Valikko

Även jag leder - Roverscouter

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Roverscouten som patrulledare

Roverscoutpatrullen är inte en lika bestående enhet som patrullerna i de yngre åldersgrupperna, utan inom den finns olika projektgrupper; vars sammansättning varierar från projekt till projekt, och som leds av olika roverscouter för de olika projekten.

Patrulledaren väljs ut bland en av patrullmedlemmarna och ansvarar för patrullens verksamhet. Ansvaret för olika aktiviteter eller delar kan gärna delas ut till de andra patrullmedlemmarna.

Roverscoutlotsen finns som stöd där och då det behövs.

Mer information om ledarskapet i åldersgrupperna.

Aktivitet: Roverscouten eller patrullens verksamhetsplan

Patrullmedlemmarna fyller i roverscouternas vandringskarta; och märker ut evenemang de ska delta i, funder på sitt uppdrag i samband med det, planerar vilka aktiviteter som passar in var, och planerar in träffar för det egna gänget.

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn, på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kår kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

 

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Open badge

Patrullen bekantar sig med de open badges som finns inom scoutingen och fundera på om det finns sådana som de kunde ansöka om redan nu; eller sådana som de kunde ta som projekt att göra under sommarens läger.

Open bagdes inom scoutingen

Aktivitet: Verktyg för självutvärdering av ledarskapet

Ledarskap är att bära ansvar och är en färdighet som var och n kan utveckla. Scoutingens ledarskapsmodell är ett sätt att tala om ledarskap. För att kunna utvecklas som ledare behöver man veta hur man leder.

Verktyget Självutvärdering av ledarskapet hjälper en att fundera på hur man själv är som ledare, utgående ifrån fyra olika ledarfärdigheter. Roverscouterna fyller i verktyget och funderar på hur de inom de kommande månaderna vill utvecklas som ledare.

Aktivitet: Aktivt lyssnande

Roverscouterna delar in sig i par. Den ena i paret blir lyssnare, och får endast bidra till samtalet genom att nicka; hen får inte kommentera något på något sätt. Den andra i paret berättar en kort berättelse om en situation då allt gick bra och hen kände att hen lyckades. Hen kan till exempel berätta vad som ledde till att det gick så bra och vilka färdigheter hen lärt sig som hen använde i situationen. Då berättaren talat klart ska lyssnaren återberätta historien förhen och då betona de styrkor och färdigheter som hen uppfattade i berättarens historia.

Rollerna byts och övningen upprepas.

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Uppdragsbeskrivningar

I alla kårer och alla grupper finns scoutuppdrag, till vilka hör vissa överenskomna uppgifter. I ideala fall är dessa nedskrivna i en uppdragsbeskrivning som uppdateras med jämna mellanrum.

Patrullen kollar upp något av gruppens eller kårens uppdrags uppdragsbeskrivning; gör en om det inte ännu finn en, eller uppdaterar den befintliga. Kolla gärna in dessa mallar som stöd.

Den färdiga uppdragsbeskrivningen ges sedan åt styrelsen för fastställande, så att också uppdragschefen får den att använda.

Månadens lek: Ficklampan
Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: Ny färdighet för en kompis

Varje patrullmedlem lär sig en ny färdighet, till exempel något ur Färdigheter i vardagen, och lär sedan ut denna åt de andra under en utfärd, ett möte eller till exempel ett distansmöte.

Månadens lek: Rappakalja
Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Respons är något av det viktigaste vi kan få i vår verksamhet, eftersom det hjälper oss att utvecklas och se hur vårt agerande påverkar vår omgivning.

Respons och tack är inte samma sak, men kan kombineras. Ett tack får en person att känna sig värdefull och får hen att märka att hens agerande har varit viktigt.

Aktivitet: Förstärkande respons i grupp

Gruppen skriver ner positiva och stärkande ord och fraser som kan beskriva en persons agerande. En lämplig mängd lappar är 7 x antalet medlemmar i gruppen. Lapparna sprids ut med textsidan neråt. Var och en tar i tur och ordning en lapp och ger den åt någon i gruppen som hen tycker att lappen är beskrivande för (utan att högt läsa vad det står på lappen, och med textsidan nedåt).

Ifall en gruppmedlem tycker att ordet på lappen inte beskriver någon av medlemmarna så kan man lägga tillbaka den. Kanske någon annan kommer på någon att ge lappen åt, eller så blir den helt enkelt outdelad.

Då alla kort är behandlade, går man igenom sina egna kort, och väljer 2-4 st som man vill ha mera information om. Patrullmedlemmarna presenterar i tur och ordning korten hen fått, och ber de andra berätta mer om de 2-4 korten.

Aktivitet: Utvecklande respons

Diskutera hur det känns att få utvecklande respons (dvs. respons som antyder att något behöver utvecklas) och varför de känslorna väcks. Diskutera tillsammans hur utvecklande respons kan ges på ett respektfullt och öppet vis.

Aktivitet: Det glömda tacket.

Gruppmedlemmarna funderar först var och en för sig på situationer då de känt sig bra på grund av något som någon annan gjort. Efter det på situationer då man varit tacksam mot någon annan. Berätta om situationerna i gruppen. Fundera på i hur många av situationerna ni tackade personen som gjort nåt bra. Varför uteblev tacket i vissa situationer? Är det lättare att säga tack i vissa situationer än i andra?

Aktivitet: Tack-ring

Gruppen ställer sig i en ring; medlemmarna går i tur och ordning in i mitten av ringen, vänder sig till de andra i tur och ordning och tackar var och en av dem för något konkret som de har gjort under de gågna månaderna. Konkreta tack kan vara t.ex. Tack för att du lånade mig din leddare förre mötet.”, “Tack för att du understödde min idé på ledarmötet.”, “Tack för att du kom ihåg att ta med glutenfritt bröd åt mig till mötet fast jag glömt att påminna om det.”

Månadens lek: Respons med spelkort

Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

 

Höstens aktiviteter dyker upp under vårterminen.