Valikko

Även jag leder - Explorerscouter

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Explorerscouten som patrulledare

Till explorerscoutprogrammet hör att under minst ett halvt år fungera som patrulledare antingen för en spejarscoutpatrull eller för sin egen explorerscoutpatrull. Som stöd har explorerscouten sin egen lots och spejarscoutlotsen, och utbildningen Gruppledarutbildning för explorerscouter.

Mer information om ledarskapet i åldersgrupperna.

Aktivitet: Patrullens verksamhetsplan

Ett roligt sätt att planera terminen eller året är genom att göra ett bingospel. Varje patrullmedlem gör en bingoplan. I rutorna skrivs kriterier som patrullen tillsammans kommit överens om, som: “görs på ett läger”, “enkelt och snabbt”, “min favorit”, “den här är svår” etc. Då bingoplanen är klar söker alla var och en för sig sådana aktiviteter som de tycker att passar in på någon ruta. (Man kan komma överens om att man får plocka in högst 2-3 från samma ficka). Då någon får en rad full ropar hen bingo och läser upp sin rad så att de andra får höra vilka aktiviteter hen valt. Man kan fortsätta tills allas bingoplaner är fulla, eller sluta till exempel då någon får sin tredje bingorad full.

Efteråt kommer man överens om vilka aktiviteter man vill göra och plockar in dem i en kalender.

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn, på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kår kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

 

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Vet du vad du kan-verktyget

Bekanta er med Vet du vad du kan-verktyget, till exempel genom att under ett möte duka upp med goda snacks och bekväma dynor och fylla i verktygen. Var och en fyller i sin egen blankett, men man kan diskutera frit och utbyta tankar och idéer.

Vet du vad du kan – stödmaterial

Aktivitet: Aktivt lyssnande

Explorerscouterna delar in sig i par. Den ena i paret blir lyssnare, och får endast bidra till samtalet genom att nicka; hen får inte kommentera något på något sätt. Den andra i paret berättar en kort berättelse om en situation då allt gick bra och hen kände att hen lyckades. Hen kan till exempel berätta vad som ledde till att det gick så bra och vilka färdigheter hen lärt sig som hen använde i situationen. Då berättaren talat klart ska lyssnaren återberätta historien förhen och då betona de styrkor och färdigheter som hen uppfattade i berättarens historia.

Rollerna byts och övningen upprepas.

Aktivitet: Open badge

Patrullen bekantar sig med de open badges som finns inom scoutingen och fundera på om det finns sådana som de kunde ansöka om redan nu; eller sådana som de kunde ta som projekt att göra under sommarens läger.

Open bagdes inom scoutingen

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Uppdragsbeskrivningar

I alla kårer och alla grupper finns scoutuppdrag, till vilka hör vissa överenskomna uppgifter. I ideala fall är dessa nedskrivna i en uppdragsbeskrivning som uppdateras med jämna mellanrum.

Patrullen kollar upp något av gruppens eller kårens uppdrags uppdragsbeskrivning; gör en om det inte ännu finn en, eller uppdaterar den befintliga. Kolla gärna in dessa mallar som stöd.

Den färdiga uppdragsbeskrivningen ges sedan åt styrelsen för fastställande, så att också uppdragschefen får den att använda.

Månadens lek: Ficklampan
Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: Ny färdighet för en kompis

Varje patrullmedlem lär sig en ny färdighet, till exempel en hantverksteknik, och lär sedan ut denna åt de andra. (Tips finns i aktiviteten Vi bekantar oss med en ny hantverksteknik i fickan Vår grej.)

Månadens lek: Rappakalja
Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Respons är något av det viktigaste vi kan få i vår verksamhet, eftersom det hjälper oss att utvecklas och se hur vårt agerande påverkar vår omgivning.

Respons och tack är inte samma sak, men kan kombineras. Ett tack får en person att känna sig värdefull och får hen att märka att hens agerande har varit viktigt.

Aktivitet: Förstärkande respons i grupp

Gruppen skriver ner positiva och stärkande ord och fraser som kan beskriva en persons agerande. En lämplig mängd lappar är 7 x antalet medlemmar i gruppen. Lapparna sprids ut med textsidan neråt. Var och en tar i tur och ordning en lapp och ger den åt någon i gruppen som hen tycker att lappen är beskrivande för (utan att högt läsa vad det står på lappen, och med textsidan nedåt).

Ifall en gruppmedlem tycker att ordet på lappen inte beskriver någon av medlemmarna så kan man lägga tillbaka den. Kanske någon annan kommer på någon att ge lappen åt, eller så blir den helt enkelt outdelad.

Då alla kort är behandlade, går man igenom sina egna kort, och väljer 2-4 st som man vill ha mera information om. Patrullmedlemmarna presenterar i tur och ordning korten hen fått, och ber de andra berätta mer om de 2-4 korten.

Aktivitet: Tack-ring

Gruppen ställer sig i en ring; medlemmarna går i tur och ordning in i mitten av ringen, vänder sig till de andra i tur och ordning och tackar var och en av dem för något konkret som de har gjort under de gågna månaderna. Konkreta tack kan vara t.ex. Tack för att du lånade mig din leddare förre mötet.”, “Tack för att du understödde min idé på ledarmötet.”, “Tack för att du kom ihåg att ta med glutenfritt bröd åt mig till mötet fast jag glömt att påminna om det.”

