Valikko

Även jag leder - Vuxna

Januari: Lägg märke till det som är bra

I januari lägger vi märke till andra människors goda ledarskapsfärdigheter. Grupperna planerar tillsammans den kommande terminens verksamhet, och planerar samtidigt hur det jämlika ledarskap som hör till åldersgruppens scoutprogram syns i gruppens verksamhet.

Aktivitet: Synliggör vad du lärt dig i ditt uppdrag

Hur har ditt nuvarande scoutuppdrag utvecklat dina färdigheter, och hur skulle du vilja utvecklas? Med verktyget för utvecklingen inom uppdraget som bas kan du diskutera och reflektera över ditt ledarskap.

Förslag på individuell övning: Fyll i verktyget enligt hur långt du kommit i ditt uppdrag och dra nytta av exemplen på andra sidan. Fundera på dina målsättningar; hur vill du utvecklas, och hur kan du själv påverka din utveckling?

Förslag på gruppövning: Var och en fyller i tabellen för sin egen del ( i den kolumn som motsvarar hur långt man kommit i sitt uppdrag). Diskutera sedan parvis; vad har vi skrivit i vår tabell? Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan våra tabeller? Hur kan vi stöda varandra att uppnå våra mål? Notera att olika människor motiveras av och intresserar sig för olika saker, och ingens svar är bättre eller sämre än ngon annans.

Aktivitet: En tavla över bra ledargärningar

Kåren tar som målsättning att under den kommande terminen uppmärksamma bra ledarfärdigheter hos kårens medlemmar. Det här kan till exempel förverkligas så att man gör en lista över alla kårens medlemmar som hängs upp på kårlokalens vägg (för att beakta GDPR kan man till exempel ha bara förnamn, eller scoutnamn, på listan). I större kårer lönar det sig att göra övningen åldersgruppsvis eller gruppvis, medan man i en mindre kår kan ha alla medlemmar på samma lista. Vid varje namn på listan ska det finnas utrymme att skriva något kort eller limma klistermärken. I de yngsta åldersgrupperna kan man istället för listan på väggen skriva in kommentarer eller limma klistermärken i medlemmarnas böcker eller aktivitetskort.

I slutet av varje möte, då gruppen samlas till syskonring eller annan avslutningsceremoni; lyfter ledaren; eller var och en i tur och ordning, fram någon bra ledarskapsgärning som någon i gruppen har gjort under mötet. det är viktigt att uppmärksamma olika slag av ledarskapsfärdigheter, från alla olika delområden av scoutingens ledarskapsmodell.

Ledarskapsgärningen kan till exempel vara att någon gett en klar och tydlig instruktion, att någon tagit med en gruppmedlem som blivit utanför, att någon ställt upp en bra målsättning eller att någon organiserat städningen av kårlokalen på ett bra sätt. Målsättningen med den här aktiviteten är alltså att lyfta upp bra gärningar och att alla lär sig notera vad de andra gör och berömma varandra. Samtidigt lär sig medlemmarna att reflektera över hur de själva handlar i olika situationer. Framförallt i de yngre åldersgrupperna är det mycket viktigt att ledaren är med och styr diskussionerna, hjälper medlemmarna att sätta ord på sina tankar och se till att alla i gruppen under terminen får beröm för något som de lyckats med.

Då någon fått beröm för en bra ledarskapsgärning så sätter man någon form av märke eller anteckning eller klistermärke vid den personens namn på tavlan, eller i den personens bok eller aktivitetskort. Äldre scouters goda ledargärningar kan också lyftas upp i ledarnas grupper på social media.

Aktivitet: Åldersgruppernas kompisledarskap

Ifall ledarskapet inom åldersgrupperna; där jämnåriga scouter fungerar som ledare för gruppen, inte är bekant; bekanta er med det, till exempel under ledning av programchefen eller en expert från FiSSc:s programgrupp.

