Valikko

Spejarscouter

Innehåll:

Ordlista
Ungdomar i spejarscoutåldern
Målen för spejarscouternas fostran
Scoutmetoden
Löfte och ideal
Symbolik
Gruppen och ledarna
Lotsens roll och uppgift
Spejarscoutprogrammet
Att förverkliga programmet

En spejarscout är mellan 12 och 15 år gammal och är i en vändpunkt i livet. Spejarscouten börjar få intresse för flickor och pojkar, blir irriterad över regler och måste pröva på allt. Spejarscouten blir lätt ivrig över saker, men tröttnar minst lika lätt. Världen är ofta svartvit. En del av de unga är starka som oxar, medan andra ännu är bara barnet. Ibland kunde spejarscouten inte bry sig mindre, och ibland spårar det helt ut. Ibland är livet helt underbart, ibland är det hemskt. De egna föräldrarna är dumma, men scoutledarna idoliseras. Det här och mycket mer är en spejarscout.

Det kan vara en stor skillnad mellan en pojke på sjätte klass och en flicka på åttonde klass. Denna utmaning, men också möjlighet, har noterats då spejarscoutprogrammet har utformats. Programmet är utformat så att ungdomar i olika utvecklingsskeden och med olika scoutbakgrund kan genomföra programmet, till och med i samma patrull. Spejarscoutprogrammet är också uppbyggt så att programmet ska fungera i alla scoutkårer.

Det finns fyra etapper i spejarscoutprogrammet: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Etapperna kan utföras i vilken ordning som helst. Förutom grundetapperna hör det två specialetapper till programmet: jag och staden. Med hjälp av de två specialetapperna kan spejarscoutprogrammet räcka ett tredje år. Märk ändå att äventyrs- och spejarscoutprogrammen tillsammans räcker fem år.

Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede och avslutas med en fyr. Till varje etapp hör fem obligatoriska aktiviteter och antingen en ansvarsuppgift eller en ledarskapsuppgift. Dessutom finns det i varje etapp valfria aktiviteter ur de fyra grupperna som ingår i målen för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. Ur varje grupp väljs en aktivitet.

En viktig uppgift för lotsen är att hjälpa spejarscouterna att välja de mest lämpliga aktiviteterna och tipsen för genomförande åt patrullen. Programmet innehåller valfria aktiviteter som gör programmet mer mångsidigt. Valfriheten ger er en bättre möjlighet att förverkliga programmet i er kår enligt patrullens intresse och kunskaper.

Ordlista

Takaisin ylös

Aktivitet En aktivitet är något konkret man gör ur scoutprogrammet. Aktiviteterna är samlade i etapper. En aktivitet kan vara en kortvarig sak som görs under ett scoutmöte eller alternativt en längre aktivitet som kan ta upp till veckor att göra.

Aktivitetskort Aktivitetskortet är en lista över spejarscouternas alla aktiviteter och kan skrivas ut från scoutprogrammet.fi. Med hjälp av kortet kan såväl spejarscouten själv som lotsen följa med hur aktiviteterna utförs.

Avdelningsträff Med 1-2 månaders mellanrum ordnas en åldersgruppsträff – avdelningsträff – för kårens alla spejarscouter.

Etapp Det finns fyra etapper i spejarscoutprogrammet: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede och avslutas med en fyr. Till varje etapp hör fem obligatoriska aktiviteter och antingen en ansvarsuppgift eller en ledarskapsuppgift. Dessutom finns det i varje etapp valfria aktiviteter ur de fyra grupper som ingår i målen för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. Ur varje grupp väljs en aktivitet.

Fyr En etapp avslutas med en fyr. Spejarscouterna planerar fyren tillsammans med lotsen och patrulledaren. Målsättningen är att patrullen under fyren använder sig av de färdigheter patrullmedlemmarna lärt sig under etappen. Fyrar kan också ordnas inom kårteam eller kårområden.

Gruppledarutbildning Gruppledarutbildningen är en helhet som ingår som obligatorisk aktivitet för explorerscouterna. Utbildningen innehåller grundläggande ledarskapskunskaper och -färdigheter samt en ledarskapspraktik som gruppledare (oftast i en spejarscoutpatrull). Alla explorerscouter deltar i gruppledarutbildningen i sitt scoutprogram.

Kapten Ledare för ett äventyrsscoutlag.

