Valikko

Även jag leder - Äventyrsscouter

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Äventyrsscouten som patrulledare

Äventyrsscouterna träffas till regelbundna möten i ett stort lag. De flesta aktiviteterna är tänkta att göras i mindre grupper; patruller på 4-5 personer. Ett lag kan alltså bestå av t.ex. tre patruller. Patrullerna leds av en patrulledare som själv är en av äventyrsscouterna; uppdraget roterar. Lagets kapetn leder mötet i sin helhet, och patrulledarna ges lämpligt stora ledarskapsuppdrag som till exempel att lära ut en sak till patrullen efter att själv ha fått instruktioner av kaptenen; eller leda en lek.

Kaptenens uppgift är att skapa en gemenskap i hela laget, och att se till att balansen mellan patrullverksamheten och hela lagets gemensamma verksamhet blir lämplig.

Att leda jämnåriga kan vara både roligt och svårt. Det är bra om det här med att fungera i patruller blir en vanesak för äventyrsscouterna i laget direkt frn början, och att de vänjer sig vid att såväl leda sina kompisar som att bli ledda av en kompis.

För att komma ihåg och synliggöra vilken äventyrsscout som för stunden leder patrullen kan det vara bra att utveckla någon symbol; till exempel en huvudbonad, en visselpipa i en snodd eller ett klädesplagg, som patrulledaren har på sig under mötet.

Kaptenen väljer hur långt patrulledaruppdraget är; en månad, några möten i följd, en utfärd… Det skulle vara bra om varje äventyrsscout hinner vara patrulledar under en period varje termin.

Mer information om ledarskapet i åldersgrupperna.

Aktivitet: Lagets verksamhetsplan

Laget väljer tillsammans ut de specialmärken/utmaningar som man vill göra under terminen, till exempel så att varje äventyrsscout själv först väljer några favoriter; sen diskuterar dessa i par eller i patrullerna och (till exempel genom röstning) kommer fram till patrullens gemensamma favoriter och sen till slut tillsammans i laget genom röstning väljer de två-tre märken som man vill göra. Det är viktigt att alla får komma till tals.

(Kaptenen kan på förhand gallra ner antalet specialmärken/utmaningar enligt eget tycke.)

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn, på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kår kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

 

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Kunskapskort

Med hjälp av kunskapskort kan äventyrsscouten enklare sätta ord på vad hen kan och vad hen lärt sig, till exempel under ett möte eller en utfärd.  Kunskapskorten kan användas flera gånger under året för att visa hur man hela tiden lär sig lite mer.

Kunskapskort att printa ut (och till exempel laminera).

Andra bra kort man kan använda sig av för att diskutera styrkor och egenskaper är till exempel Barnavårdsföreningens styrkekort som finns att beställa på deras webbplats.

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Media

Laget delar in sig i mindre grupper. Varje grupp funderar på en gallup-fråga som man kan ställa för att få reda på vilka egenskaper som i allmänhet kopllas ihop med att vara en god ledare. Då de kommit på frågan beger de sig ut för att intervjua folk; gärna på gatan, i ett köpcentrum eller på något större allmänt evenemang, men äventyrsscouterna kan ocks få i uppdrag att fram till nästa möte fråga ett visst antal personer i sin närhet. Då de fått tillräckligt många svar sammanställer de svaren och presenterar resultaten i ngon av kårens informationskanaler.

Aktivitet: En hurudan värld vill vi leva i?

Nedan finns en bild på de 17 mål för en hållbar utvekling som FN:s medlemsländer år 2015 har förbundit sig till.

Fundera i små grupper över vilka mål (t.ex. vilka fem mål) som är viktigast för barn och ungdomar. Rösta i gruppen fram det allra viktigaste målet. Fundera en stund i gruppen på vad ni själva kunde göra för att bidra till att målet uppnås. Grupperna presenterar vad de kommit fram till för varandra.

Källor:

 

Månadens lek: Ficklampan
Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: En ny färdighet för kompisen

Laget delar sig i par. Båda parterna i paret lär den andra något som hen inte kunde tidigare. Det kan till exempel vara att presentera sig på ett främmande språk, en scoutfärdighet (t.ex. en knop), en ny lek eller en vits.

Aktivitet: En ny färdighet för målsmannen

Laget bjuder in målsmännen till ett möte eller en utfärd. Under mötet/utfärden lär äventyrsscouterna målsmännen någon av de färdigheter som de lärt sig under året.