Månadens lek: Respons med spelkort

Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

Hösten

 

Augusti: Vart är vi på väg?

I augusti blickar vi framåt. Under sommaren har några flyttat från en åldersgrupp till en annan och det är dags för var och en att ta nya steg på sin scoutstig. Dessutom är det viktigt att ledarna i kåren ser till att alla fått ett handslag inför sitt nya uppdrag.

Aktivitet: Det ideala scoutsamhället

Patrullen planerar tillsammans ett eget idealt scoutsamhälle och bygger upp en tredimensionell karta över det eller en miniatyr. Hurudan är den ideala scoutingen? I en hurudan fysisk omgivning verkar den? Hur fattar man beslut där? Var och hur samlas man? Vad motiverar människor att vara med i scouterna? Patrullen delar sina egna tankar med kåren eller andra explorerscoutpatruller och utmanar dem att fundera på sitt eget ideala scoutsamhälle.

Vi tar med de bästa idéerna då vi planerar vår egna verksamhet.

Om det behövs, gör vi också ett eget scoutinitiativ på adressen: https://osallistu.partio.fi/?locale=sv-SV

Aktivitet: Krossa gränserna

Patrullen funderar på vad som är omöjligt inom scoutingen idag och varför. Vad skulle hända om det omöjliga vore möjligt? Hur skulle scoutingen som hobby förändras? Patrullen gör korta reklamvideon, där de presenterar den nya scoutingen. Ledarens uppgift är att skriva upp bra idéer som lätt går att förverkliga och att förverkliga dem tillsammans med patrullen eller kåren under det kommande året.

Aktivitet: Scoututopin

Patrullen funderar på hur de skulle möjliggöra det att varje barn och ungdom år 2130 skulle vara med i scouterna. Eller att det år 2030 skulle finnas 100 000 scouter i Finland. En hurudan samhällelig förändring skulle det kräva? Vilka bra saker skulle det föra med sig? Skulle det finnas något negativt med det? När patrullen kommit på ett bra sätt att öka mängden scouter, ger den ett tips om saken till Finlands Scouters styrelse. Kontaktuppgifterna hittas här: https://www.partio.fi/suomen-partiolaiset/tietoa-meista/organisaatio/hallitus/ .

Månadens lek: Apor
Månadens ledarskapsberättelse: Roni Bäck

 

September: Dagens goda gärning

I september påverkar vi personerna i vår närkrets. Var och en gör mindre och större ledarskapsgärningar i sin vardag.

Aktivitet: Ledarskap som gör intryck

Vi bjuder in lotsen till ett möte med temat ”Hur ser scoutingen ut om 110 år?” Vi funderar och diskuterar hur scoutingen kommer att förändras, vilka egenskaper en bra gruppledare har nu, och vilka egenskaper som behövs i framtiden. Vi låter fantasin flöda och funderar på hur vi själva kunde utvecklas till bra ledare i framtiden.

Aktivitet: Besök hos grannen

Vi besöker en annan medborgarorganisation och bekantar oss med hur man via dem kan påverka de frågor som de arbetar för. Vi deltar i mån av möjlighet i organisationens verksamhet. Till exempel Finlands Röda kors Hungerdagsinsamling arrangeras i slutet av september.

Aktivitet: Utmaningar med jämnårigt ledarskap

I scoutingen kan man stöta på en hel del problem i sitt ledarskap. Eftersom ledarskapet ofta är jämnårigt så kan ett stort problem vara att man som ledare saknar auktoritet, eller att kompisrelationen till dem man leder är för stark. Nedan finns en del påhittade exempel på problem. Vi tar upp problemen genom dramatiserade övningar eller diskussion och diskuterar efter det tillsammans med lotsen hur man kunde lösa situationerna. Ifall man gått igenom exemplen som skådespel så kan man diskutera vilka lösningar som skådespelades som var bra och vilka som kunde utvecklas.

Exempelsituationer:

  • En patrullmedlem kommer för sent till mötet. Vad gör du som ledare?
  • Jens har upprepade gånger retat Emil. Emil kommer till dig och berättar gråtande om detta. Vad gör du?
  • Minna har svårt att koncentrera sig och lyssna, och hon uppviglar också de andra gruppmedlemmarna att härja med henne. Hur gör du för att få lugnare möten?
  • Ni har teoretiskt gått igenom hur man tänder en eld i olika väderförhållanden, och nu är det dags att pröva på det i praktiken. Hur gör du?
  • Den äldre kårledaren Malin berättar att hon märkt att tälten har mögelskador efter er senaste utfärd. Vad svarar du henne, och vad gör du?
  • En äventyrsscout i laget som du leder har under den senaste månaden bara varit med på ett möte. Vad gör du?
  • På utfärderna är det alltid samma vargunge som saknar utrustning som behövs. Vad gör du? Sanna har gång på gång bråkat under veckomöten. Hur tar du kontakt med Sannas vårdnadshavare för att berätta om saken?