Kuksa Kuksa är Finlands Scouters medlemsegister, där alla medlemsuppgifter och uppdrag hanteras. Dessutom kan man anmäla sig till de flesta scoutevenemang via Kuksa.

Kurstagningsskede Varje etapp börjar med ett kurstagninsskede där patrullen planerar etappen och annan verksamhet.

Obligatorisk aktivitet Obligatoriska aktiviteter är de aktiviteter i spejarscoutprogrammet som varje spejarscoutpatrull genomför under en etapp.

Patrull Spejarscouterna fungerar i patrullen som oftast består av 4-12 spejarscouter.

Patrulledare Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutålder (15-17 år). Patrulledaren verkar i samarbete med den vuxna lotsen.

Paus Pauser är en del av spejarscoutmöten eller utfärder. En paus är en funktionell övning (t.ex. ett spel, en lek eller improvisation), där spejarscouten stannar upp vid saker som berör livet. Målsättningen med pauserna är att ge spejarscouten färdigheter inför vuxenlivet. Lotsen eller patrulledaren väljer en paus som passar till respektive tillfälle.

Programchef Programchefen leder kårens programverksamhet och genomförande av den i alla åldersgrupper. Programchefen ser till att åldersgrupperna och målen för fostran beaktas i kårens beslutsfattande.

Sigill Spejarscouten får ett sigill i metall då hen slutfört spejarscoutprogrammet. För att spejarscouten ska få sigillet, måste hen ha genomfört minst en etapp i sin helhet. Sigillet fästs på scoutskjortans vänstra ficka.

Spejarscout En spejarscout är en 12-15 år gammal scout.

Spejarscoutevenemang Ett spejarscoutevenemang är ett programevenemang riktat till spejarscouter, som t.ex. de finska distrikten och FiSSc kan ordna.

Spejarscoutlots Lotsen är ansvarig för spejarscoutpatrullens verksamhet och styr den som vuxen scout. Lotsen stöder hela spejarscoutpatrullens utveckling och handleder då verksamhetsplanen görs upp för hela åldersgruppsperioden och sedan genomförs. Som arbetspartner har spejarscoutlotsen en patrulledare i explorerscoutålder.

Spejarscoutlöfte Alla spejarscouter avger sitt spejarscoutlöfte i början av spejarscouttiden. Löftet avges för scoutens egen skull och i löftet lovar hen att förbinda sig till scoutingens värderingar.

Spejarscoutmärket Spejarscouten får det lilafärgade åldersgruppsmärkets mittersta del vid löftesgivningen. Märket fästs på scoutskjortans högra ärm. Märken för de utförda etapperna fästs runt det runda mittenmärket. Märkena för tilläggsetapperna fästs under åldersgruppsmärket sida vid sida.

Tilläggsetapp Det finns två tilläggsetapper som möjliggör att spejarscoutprogrammet räcker ett tredje år.

Uppflyttning Med uppflyttning avses förflyttningen från en åldersgrupp till följande. Det är bra för kåren att skapa och upprätthålla traditioner, genom vilka den gamla åldersgruppen lämnas bakom en och man blir en fullvärdig medlem av den nya åldersgruppen.

Tips för genomförande Vid varje aktivitet finns olika tips på hur aktiviteten kan genomföras. För vissa aktiviteter räcker det att genomföra ett tips, medan det är bra att göra flera tips vid andra aktiviteter, så att målsättningarna för aktiviteten uppnås.

Visselpipssnodd Spejarscouternas visselpipssnodd är violett.

Åldersgruppansvarig Den åldersgruppsansvariga är en över 22 år gammal person i kåren, som känner till läget för kårens spejarscouter, stöder deras lotsar och hjälper till att organisera verksamhet för hela åldersgruppen i kåren, i kårteamet eller i kårområdet. Om det i kåren finns endast en spejarscoutpatrull, kan den åldersgruppsansvariga och spejarscoutlotsen vara samma person.

Äldre ledare En över 22 år gammal scout, som möjliggör scoutverksamhet för yngre. Hen kan vara en scout som genomfört roverscoutprogrammet eller en person som gått med i scouterna i vuxen ålder.