Månadens lek: Rappakalja
Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Aktivitet: Scoutskjortan

Gruppen bekantar sig med scoutskjortans märken, till exempel genom ett kimspel med märkena. Instruktioner ges också fär var märkena ska fästas.

Aktivitet: Tack

Gruppen övar på att tacka varandra, till exempel så att ledaren och en äventyrsscout i tur och ordning tackar varandra inför resten av gruppen för något fint som hänt under året. Ledaren kan gärna på förhand ge några exempel på hurudana saker man kan tacka för. Då äventyrsscouterna fått öva med ledaren så kan de göra samma sak sinsemellan; gå runt och i tur och ordning tacka alla de övriga gruppmedlemmarna.

Månadens lek: Respons med spelkort
Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

Hösten

 

Augusti: Vart är vi på väg?

I augusti blickar vi framåt. Under sommaren har några flyttat från en åldersgrupp till en annan och det är dags för var och en att ta nya steg på sin scoutstig. Dessutom är det viktigt att ledarna i kåren ser till att alla fått ett handslag inför sitt nya uppdrag.

Aktivitet: Fånga förändringen på bild

Laget delas in i patruller eller mindra grupper. Varje grupp planerar och tar en rolig och kreativ bild. Bilden kan visa hur gruppen visar exempel och gör goda gärningar för att skydda miljön. Gruppen delar bilden åt resten av laget. Den bästa bilden eller alla bilder läggs sedan upp på sociala medier med hashtaggen #partioscout. Nästa gång planerar laget hur de i praktiken kan förverkliga de goda gärningarna.

Aktivitet: Drömmarnas scouting

I år har det funnits scouting i Finland i 110 år. Under dessa år har det funnits många olika sätt att scouta. Hur ser scoutingen ut om 110 år? Varje medlem i patrullen målar en egen bild av hur de tror scoutingen ser ut i framtiden. Man kan också måla det på ett gemensamt stort papper. Patrullen kan samtidigt fundera vad som är bra att göra redan i år, så att framtidens visioner kan bli möjliga. Bilderna kan till exempel sättas upp på väggen i kårlokalen och/eller publiceras på kårens sociala medier.

Aktivitet: Lagets kommande år

Kaptenen kan genom sin egen scoutstig berätta vad allt man kan få göra och uppleva inom scoutingen. Kaptenen kan visa bilder på olika scoutevenemang där hen deltagit. Hen kan berätta om sina egna patrulledare eller kompisar, och berätta vad de gör nuförtiden eller vad allt de gjort inom scoutingen. Man kan även be att kårens explorerscouter kommer och berättar om sina egna upplevelser. Efter att ha hört dessa minnen och historier får äventyrsscouterna själva fundera på vad de skulle vilja få uppleva inom scoutingen. Idéerna kan skrivas ner på ett papper, i en padlet eller något annat lämpligt sätt. Av de idéer som presenteras väljs sedan en som förverkligas under det kommande året.

Månadens lek: Apor
Månadens ledarskapsberättelse: Roni Bäck

 

September: Dagens goda gärning

I september påverkar vi personerna i vår närkrets. Var och en gör mindre och större ledarskapsgärningar i sin vardag.

Aktivitet: Besöksrunda

Under september besöker laget varje möte en av äventyrsscouternas hem eller till exempel mor-/farföräldrar och hjälper där till med någon syssla, till exempel trädgårdsarbete, veckostädning eller att vakta ett yngre syskon. Efter några bra erfarenheter av att hjälpa till blir tröskeln lägre att hjälpa också lite mindre bekanta.

Aktivitet: Rollmodell

Laget gör en rollmodell-plansch där de samlar bilder på alla goda hjältar de kommer att tänka på; superhjältar i serietidningar, popstjärnor som idkar välgörenhet, ens förälder osv. Är en scout alltid en bra person? Att beakta andra och hjälpa till hör tills scoutverksamheten. Laget funderar på vad det innebär att ställa upp och hjälpa andra, och varför det är viktigt. Äventyrsscouterna funderar på hur man dagligen kan hjälpa andra och påverka så att alla skulle ha det bra där hemma, i skolan, i scoutingen osv. Laget väljer tillsammans en god gärning som de gör antingen tillsammans eller var och en för sig under de kommande veckorna.

Aktivitet: Utmaning

Laget utmanar en annan grupp på orten (gärna utanför den egna kåren) att göra en god gärning tillsammans med laget; till exempel att plocka skräp eller göra något annat litet projekt för den egna hemorten.

