nyblivna spejarscouter.

Sjöscoutprogrammet i spejarscoutåldern

Sjöscouting är ett sätt att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens målsättning är förutom de allmänna målen för fostran också att fostra ansvarsfulla sjöfarande, som rör sig säkert på vatten och respekterar naturen och andra på havet.

De aktiviteter i spejarscoutprogrammet som speciellt är riktade till sjöscouter är placerade bland de valbara aktiviteterna i delen om förhållandet till omgivningen. Under vinterhalvåret fokuserar verksamheten på att scouterna lär sig saker i teorin och då isarna har lossat kan man öva på färdigheterna i praktiken. Sjöscoutaktiviteterna skapar en bas för båtförarkursen. På båtförarkursen fördjupar man tidigare kunskaper och lär sig nya färdigheter såväl i teorin som i praktiken. Många scoutkårer har egna aktiviteter som är planerade specifikt för deras skolningsbåt. Dessa aktiviteter är ett bra sätt att anpassa det gemensamma scoutprogrammet.

Förutom de egentliga sjöscoutaktiviteterna kan så gott som alla aktiviteter på sätt eller annat förverkligas i en vattenmiljö. Till exempel spejarscoutpatrullens veckoslutsseglatser är goda möjligheter att förutom att upprätthålla sina seglingsfärdigheter också genomföra aktiviteter för spejarscouter. Likaså kan t.ex. ledarskaps- och ansvarsuppgifterna göras i anknytning till kårens båt eller seglargäng. Scoutprogrammet.fi tar gärna emot nya tips för genomförande av aktiviteterna.

Sjöfärdigheter lär man sig bäst genom att själv aktivt delta i sjöverksamhet. Också landscouter som är intresserade av sjöscouting kan ta kontakt med närmaste sjöscoutkår och be att få komma med på seglats. Med några års mellanrum ordnas det finska samlägret Satahanka, där explorerscouten lär känna sjöscouter från hela landet. På svenskt håll ordnas Nothamn.

Att anpassa spejarscoutprogrammet

Då spejarscoutprogrammet formades gjordes val och lösningar vars främsta mål har varit att stödja den ungas individuella utvecklingsskede, som t.ex. skilda patruller för flickor och pojkar samt veckomöten. Det finns många tips för genomförande i programmet, så det är lätt att anpassa programmet så att det svarar på olika scoutkårers och spejarscoutpatrullers behov. Det är tillåtet och till och med önskvärt att anpassa programmet.

Det mest centrala då spejarscoutprogrammet genomförs i scoutkårerna är att varje 12-15 år gammal scout har möjlighet att delta i den egna åldersgruppens program som stöder den egna tillväxten. Spejarscouterna ska alltså inte ännu fungera i ledaruppdrag eller andra ansvarsuppdrag i kåren. Spejarscouten kan enligt eget intresse och kårens behov fungera i olika ansvarsuppdrag, men hen måste ha tillgång till ett vuxet stöd och rätt att förverkliga spejarscoutprogrammet. Eftersom scoutingen är en fostrande organisation, ska den ungas behov tillgodoses framom kårens behov.

De obligatoriska etapperna kan göras i vilken ordning som helst. Tilläggsetapperna är menade för att genomföra ett treårigt spejarscoutprogram. Spejarscouterna kan själva välja i vilken ordning etapperna genomförs, alternativt kan kåren eller lotsen välja ordningen. Det kan vara en fördel för lotsen att alla spejarscoutpatruller genomför samma etapp samtidigt. Då kan man i förberedelserna för avdelningsträffen och fyren följa samma riktlinjer.

Då man väljer en aktivitet och hur den genomförs är det viktigt att patrulledaren och speciellt lotsen hittar en sådan nivå som aktiviteten är meningsfull att genomföras på. De olika tipsen för genomförande ger många möjligheter enligt patrullens behov. Alla måste göra de obligatoriska övningarna, men också de kan genomföras på flera olika sätt. De obligatoriska aktiviteterna är valda så att genom att göra dem uppfyller man åldersgruppens mål för fostran. Om en obligatorisk aktivitet måste lämnas bort av någon orsak är det viktigt att se till att målen för fostran blir uppfyllda på något annat sätt. Förutom de obligatoriska aktiviteterna ska man välja aktiviteterna så att från varje förhållande (förhållandet till sig själv, till andra, till samhället och till omgivningen) i målen för fostran genomförs minst en aktivitet. Om man vill kan man också välja flera aktiviteter ur varje grupp.

