Valikko

Även jag leder - Spejarscouter

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Spejarscouternas ledarskaps- och ansvarsuppgifter

I varje etapp ingår ledarskaps- och eller ansvarsuppdrag. Via ledarskapsuppgifterna får spejarscouterna verktyg för att fungera som gruppledare i ett senare skede.

Ledarskapsuppgiften kan förverkligas till exempel som ledarskapsövning på äventyrsscoutlagets möte. Kaptenen är alltid med, och hjälper spejarscouten i svåra situationer och ger feedback efteråt. Lotsen eller patrulledaren ansvarar för de praktiska arrangemangen. Ledarskapsuppgiftens storlek och mängden ansvar kan gärna öka gradvis från ett litet uppdrag med lite ansvar den första etappen, till ett större eget ansvar och större andel i planeringen i den sista etappen.

Ansvarsuppdragen går ut på att spejarscouten ansvarar för någon bit av något gemensamt för patrullen, till exempel för en bit av mötet, utfärden eller dens förberedelser. Också ansvarsuppgifterna ska gärna vara små i början och gradvis öka etapp för etapp.

Mer information om ledarskapet i åldersgrupperna.

Aktivitet: Patrullens kurstagning

Patrullen övar mötesteknik, med ordförande, talturer och protokoll. Lotsen eller patrulledaren fungerar som ordförande. Mötets syfte är att planera terminen. Man kan gärna ha bekantat sig med spejarscoutprogrammet på förhand så att presentationerna inte blir så långa.Första etappen är det bra om lotsen och/eller patrulledaren planerat terminen ganska långt på förhand, med några öppna luckor som patrullen får besluta om; sen kan patrullens pverkningsmöjligheter gärna öka etapp för etapp.

Exempel på föredragningslista för mötet:

  1. Mötet öppnas.
  2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
  4. Godkännande av föredragningslistan.
  5. Presentation av etappen.
  6. Presentation av fyren och eventuella alternativ till hur fyren kan förverkligas.
  7. Presentation av aktiviteterna.
  8. Val av fyr och uppsättande av målsättning.
  9. Val av aktiviteter.
  10. Fastställande av ordning i vilken aktiviteterna genomförs och uppgörande av verksamhetsplan.
  11. Ansvarsuppdrag; presentation av uppdragn och preliminär tidtabell för när de utförs.
  12. Övriga ärenden.
  13. Mötet avslutas och utvärderas.

Protokollet undertecknas av protokolljusterarna och kan till exempel sparas i patrullens loggbok.

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn, på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kår kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

 

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Aktivt lyssnande

Spejarscouterna delar in sig i par. Den ena i paret blir lyssnare, och får endast bidra till samtalet genom att nicka; hen får inte kommentera något på något sätt. Den andra i paret berättar en kort berättelse om en situation då allt gick bra och hen kände att hen lyckades. Hen kan till exempel berätta vad som ledde till att det gick så bra och vilka färdigheter hen lärt sig som hen använde i situationen. Då berättaren talat klart ska lyssnaren återberätta historien förhen och då betona de styrkor och färdigheter som hen uppfattade i berättarens historia.

Rollerna byts och övningen upprepas.

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Media

Patrullen funderar på vilka egenskaper en bra ledare har. Sedan funderar patrullen på vilka egenskaper en företagsledare behöver ha. Är det samma egenskaper som i scoutingen. Patrullen funderar på bra frågor att ställa för att reda ut detta, och intervjuar en eller flera företagsledare; gärna lokala företag. På basis av intervjun kan de om de vill göra en artikel eller ett inlägg till någon av kårens informationskanaler.

Aktivitet: En hurudan värld vill vi leva i?

Nedan finns en bild på de 17 mål för en hållbar utvekling som FN:s medlemsländer år 2015 har förbundit sig till.

Fundera i små grupper över vilka mål (t.ex. vilka fem mål) som är viktigast för barn och ungdomar. Rösta i gruppen fram det allra viktigaste målet. Fundera en stund i gruppen på vad ni själva kunde göra för att bidra till att målet uppnås. Grupperna presenterar vad de kommit fram till för varandra.

Källor:

 

Månadens lek: Ficklampan
Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: Lärande utfärd

Temat för en av gruppens utfärder/hajker/förläggningar blir att lära sig nytt. Programmet gr ut på att varje patrullmedlem lär ut något hen själv kan till de andra.

Aktivitet: Lära yngre

Patrullen deltar i ett vargunge- eller äventyrsscoutmöte och lär ut något till de yngre scouterna, till exempel en scoutfördighet eller en lek.

