Valikko

Även jag leder - Vargungar

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Vargungen blir en kulledare

Akelornas uppgift är att leda verksamheten och skapa trygghet, men varje barn har sin egen uppgift i flocken. I och med uppdragen övar vargungarna att ta ansvar och har små ledaruppdrag. Uppdragen ger vargungarna självförtroende och får dem att se sin roll som en del av flocken.

En vargunge som under t.ex. ett flockmöte har ett ansvarsuppdrag kallas för kulledare. Uppdragen roterar så att vargungarna kan fungera som kulledare t.ex. ett möte i taget eller en månad i taget. Kulledaren hjälper akelan och kan till exempel ansvara för att leda en lek under mötet, leda någon av flockens mötesceremonier eller tända och släcka mötesljuset. Varje vargunge ska under året få fungera som kulledare, och uppdraget ska gärna anpassas till vargungens egna förmågor.

På flockens första möten sköter akelan allt ledarskap, också de uppgifter soms enare är kulledarens. På det sättet får vargungarna en modell för hur uppgifterna kan skötas. Tanken på att en vargunge kan fungera som hjälpledare för akelan kan i början kännas konstig och arbetsdryg. Det kan många gånger kännas, och vara, enklare att sköta allt själv, för då vet man att de blir skötta som man tänkt. Att öva ledarskap med stigande svårighetsgrad är ändå en viktig del också av vargungens program; där uppgifterna till en början är små, för att så småningom växa och bli lite större. Akelan måste helt enkelt lita på att vargungen vill sköta sitt uppdrag ordentligt, med stöd och hjälp av akelan. Då vargungen har sina första uppdrag behöver hen mycket stöd och uppmuntran av akelan. Då hen lyckas med uppdraget får hen ett större självförtroende att sköta nästa uppdrag mer självständigt. Då vargungarna genom flera olika uppdrag har lärt sig att fungera som kulledare blir många saker enklare.

Mer information om akelans uppdrag finns i Akelans handbok.

Aktivitet: Flockens verksamhetsplan

Akelan förbereder till flockmötet en kalenderbotten där alla terminens mötestider finns inskrivna. Annat som gärna kan finnas färdigt antecknat i kalendern är högtids- och flaggdagar, skollov, kårens evenemang och annat liknande. Med äldre vargungar kan dessa saker också kollas upp och skrivas in tillsammans med vargungarna.

Som första steg i verksamhetsplaneringen väljer vargungarna tillsammans vilket eller vilka spår de vill göra under terminen. Akelan kan ha gjort en grovgallrin på förhand för att få fram en balanserad palett av spår under verksamhetens gång. Då flocken tillsammans har valt spår skriver de upp spårens steg (aktiviteter) på skilda lappar. Sen påbörjas den egentliga kalenderplaneringen. Varje vargunge; eller vargungarna parvis, får en eller två lappar med steg, och funderar var under terminen steget skulle passa in. Akelan kan hjälpa med uppgiften genom att ställa frågor som om det behövs dagsljus för att utföra aktiviteten; borde aktiviteten vara före eller efter en av flockens utfärder, eller borde aktiviteten utföras på en utfärd etc.

Flocken placerar ut lapparna i kalendern enligt tidpunkterna de har kommit fram till att fungerar bäst för de olika stegen. Om det finns fler än en lapp på samma tidpunkt så funderar flocken tillsammans på om flocken hinner och kan göra båda aktiviteterna vid samma tillfälle, eller om någondera borde flyttas till en annan tidpunkt; och i såfall diskuterar de vilken som är vettigare att flytta, och vilken tidpunkt som skulle fungera för den.

Då alla steglappar är inplacerade i kalendern tar akelan ett foto av kalendern för att senare kunna skriva rent den och se till att varge vargunge får en att ta hem.

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kr kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

 

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Kunskapskort

Med hjälp av kunskapskort kan vargungen enklare sätta ord på vad hen kan och vad hen lärt sig, till exempel under ett möte eller en utfärd.  Kunskapskorten kan användas flera gånger under året för att visa hur man hela tiden lär sig lite mer.

Kunskapskort att printa ut (och till exempel laminera).

Andra bra kort man kan använda sig av för att diskutera styrkor och egenskaper är till exempel Barnavårdsföreningens styrkekort som finns att beställa på deras webbplats.

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Media

Flocken delar in sig i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att i kårtidningen, på kårens webbplats, i kårens some-kanaler eller i annan lämplig kanal presentera en av kårens ledare. Gruppen funderar först på lämpliga frågor att ställa, gör sedan en intervju och sammanställer till slut presentationen. Målsättningen är att lyfta fram olika ledarteman och ledarskapt ur olika synvinklar, och detta kan akelan gärna tipsa intervjuobjekten om på förhand.

Aktiviteten passar bra som en del av spåren Redaktören eller Media.

Aktivitet: En hurudan värld vill vi leva i?

Nedan finns en bild på de 17 mål för en hållbar utvekling som FN:s medlemsländer år 2015 har förbundit sig till.

Fundera i små grupper över vilka mål (t.ex. vilka fem mål) som är viktigast för barn och ungdomar. Rösta i gruppen fram det allra viktigaste målet. Fundera en stund i gruppen på vad ni själva kunde göra för att bidra till att målet uppnås. Grupperna presenterar vad de kommit fram till för varandra.

Källor:

 

Månadens lek: Ficklampan
Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: En ny färdighet för kompisen

Flocken delar sig i par. Båda parterna i paret lär den andra något som hen inte kunde tidigare. Det kan till exempel vara att presentera sig på ett främmande språk, en scoutfärdighet (t.ex. en knop), en ny lek eller en vits.

Aktivitet: En ny färdighet för målsmannen

Flocken ordnar ett möte och bjuder in också målsmän. Under mötet lär vargungarna målsmännen någon av de färdigheter som de lärt sig under året.

Månadens lek: Rappakalja
Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Aktivitet: Scoutskjortan

Gruppen bekantar sig med scoutskjortans märken, till exempel genom ett kimspel med märkena. Instruktioner ges också fär var märkena ska fästas.

Aktivitet: Tack

Gruppen övar på att tacka varandra, till exempel så att ledaren och en vargunge i tur och ordning tackar varandra inför resten av gruppen för något fint som hänt under året. Ledaren kan gärna på förhand ge några exempel på hurudana saker man kan tacka för. Då vargungarna fått öva med ledaren så kan de göra samma sak sinsemellan; gå runt och i tur och ordning tacka alla de övriga gruppmedlemmarna.

Månadens lek: Respons med spelkort
Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

 

Höstens aktiviteter dyker upp under vårterminen.