Aktivitet: Jämlik scouting

För allas trivsel är det viktigt att det går att delta i scoutverksamhet på lika villkor. Vi funderar på vad man behöver beakta med tanke på patrullmedlemmar från mindre bemedlade familjer. Efter det tar vi reda på på vilka sätt kåren kan stöda att alla kan delta i scoutingen på lika villkor.

Aktivitet: Scoutkårens miljöpåverkan

Vi tar reda på vilken miljöpåverkan vår scoutkår har, till exempel energi- och vattenåtgång samt hur mycket avfall som kårens verksamhet ger upphov i. Vi gör tre realistiska förslag på hur kårverksamhetens miljöbelastning kunde minskas och presenterar dem för kårens styrelse eller ledarråd. Vi deltar i förverkligandet av åtgärderna, och handleder andra vid behov.

Månadens lek: Racerbana
Månadens ledarskapsberättelse: Beatles

 

Oktober: Livskompetens

I oktober fokuserar vi på färdigheter inom livskompetens och hälsosamma levnadsvanor. Självkännedom och att ta hand om sig själv är grundläggande för gott ledarskap.

Aktivitet: Vakenlilja

Vi ordnar en vakenlilja. Vi planerar tillsammans under patrulledarens ledning och med hjälp av lotsen så att förläggningens olika delområden (t.ex. bespisning, skjutsar, plats, program) planeras i god tid. Vi ser också till att vi får tid att återhämta oss efter vakenliljan före skol- eller arbetsveckan. Under förläggningen observerar vi hur vi själva och vår aktivitet påverkas av att vaka. Med fem timmars mellanrum gör vi någon uppgift som kräver koncentration (t.ex. att lära sig en ordlista utantill, lösa ett sudoku, lösa olika uppgifter som kräver logik, räkna matematik) och skriver upp resultaten. I vilket skede märkte vi att våra resultat började försämras? Fanns det stora skillnader bland oss? Hur kändes det i kroppen då vi vakade? Hur länge var jag tvungen att sova efter vakandet för att känna mig normal igen? Hur kommer vakandet att påverka den kommande veckan?

Aktivitet: Utgifter

Jag bokför mina utgifter i två veckor. Hur mycket pengar gick det åt sammanlagt? Vart gick pengarna speciellt? Var det överraskande? Skulle jag kunna ändra på mina utgifter så att de blir ändamålsenligare?

Aktivitet: Ta vara på den egna tiden

Var och en av oss ritar en cirkel eller en rektangel på ett papper. Vi delar formen i delar så att varje sak som man i regel sätter tid på i livet tar upp en del av formen. Ju mer man spenderar tid på någon sak, desto större del upptar den. Hur ser formen ut? Finns det någon sak som tar mer tid än man skulle vilja? Finns det något som man nu använder mindre tid åt än idealt, så som att sova? Kan man själv påverka formen så att den skulle se bättre och mer balanserad ut?

Månadens lek: Stöd och trygghet
Månadens ledarskapsberättelse: Juliette Gordon Low

 

November: När jag blir ledd

I november bekantar vi oss med beslutsfattarna och beslutsfattandet inom scoutingen. Samtidigt tänker vi på hur det är att leda oss.

Aktivitet: Förbundet fungerar

Vi tar reda på hur vårt eget förbunds (FiSSc:s) organisation ser ut, så som styrelsen och de olika grupperna. Vad är de, vem består de av, vad gör man i dem och vilka beslut fattas i grupperna? Vi tar kontakt med någon medlem av organisationen och ställer dem frågor om hur det är att scouta som en del av förbundet.

Aktivitet: Explorerscoutprogrammets uppdatering

Scoutprogrammet är inte något som är slaget i sten för evigt. Den här hösten uppdateras t.ex. explorerscoutprogrammet. Vi undersöker tillsammans det nuvarande programmet och kommer på förbättringar. Vi formulerar förbättringsförslaget som ett e-postmeddelande som vi skickar till Kaisa i Finlands Scouters styrelse som har hand om scoutfostran (kaisa.johto @ partio.fi).

Aktivitet: Rollanalys

Vi gör en rollanalys inom patrullen. Alla skriver ner på en lapp de olika rollerna som de andra spelar inom patrullen. Rollerna kan vara t.ex. ledaren, iakttagaren, humoristen, den inspirerande, teknikkunniga, vårdaren, gruppens lim osv. Lapparna läggs i en korg och dras sedan en åt gången. Lapparna läses upp och ges åt personen vars namn står på lappen. I slutet diskuterar vi vilka alla roller som finns i vår patrull, varför det är bra att ha mångsidiga roller och hur det kändes att få feedback av sina patrullmedlemmar. Lotsens uppgift är att se till att alla känner sig trygga under aktiviteten. Ett sätt att göra det är att lämna bort namnen från lapparna och istället gissa sig fram till vem lappen hör till. Samtidigt kan vi diskutera varför vi anser att rollen hör till just denna person.

Månadens lek: En hemlig vän
Månadens ledarskapsberättelse: Martti Ahtisaari

 

Decembers aktiviteter dyker upp i augusti.