Ungdomar i spejarscoutåldern

Takaisin ylös

I åldern 12-15 år går människan igenom en helt ny utvecklingsfas; det är en övergångsfas från barn till vuxen. Människan är då på ett sätt mellan två världar och förhållandena till omgivningen måste skapas på nytt. Den unga strävar starkt efter att bli självständig. Hen vill stå på egna ben och är rädd för att andra blandar sig för mycket i hens angelägenheter. Även om unga i spejarscoutålder vill klara sig själv, behöver de fortfarande stöd av en vuxen. Tonårens biologiska utveckling är som starkast men sker kanske i olika takt för flickor och pojkar. Utvecklingen är ändå individuell.

Spejarscouternas känslostormar

Spejarscouten är praktiskt lagd, villig att pröva på nya saker och känslig. Hen har egna idéer, trots att hen inte alltid har tålamod att genomföra dem. Att uttrycka den egna åsikten blir plötsligt viktigt. Spejarscouten är självcentrerad, till och med lätt självisk. Hen observerar sig själv, väger sina möjligheter och drömmer om sina egna förmågor. Å andra sidan undervärderar hen sig själv och är osäker över vad hen är kapabel till. En person i spejarscoutåldern är ofta skygg, rädd för att misslyckas och få kritik, och kan därför undvika att pröva på nya saker fastän hen egentligen skulle vilja göra det

Den egna ömheten skapar ett behov för att hitta goda vänner, vars åsikter spelar en stor roll i de beslut den unga gör. Kompiskretsens påverkan är förvånansvärt stark. Ett bra exempel på det är ungas benägenhet att klä sig lika och på så sätt skapa ett ungdomsmode.

Utmaningar i tonåren

Tonåren är också en tid av så kallad rollförvirring. Det här betyder att de fysiologiska och psykiska förändringar som kommer med åldern skapar en process, där individen söker sig själv, sin livsfilosofi, sitt yrke, sitt levnadssätt och sin levnadsform. Spejarscouten söker ett levnadssätt, som för hen till en framtid fylld av hopp och belåtenhet.

I spejarscoutåldern börjar den unga söka sin egen identitet och forma sina egna värderingar. Utmärkande för åldern är att pröva på olika roller och att lätt identifiera sig med olika rollmodeller. Med hjälp av rollmodellerna strävar den unga efter tilläggstid för att fastställa den egna identiteten.

Tonårsperioden förekommer hos unga på olika sätt. Somliga klarar den lätt, medan andra upplever det väldigt starkt. Den unga själv upplever sin utveckling som unik och bygger aktivt den egna självkännedomen. Hen utvecklar nya värderingar och normer och är medveten om dem. Det här leder till ett betonat självmedvetet beteende och eventuella misstolkningar av meddelanden från omgivningen.

Steg mot självständighet

Speciellt meddelanden från föräldrar och auktoriteter tolkas lätt fel och dessa anses vara intoleranta och själviska. De beteendemodeller, tips och tankar som vuxna ger tas inte längre emot som självklarheter, utan spejarscouten vill ofta ta avstånd till eller avfärda dem helt. Det här kan någon gång vara så radikalt att det sårar en vuxen.

Att isolera sig från sin familj är också ett steg mot självständighet. Den unga skaffar sig ett nytt kompisgäng, låter bli att berätta om saker och skyddar sina egna tankar. I den här åldern behöver den unga andra jämnåriga för att dela förvirringen. Också vuxna utanför den egna familjen spelar en stor roll, eftersom den unga behöver utomstående att identifiera sig med. Av sina vänner får den unga stöd och klarar trots förvirringen av att njuta av sin tillväxt.

I och med nya tankar och förändringar i den egna kroppen sker en tillfällig recession av utvecklingen i den ungas tankevärld. Tankar kring att kontrollera förändringen och den egna sexualiteten dominerar i den ungas tankevärld. Det finns inte längre utrymme för liknande tankar som tidigare. Den unga som kommit i puberteten kan bete sig betydligt barnsligare och mer okontrollerat än tidigare innan puberteten började. Speciellt mellan flickor och pojkar kan det finnas en skillnad i den psykiska utvecklingen. Hos pojkarna syns denna tillbakagång i det emotionella livet tydligare än hos flickor. Trots nedgången, utvecklas tonåringen ändå hela tiden.

Flickorna genomgår de största förändringarna i åldern 12 till 15 år. Hos pojkarna sker utvecklingen ofta något år senare. Den unga grubblar över problem hemma och oroar sig för det egna utseendet. Depressioner och olika orosmoment är vanliga. Personer av annat eller samma kön kan börja intressera men ett intresse för att sällskapa finns kanske ändå inte. Bland kompisar leker man inte mer barnlekar. I kompisgäng övar man på olika saker som hör ungdomen till, i värsta fall också vandalism. Det är viktigt att komma ihåg att varje människa ändå utvecklas individuellt i sin egen takt.