Månadens lek: Rappakalja
Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Aktivitet: Utmärkelsetecken

Gruppen bekantar sig med utmärkelsetecken, väljer sedan tre av tecknena och funderar på vilka i kåren man kunde ansöka om tecknena åt.

Scouternas utmärkelsetecken (pdf)

Aktivitet: Utveckling och beröm

I gruppen funderar man på hur gruppen och gruppmedlemmarna utvecklats under året. Efter det ger hela gruppen beröm åt varje gruppmedlem i tur och ordning. Ifall det känns svårt att ge eller ta emot beröm så öppet så kan man också skriva ner berömmet på lappar som sedan ges åt den det gäller..

Månadens lek: Respons med spelkort
Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

Hösten

 

Augusti: Vart är vi på väg?

I augusti blickar vi framåt. Under sommaren har några flyttat från en åldersgrupp till en annan och det är dags för var och en att ta nya steg på sin scoutstig. Dessutom är det viktigt att ledarna i kåren ser till att alla fått ett handslag inför sitt nya uppdrag.

Aktivitet: Det ideala scoutsamhället

Patrullen planerar tillsammans ett eget idealt scoutsamhälle och bygger upp en tredimensionell karta över det eller en miniatyr. Hurudan är den ideala scoutingen? I en hurudan fysisk omgivning verkar den? Hur fattar man beslut där? Var och hur samlas man? Vad motiverar människor att vara med i scouterna? Patrullen delar sina egna tankar med kåren eller andra spejarscoutspatruller och utmanar dem att fundera på sitt eget ideala scoutsamhälle.

Aktivitet: Krossa gränserna

Patrullen funderar på vad som är omöjligt inom scoutingen idag och varför. Vad skulle hända om det omöjliga vore möjligt? Hur skulle scoutingen som hobby förändras? Patrullen gör korta reklamvideon, där de presenterar den nya scoutingen. Ledarens uppgift är att skriva upp bra idéer som lätt går att förverkliga och att förverkliga dem tillsammans med patrullen eller kåren under det kommande året.

Månadens lek: Apor
Månadens ledarskapsberättelse: Roni Bäck

 

September: Dagens goda gärning

I september påverkar vi personerna i vår närkrets. Var och en gör mindre och större ledarskapsgärningar i sin vardag.

Aktivitet: Ledarskap som gör intryck

Patrullen bjuder in lotsen till ett möte med temat ”Hur ser scoutingen ut om 110 år?” Scouterna funderar och diskuterar hur scoutingen kommer att förändras, vilka egenskaper en bra gruppledare har nu, och vilka egenskaper som behövs i framtiden. Lotsen uppmuntrar de unga att låta fantasin flöda. Syftet är att också skapa grogrunden hos ungdomarna för tanken på hur de själva kunde utvecklas till bra ledare i framtiden.

Aktivitet: Handlingar som påverkar

Spejarscouterna i patrullen funderar och diskuterar tillsammans, handledda av patrulledaren eller lotsen, på frågorna Vad i ditt liv kan du förändra? Vad kan du inte förändra? Spejarscouterna skriver upp sina tankar på ett stort papper i två spalter; kan förändra och kan inte förändra. Efter det funderar scouterna var och en för sig på vilka saker de själv skulle vilja förändra i sig själva, i skolan, i samhället eller i scoutingen, och diskuterar efter det sina tankar i grupp. Patrullen gör en plan där de skriver upp vilka saker de vill arbeta för att förändra, samt stegen för att nå dit.

Om någon till exempel tyckt att skolans toaletter är smutsiga och äckliga och vill förändra det, så kan planen se ut såhär:

  1. Jag tar reda på om andra tycker som jag genom att fråga mina kompisar och andra elever om deras åsikter.
  2. Jag skriver ner hurudana toaletter jag vill ha, till exempel fint målade toaletter, oftare städade toaletter etc.
  3. Jag tar reda på vad det skulle kosta att förverkliga mina idéer.
  4. Jag skriver ett förslag till elevrådet som tar upp saken med skolans ledning.

Om flera spejarscouter funderar på samma förändringsmål så kan de göra förändringsarbetet tillsammans. Ledaren uppmuntrar alla spejarscouter att fullfölja sina förändringsplaner och följer upp hur det går.

Aktivitet: Ungdomsfullmäktige

Patrullen samarbetar med den lokala ungdomsfullmäktige för att påverka någon fråga. Patrullen bjuder in en eller flera representanter för ungdomsfullmäktige och planerar tillsammans med dem en gemensam kampanj för att påverka en för dem viktig fråga.