Månadens lek: Beröm
Månadens ledarskapsberättelse: Enni Rukajärvi

 

Februari: Jag kan också

I februari utforskar vi oss själva och vårt handlande och lägger märke till de saker vi redan kan. Det man lärt sig inom scoutingen kan man bra använda också utanför den; i skolan, i andra hobbyn eller då man söker jobb.

Aktivitet: Open badge

Patrullen bekantar sig med de open badges som finns inom scoutingen och fundera på om det finns sådana som de kunde ansöka om redan nu; eller sådana som de kunde ta som projekt att göra under sommarens läger.

Open bagdes inom scoutingen

Månadens lek: Stopp
Månadens ledarskapsberättelse: Kung Georg VI

 

Mars: Uppdrag och synlighet

I mars funderar vi på vad man ofta tänker sig att utmärker en bra ledare. Dessutom bekantar vi oss med vilka uppdrag det finns i scoutingen.

Aktivitet: Parledarskap

Parledarskap har många fördelar, som att det ger en ökad trygghet, en mångsidigare verksamhet och en bättre möjlighet att beakta scouternas olika behov. Parledarskap minskar på den egna arbetsbördan, och ger ett naturligt bollplank och stöd i olika frågor.

Genom parledarskapet kan man också bättre själv utvecklas som ledare. Spegla er i varandra och diskutera tillsammans vilka era styrkor är och hur ni vill utvecklas.

Månadens lek: Ficklampan

Månadens ledarskapsberättelse: Supercell

 

April: Mästare-gesäll

I april lär vi ut saker åt andra. Vi har alla någon kunskap eller talang som vi kan föra vidare åt en kompis, en målsman eller en scoutledare.

Aktivitet: Mentor för en ny ledare

Fungera som en mentor för en ny vuxen eller en ny ledare i kåren, och hjälp hen att komma underfund med kårens och scoutingens egenheter.

Månadens lek: Rappakalja

Månadens ledarskapsberättelse: Leena Peltonen-Palotie

 

Maj: Respons och tack

I maj övar vi att ge och ta emot respons. Att tacka är också viktigt inom scoutingen; i maj tackar vi varandra i gruppen och bland dem som stöder gruppens verksamhet.

Respons är något av det viktigaste vi kan få i vår verksamhet, eftersom det hjälper oss att utvecklas och se hur vårt agerande påverkar vår omgivning.

Respons och tack är inte samma sak, men kan kombineras. Ett tack får en person att känna sig värdefull och får hen att märka att hens agerande har varit viktigt.

Aktivitet: Tacka som rutin

Att tacka är enkelt, men det glöms lätt bort.Här ngra tips på hur man kan göra tacket till en vana. Tacka kan man gärna göra kontinuerligt under året, men framförallt i slutet av en verksamhetsperiod är det på sin plats med tack.

Individuell övning: Tag telefonen i hand och dela direkt ut tack till dina kårkompisar. Skriv personliga meddelanden åt var och en, eller ett mer allmänt tack som some-inlägg.

Gruppövning: Ge ett kort åt var och en där hen skriver sitt eget namn. Korten cirkulerar sedan i gruppen och var och en skriver ut ett konkret tack eller positiv respons på varje kort.

Minneslista till kårens alla ledare:

  • Tacka! Panta inte på tacket, för då glöms det bort. Ta som vana att tacka de ansvariga efter varje evenemang, möte eller utfärd.
  • Beröm! Ta som vana att berömma, öppet och direkt.
  • Fira! Hur firar ni framgångar? Skulle det vara dags för att fira någon som lyckats med något nyligen?
  • Kom ihåg handslagsdiskussionerna! Mellanhandslag och avslutande handslag är bra tillfällen att blicka tillbaka på tiden som gått, tacka, reflektera över vad som gick bra och över hur man lyckas också i fortsättningen.
  • Mer om att tacka.

Månadens lek: Respons med spelkort

Månadens ledarskapsberättelse: Muminmamman

 

 

Hösten

 

Augusti: Vart är vi på väg?