Stöd

Unga i spejarscoutålder behöver stöd och hjälp av olika slag för att växa. För patrulledaren i explorerscoutåldern är det en viktig uppgift att ge spejarscouterna en positiv rollmodell. Hen är bara ett steg före spejarscouterna i livserfarenhet, så det är lätt för spejarscouterna att identifiera sig med sin patrulledare.

Patrullen är en plats där den unga möter andra i samma livssituation. Då patrullens anda är i skick kan spejarscouterna stödja varandra. Ofta är det inte lätt för en patrulledare i explorerscoutålder att vara ledare för nyckfulla spejarscouter. Ibland stöter patrullen på svårigheter som patrulledarens kunskaper inte räcker till för att lösa. Då stiger lotsen in och strävar till att hjälpa patrullen att komma över problemet. Lotsen är en viktig vuxen rollmodell för spejarscouterna då den unga gör uppror mot närstående vuxna. Lotsen stöder spejarscouternas tillväxt å ena sidan genom att stå ut med den ungas uppror och å andra sidan genom att sätta trygga gränser.

Målen för spejrascouternas fostran

Takaisin ylös

Scouting är en fostrande verksamhet med syfte att stödja barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga

förutsättningar växa till en balanserad, ansvarskännande och självständig medlem av det lokala, nationella och internationella samhället.

Förutom de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp fastställt åldersgruppsspecifika mål. De berättar hur målen syns i respektive åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå. Lotsen ska känna till målen för fostran, så att hen kan bygga upp spejarscouternas scoutstig längs den väg målen visar.

Enligt målen för spejarscouternas fostran vidgar spejarscouterna sin sociala miljö t.ex. under gemensamma träffar och evenemang för hela åldersgruppen. Därtill lär sig scouten under sin tid som spejarscout en vidare tillämpning av de praktiska färdigheterna och koncentrerar sig inte längre på enbart basfärdigheterna. Beskrivande för spejarscoutverksamheten är också att ledare måste kunna motivera varför olika åtgärder vidtas, eftersom ungdomar i spejarscoutåldern starkt ifrågasätter allt. Verksamheten bör vara mycket konkret. Ungdomarna uppmuntras till att tänka själva, till att själva ta initiativ och till att pröva på nya saker.

Målen för spejarscouternas fostran beskriver vad det är meningen att scouten ska lära sig under sin tid som spejarscout och hur spejarscouten ska växa mot explorerscoutåldern. Målen för fostran beskriver utmaningarna i spejarscoutåldern och vad scoutverksamheten då kan erbjuda. Målen för spejarscouternas fostran är en del av scoutingens övergripande mål för fostran.

Målen för fostran är grunden till aktiviteterna i scoutprogrammet. En del av målen för fostran förverkligas i vissa aktiviteter, andra syns i mer helhetsinriktade lösningar. De senare är exempelvis att leda en åldersgrupp och allmänna tillvägagångssätt, som t.ex. att fungera i olika grupper och miljöer. Målen för fostran förverkligas alltså genom att göra programmet för åldersgruppen.

Åldersgruppsspecifika mål för fostran

Förhållandet till sig själv

Kontroll över sitt liv: hälsa, säkerhet, tid, förpliktelser

* Klarar sig i olika sammanhang med sina vänner eller ensam med stöd av en äldre scout.

* Förstår betydelsen av kost, sömn, att röra sig utomhus, att röra på sig och hur de inverkar på orken och kan agera enligt det.

* Kan hålla fast vid överenskommelser, även om den egna åsikten ändrar.

* Kan agera oberoende av känslostormar.

* Känner igen hot mot den egna säkerheten.

* Förstår rusmedlens inverkan på funktionsförmågan och kan säga nej till rusmedel också under grupptryck.

* Kan ta initiativ i överraskande och också obehagliga situationer.

Självkännedom och utvecklande av sig själv

* Upplever framgång. Bevarar förtroendet för sig själv.

* Anpassar sig till tillväxt och förändringar i sig själv.

* Får utvecklas i lugn och ro.

* Vågar leva sig in i och komma med på upplevelser.