Månadens lek: Racerbana
Månadens ledarskapsberättelse: Beatles

 

Oktober: Livskompetens

I oktober fokuserar vi på färdigheter inom livskompetens och hälsosamma levnadsvanor. Självkännedom och att ta hand om sig själv är grundläggande för gott ledarskap.

Aktivitet: Motionsevenemang

Patrullen utmanar ett par andra spejarpatruller till en lagsportsturnering. Grenarna kan vara redan existerande kända grenar eller grenar som spejarscouterna själva hittar på.

Aktivitet: Sammotionering

Patrullen går ut och motionerar tillsammans under patrullmötet eller på veckoslutet. Sportgrenen kan vara bekant från förr, eller så kan patrullen testa på en ny gren tillsammans.

Aktivitet: Kroppskarta

Spejarscouterna ritar upp en kroppskarta. På kartan ritar varje spejarscout in de ställen där hen tycker att det är okej om någon bekant person rör hen. Var går olika människors gränser? Patrullen ritar upp en annan kroppskarta, där de märker ut de ställen som en främmande person får röra vid. Ändrades gränserna åt något håll? Vad beror det på? Tycker exempelvis någon spejarscout att det är okej om en främmande person rör vid spejarscoutens mage? Tycker alla likadant? På kroppskartan kan man också notera vem som får krama och i vilka situationer. Får man alls krama? Patrullen kan fundera över vad dessa åsiktsskillnader mellan spejarscouterna beror på. Hur ska man gå tillväga om någon rör vid en själv eller kompisen på ett obehagligt sätt?

Månadens lek: Stöd och trygghet
Månadens ledarskapsberättelse: Juliette Gordon Low

 

November: När jag blir ledd

I november bekantar vi oss med beslutsfattarna och beslutsfattandet inom scoutingen. Samtidigt tänker vi på hur det är att leda oss.

Aktivitet: Kårens beslutsfattande

Spejarpatrullen bjuder in kårchefen eller en tidigare chef till ett möte. Före mötet skriver patrullen ner frågor. Patrullens uppgift är att med hjälp av frågorna ta reda på hur man fattar beslut inom kåren. Hur väljer man personer till ett uppdrag. Vem kan bli vald? Hur bestämmer man om kårens verksamhet. Vem får ordna ett evenemang? Kan kåren hitta på nya evenemang? Om kåren vill åka på en utfärd till Norge, hur skulle man ordna det? osv. osv.

Aktivitet: Kårspel

Patrullen bekantar sig med kårens organisation genom att t.ex. göra ett brädspel. Till spelet behövs bilder på kårens ledare och åldersgruppernas olika symboler. Patrullen spelar spelet som innehåller olika scoutsituationer som t.ex. att ordna ett sommarläger, nya medlemmars mottagande och köpandet av ett nytt tält. Då patrullen spelar så tänker de på vilka olika ledare de skulle kontakta i olika situationer och hur de skulle fortskrida.

Aktivitet: Bekant med kåren

Patrullen skissar kårens organisation med hjälp av bilder av ledare, patrullernas flaggor och olika symboler. Patrullen kombinerar också kårens ledare med deras uppdrag inom kåren. Patrullen skall åtminstone kunna namnge spejarledarna och kårchefen.

Aktivitet: Den ideala gruppen

Patrullen delar in sig i mindre grupper. Varje grupps uppgift är att bygga den ideala gruppen. Patrullen kan först bestämma till vilket ändamål de bygger gruppen. Gruppen tänker på hur många personer som behövs. Vilka spejare skulle de bjuda in i sin grupp. Medlemmarna kan vara vilka personer som helst, t.ex. kårens äldre ledare eller kändisar. Gruppen måste också kunna motivera varför de vill just ha dessa personer till sin ideala grupp. Vad kan den här gruppen som bäst uppnå? När de ideala grupperna är färdiga så presenteras de.

Efteråt tänker varje scout tyst på sina egna styrkor inom sin grupp. Vilka kunskaper har hen att erbjuda? Vilka färdigheter skulle hen kunna öva på, så att patrullen som en helhet skulle bli starkare. Lotsens uppgift är att se till att alla i gruppen hittar något positivt hos sig själv.

Månadens lek: En hemlig vän
Månadens ledarskapsberättelse: Martti Ahtisaari

 

Decembers aktiviteter dyker upp i augusti.