I augusti blickar vi framåt. Under sommaren har några flyttat från en åldersgrupp till en annan och det är dags för var och en att ta nya steg på sin scoutstig. Dessutom är det viktigt att ledarna i kåren ser till att alla fått ett handslag inför sitt nya uppdrag.

Aktivitet: Handslagsdiskussion

Många av oss har fungerat inom något uppdrag inom scoutingen. För att vi alla ska trivas så bra som möjligt i våra uppdrag, är det viktigt att uppdragstagaren förstår sin roll. I en handslagsdiskussion kommer uppdragsgivaren och uppdragstagaren överens om vad som ingår i uppdraget, varifrån man kan få stöd och när uppdraget tar slut. Det är även viktigt att ta i beaktande uppdragstagarens motivation och intressen. Det är också viktigt att uppdragsgivaren synliggör det som man lär sig i uppdraget.

FiSSc har utvecklat olika slags material som stöd för olika uppdrag och handslagsdiskussioner. Materialet hittas här: https://www.scout.fi/for-karen/stod-for-uppdrag/uppdrag-och-handslag/

I augusti håller vi även själv koll på att vi fått det inledande-, mellan- eller avslutande handslag som ingår i vårt uppdrag. Vi kommer även ihåg att hålla handslagsdiskussioner med dem som vi är uppdragsgivare åt och ser till att alla som fungerar i ett uppdrag i kåren har fått ett handslag.

Aktivitet: Att leda ur hängmattan

Att leda ur hängmattan handlar om en situation då en eller fler av gruppens medlemmar deltar i scoutverksamheten på distans, t.ex. hemifrån eller från ett annat land. Ett sådant här behov kan uppstå då vissa av gruppens medlemmar befinner sig på olika orter p.g.a. studier eller dylikt.

Att leda ur hängmattan är såklart bara ett sätt bland många att scouta. Det betyder inte heller att man endast är i kontakt via meddelanden, utan man bör även utnyttja möjligheten till onlinemöten. Genom onlinemöten kan man utnyttja sådan kunskap eller sådana insatser som annars inte skulle kunna användas p.g.a. avståndet.

Tips på att leda från hängmattan och distansscouting hittr du här: https://www.scout.fi/for-karen/stod-for-uppdrag/ledarskap/att-leda-och-scouta-pa-distans/

Aktivitet: Fixa introduktionen till uppdragen

I och med ett nytt verksamhetsår börjar det helt nya människor i scouterna och många får helt nya uppdrag. För att det ska gå så smidigt som möjligt att komma igång med sitt nya uppdrag är det viktigt att kåren ser till att alla får en tillräcklig introduktion till uppdraget.
Det finns många olika sätt att introducera personer till uppdrag. Det är bäst om uppdragsgivaren, samt den gamla och den nya uppdragstagaren tillsammans bestämmer vad som passar bäst i varje situation. Huvudsaken är att introduktionen ges. Här är olika exempel på hur man kan göra:

  • Den gamla och nya uppdragstagaren fungerar samtidigt i uppdraget under en tid.
  • En introduktionsutfärd, där man bekantar sig med de nya sakerna (passar t.ex. för nya vuxna i kåren).
  • Den nya uppdragstagaren deltar i gruppens uppflyttningsutfärd (passar t.ex. för gruppernas nya lotsar)
  • Ett möte där man diskuterar all viktig information som den nya uppdragstagaren bör veta
  • Uppdragsbeskrivningen uppdateras
  • Man skriver en årsklocka för uppdraget / uppdaterar årsklockan

Månadens lek: Apor
Månadens ledarskapsberättelse: Roni Bäck

 

September: Dagens goda gärning

I september påverkar vi personerna i vår närkrets. Var och en gör mindre och större ledarskapsgärningar i sin vardag.