Kåren har möjlighet att utföra aktiviteten på sitt eget sätt, om man inte bland tipsen för förverkligande hittar något lämpligt. Man ska ändå se till att aktivitetens målsättning uppfylls om man genomför aktiviteten på ett eget sätt. Det lönar sig också att tipsa alla andra spejarscoutledare runt om i Finland om hur man genomfört aktiviteten på scoutprogrammet.fi.

Man behöver inte alltid göra allt ensam i den egna kåren. Speciellt avdelningsträffar och fyrar kan vara mycket givande att ordna med ett kårteam antingen turvist eller tillsammans. På så sätt minskar bördan hos den enskilda kåren och spejarscouterna får nya bekantskaper. Till exempel för spejarscouter i flick- eller pojkkårer är ett samarbete mellan kårerna också ett bra sätt att träffa ungdomar av det andra könet.

Om det inte finns explorerscouter i kåren som kan vara patrulledare för spejarscouterna, kan situationen skötas så att en vuxen går på mötena och fungerar som vikarie för patrulledaren alltså som ställföreträdande ledare. Uppdraget som ställföreträdande ledare är alltid bara tillfälligt och man strävar till att få en explorerscout till uppdraget så fort som möjligt.

Varje spejarscoutpatrull ska ha en vuxen lots. Om det inte finns tillräckligt med äldre ledare, är det bättre att patrullen har en roverscout som lots än ingen lots alls, tills man hittar en äldre ledare till uppdraget. Man ska ändå komma ihåg att roverscouterna behöver en vuxen bakom sig som stöd.

Äventyrsscoutprogrammet och spejarscoutprogrammet räcker totalt fem år. Åren kan delas på det sätt som ses i kåren som bäst för barnens och de ungas tillväxt. Programmet i båda åldersgrupperna är planerat så att programmet kan genomföras under två till tre år. Det är också möjligt att vid årsskiftet bli uppflyttad från en åldersgrupp till en annan.

Patrullens uppbyggnad

Spejarscoutprogrammet kan genomföras i en patrull där medlemmarna är lika gamla eller i en patrull där det årligen kommer med några yngre spejarscouter. Här kan kårerna anpassa patrullerna enligt sina egna traditioner och sin egen situation. I en liten kår är det troligen praktiskt att alla spejarscouter är i samma patrull, även om patrullmedlemmarna är av olika ålder. I en stor kår kan det finnas möjlighet att skapa en spejarscoutpatrull ur en äventyrsscoutpatrull då medlemmarna redan känner varandra och har en gemensam scoutbakgrund. Eftersom det inte finns regler för i vilken ordning etapperna ska genomföras så kan patrullen själv bygga ihop en verksamhetsplan av aktiviteterna oberoende av om patrullen består av jämngamla spejarscouter eller av spejarscouter i olika ålder.

Nya medlemmar

Nya medlemmar kan ansluta sig till en spejarscoutpatrull när som helst. Lättast är det om de nya medlemmarna kommer med i början av en etapp. I början av varje etapp finns ett kurstagningsskede, som är en naturlig inkörsport för nya medlemmar. Aktiviteterna i kurstagningsskedet kan göras så att patrullens gamla medlemmar förklarar patrullens regler och spejarscoutlöftet och -idealen för den nya patrullmedlemmen. Då en ny medlem kommer med i patrullen ska man göra övningar som höjer gruppandan. En ny patrullmedlem kan förstås också komma med i verksamheten mitt i en etapp. Satsa då på de ovan nämnda sakerna senast under kurstagningsskedet för följande etapp.

Den nya spejarscouten kan avlägga spejarscoutlöftet antingen under kurstagningsskedet eller under ett skilt evenemang som patrullen ordar. I samband med det här får spejarscouten också mittdelen av spejarscoutmärket. Om den nya medlemmen har anslutit sig till patrullen mitt i etappen kan patrullen själv besluta om den nya medlemmen hunnit göra tillräckligt många aktiviteter för att få det etappmärket.

Kårens traditioner

Det finns gott om valmöjligheter och nya sätt att genomföra aktiviteter i spejarscoutprogrammet. Man kan gärna dela med sig av tips för genomförande på webben via scoutprogrammet.fi. Man kan också föra fram kårens egna traditioner och styrkor då man genomför programmet. Man kan till exempel komma överens i kåren om att man gör fler aktiviteter om vildmarksfärdigheter än vad det finns i grundprogrammet. Spejarscoutaktiviteterna passar bra som en del av kårens traditioner och evenemang.

Sisuscouter i spejarscoutprogrammet

Liksom i de andra åldersgrupperna innehåller spejarscoutprogrammet många slags aktiviteter. Programmet går därför utmärkt att anpassa för väldigt olika sisuscouter.