Aktivitet: Goda gärningar-kort

Laget planerar och gör goda gärningar-kort som de fyller i under september. De goda gärningarna kan vara sådana som görs på mötena och sådana som man gör hemma. Gärningarna kan vara till exempel att hjälpa någon med något eller att göra val som är bättre för miljön.

Månadens lek: Racerbana
Månadens ledarskapsberättelse: Beatles

 

Oktober: Livskompetens

I oktober fokuserar vi på färdigheter inom livskompetens och hälsosamma levnadsvanor. Självkännedom och att ta hand om sig själv är grundläggande för gott ledarskap.

Aktivitet: Somefasta

Hela laget somefastar/spelfastar tillsammans i en vecka. Laget kommer överens om somefastans regler (t.ex. att göra läxor, hålla kontakten till förälder man inte bor hos, klassens läxgruppchatt o.s.v.). Efter fasteveckan berättar varje äventyrsscout hur fastan kändes. Vad var svårt, och vad i sin tur var lätt? Vad använde äventyrsscouten den ”nya” tiden till?

Aktivitet: Motionsdagbok

Äventyrsscouterna gör upp en motionsdagbok på ett möte. De kommer överens om hur schemat används och fylls i. Äventyrsscouterna funderar tillsammans hur de kunde öka på rörelse och speciellt nyttomotion. Kaptenen kan uppmuntra scouterna att prova på nya grenar och föreslå att scouter som bor i samma område träffas i motionssyfte också utanför scoutmötena. Man kan också uppmuntra vårdnadshavarna att handleda sitt barn i en ny gren under motionsveckan eller bli handledda av barnet – det är roligast att motionera tillsammans. Motionsdagböckerna gås igenom under följande patrullmöte.

Aktivitet: Sömn/Boktips.

Många brukar varva ner före läggdags genom att läsa en bok eller lyssna på högläsning. Laget gör en lista med tips på sina favoritböcker och efter en överenskommen tidsperiod går de igenom listan tillsammans och tar reda på hur många som under tiden läst eller lyssnat på böckerna i listan, och diskuterar vars och ens egna tankar om böckerna. Ledaren kan gärna också tipsa om några olika böcker så att det finns läsning för allas färdighetsnivå.

Månadens lek: Stöd och trygghet
Månadens ledarskapsberättelse: Juliette Gordon Low

 

November: När jag blir ledd

I november bekantar vi oss med beslutsfattarna och beslutsfattandet inom scoutingen. Samtidigt tänker vi på hur det är att leda oss.

Aktivitet: Intervjua en ledare

Äventyrsscouterna intervjuar någon från kårens chefstrio eller en annan lite mera obekant ledare. De tar reda på vad som hör till personens uppdrag och vad hen gör i kåren. Intervjun kan hållas på ett vanligt möte, på en utfärd eller genom att ringa till personen. På basis av intervjun kan man även publicera en artikel på kårens webbplats eller i kårtidningen.

Aktivitet: När jag blir ledd

Äventyrsscouterna uppskattar sina egna färdigheter i att vara en del av gruppen. Kaptenen ritar upp en åsiktslinje där de två ändorna representerar alternativen ”helt av samma åsikt” och ”helt av annan åsikt”. Kaptenen läser upp påståenden och varje äventyrsscout ställer sig på linjen enligt hur mycket de håller med påståendet just nu. Det är viktigt att betona att detta inte handlar om egenskaper som äventyrsscouterna har, utan om den kunskap de har just nu. Påståendena kan vara till exempel:

  • Jag talar vänligt till andra.
  • Jag låter andra tala till punkt.
  • Jag väntar på min tur.
  • Jag följer gemensamma regler.
  • Jag sköter min uppgift.
  • Jag hjälper andra.
  • Jag löser bråk genom att tala.
  • Jag tål besvikelser.
  • Jag glädjer mig över andras framgång.

Kaptenen hjälper äventyrsscouterna att tänka på hur man inom scouting kan öva på dessa kunskaper och bli bättre på dem.

Aktivitet: Motion till kårens styrelsemöte

Laget bekantar sig i förväg med styrelsemötets föredragningslista. De funderar på vad som kommer att tas upp under de olika punkterna. Laget formulerar sin egen synvinkel om de punkter som berör äventyrsscouterna. Laget tar kontakt med kårens chefstrio och berättar om sina åsikter. Laget kan också göra förslag till styrelsemötets andra punkter som är viktiga för äventyrsscouterna.

Månadens lek: En hemlig vän
Månadens ledarskapsberättelse: Martti Ahtisaari

 

Decembers aktiviteter dyker upp i augusti.