Aktivitet: Normer i språket

Vi granskar normer och attityder som finns i vårt språk. Vi föröker hitta neutrala uttryck som inte innehåller förutfattade meningar och använder dem i vår vardag. Exempel föräldrar vs. målsmän. vs. vårdnadshavare vs mamma/pappa. Flickvän/pojkvän vs. partner. Sjukskötare vs sjuksköterska. Barn vs. flicka/pojke. Vi granskar hur vi själva använder språket och strävar efter att under minst en veckas tid undvika onödiga stereotypier i vårt tal.

Aktivitet: Scoutkårens miljöpåverkan

Vi tar reda på vilken miljöpåverkan vår scoutkår har, till exempel energi- och vattenåtgång samt hur mycket avfall som kårens verksamhet ger upphov i. Vi gör tre realistiska förslag på hur kårverksamhetens miljöbelastning kunde minskas och presenterar dem för kårens styrelse eller ledarråd. Vi deltar i förverkligandet av åtgärderna, och handleder andra vid behov.

Månadens lek: Racerbana
Månadens ledarskapsberättelse: Beatles

 

Oktober: Livskompetens

I oktober fokuserar vi på färdigheter inom livskompetens och hälsosamma levnadsvanor. Självkännedom och att ta hand om sig själv är grundläggande för gott ledarskap.

Aktivitet: Vardagsmotionstävling

Vi ordnar en tävling i vardagsmotion inom ledarkåren, där vi belönar hela gruppen ifall alla når det mål vi kommit överens om på förhand. Vi sporrar och motiverar varandra.

Aktivitet: Vardagens tidsbovar

Var och en av oss tänker tillbaka på den föregående dagen som vi haft och skriver upp den dagens tidsschema så noggrant som möjligt. Vi fäster uppmärksamhet vid sådana saker som hur mycket vi har arbetat och vilat, hur vi har kopplat av, hur ofta vi har ätit, vad har tagit upp för mycket tid och vad för lite. Vi funderar om man kunde förbättra något med dagen. Slutligen diskuterar vi tillsammans hurdana resultat vi har kommit fram till.

Aktivitet: Ditt eget livs SWOT

Vi bekantar oss med SWOT-analysen genom att leta upp information om den på nätet eller från litteratur. Vi gör upp en SWOT-analys som fokuserar på studier, jobb, hobbyer eller något som kombinerar dem alla – tidsanvändning. Vilka saker och färdigheter är jag bra på? Vilka saker och färdigheter kunde jag utveckla? Får jag intryck utifrån som jag kunde uppleva som möjligheter eller utmaningar för mina studier, mitt jobb eller mina hobbyer?

Månadens lek: Stöd och trygghet
Månadens ledarskapsberättelse: Juliette Gordon Low

 

November: När jag blir ledd

I november bekantar vi oss med beslutsfattarna och beslutsfattandet inom scoutingen. Samtidigt tänker vi på hur det är att leda oss.

Aktivitet: Bekant med förbundets verksamhet

Vi bjuder in någon från förbundet till ett kårmöte/ledarmöte/styrelsemöte. Vi ber dem berätta om förbundets beslutsfattande och om de möjligheter som varje kår eller kårmedlem har att påverka förbundets verksamhet. Vi ber gästen att också berätta om förbundets lediga uppdrag och vad de går ut på. Samtidigt är det bra att repetera vilka olika tjänster som förbundet erbjuder åt kåren.

Aktivitet: Självutvärdering av ledarskap

Vi fyller i självutvärderingen av ledarskap under ett möte eller för oss själva.

Utvärderingen hittas på adressen: https://www.scout.fi/wp-content/uploads/2019/08/Sj%C3%A4lvutv%C3%A4rdering_av_ledarskap.pdf

Vi tar tid att reflektera över hur vi planerar att utveckla ledarskapets olika delar hos oss själva. När utvärderingarna är ifyllda så hittar vi ett par och diskuterar planen med dem.

Månadens lek: En hemlig vän
Månadens ledarskapsberättelse: Martti Ahtisaari

Decembers aktiviteter dyker upp i augusti.