Världsåskådning

* Kan stilla sig inför sina egna tankar och saker som är större än livet.

* Känner igen scoutingen genom idealen och löftet.

* Kan agera enligt det som är rätt enligt hen själv, trots att kompisarna kanske agerar annorlunda.

Förhållandet till andra

Uppskattning av mänsklighet

* Förstår att människors olika bakgrunder och egenskaper påverkar deras sätt att agera och leva.

Uppriktighet

* Känner igen goda och dåliga kompisrelationer.

* Behandlar sina medmänniskor jämlikt och rättvist.

Förhållandet till samhället

Kontroll av organiserat samspel

* Behärskar att fungera i en liten grupp.

* Kan ta ställning till saker som berör hen själv och kan motivera sin åsikt.

Att höra och förbinda sig till något

* Vill verka för det allmännas väl.

* Känner sig själv som en del av samhället.

Förhållandet till omgivningen

Naturrelationen

* Kan och vill röra sig i naturen under alla årstider och i olika förhållanden.

Ansvar för livsmiljön

* Förstår hur den egna verksamheten påverkar naturen och vill verka för naturens bästa.

Scoutmetoden

Takaisin ylös

I scoutmetoden finns beskrivet hur man agerar i scoutingen. Det är scoutmetoden som gör scouting till scouting. Alla delområden behöver inte förverkligas hela tiden, men ska vara närvarande i verksamheten som helhet. Genom att verka i enlighet med scoutmetoden uppnår man scoutingens mål.

Att förbinda sig till scoutingens värderingar

Scoutlöftet, valspråket och idealen beskriver alla scoutingens värderingar. Genom dem förbinder sig scouten till scoutingens värderingar.

Att vara spejarscout är inte endast att lära sig olika färdigheter och att vara på läger utan också värderingar och en scoutig attityd till livet. För att förstå spejarscouternas värdegrund ska spejarscouten bekanta sig med spejarscoutens löfte, ideal och valspråket. Spejarscouternas värderingar är praktiska, och att förstå och att anta dem som levnadsråd är inte en omöjlig uppgift för den unga. Spejarscouten märker att scoutingens värdefrågor har många alternativ och att scoutingens ideal inte är svartvita. Unga internaliserar saker starkt genom rollmodeller. Ledarens uppgift är därför att fungera som exempel för spejarscouterna. Lotsen ger utrymme för att fundera över värderingarna.

Symbolik

Till scoutsymboliken hör tillvägagångssätt, innehåll och föremål med en allmänt känd betydelse. Med hjälp av symboliken förstår de unga sin plats i gruppen, i kåren och i den världsomfattande scoutrörelsen.

Till spejarscouternas symbolik hör förutom de bekanta elementen också åldersgruppens egna symboler. Symboliken stärker spejarscoutens självständighet och känslan av att höra till den egna patrullen. Att få etappmärkena och att fästa dem på skjortan symboliserar att den unga uppnått ett mål och visar det också åt alla andra. Lotsen uppmuntrar patrullen att utveckla en egen symbolik, till exempel kläder, märken, vimplar, rop och insidesgrejer. Om spejarscoutpatrullen godkänner det kan också lotsen stolt bära sin egen patrulls symboler och på så sätt betona dess värde.

Verksamhet med stigande svårighetsgrad

Varje individ får lämpligt utmanande uppgifter i scoutingen. Det program som hör till åldersgruppen hjälper individen att växa. En speciell utmaning för spejarscoutåldern är att utnyttja de färdigheter man lärt sig i olika sociala situationer. Tillbakagången i utveckling hos en ung i spejarscoutåldern har beaktats så att de nya färdigheterna inte nödvändigtvis är svårare än tidigare eller så att det är möjligt att ändra svårighetsgrad genom olika val. Ledaren ska lätt kunna se hurdana utmaningar patrullen behöver i olika situationer. Lotsen och patrulledare kan styra verksamheten med stigande svårighetsgrad genom att göra olika val, t.ex. genom att välja valbara aktiviteter, mer krävande tips för genomförande eller fyrar.

Patrullsystemet

Inom scoutingen består grupper av jämlika individer. I gruppen gör man gemensamma beslut och delar på ansvaret. I dessa små grupper kan barnet eller den unga växa som medlem i gruppen.

Många saker, t.ex. fyrarna, görs som patrull i spejarscoutprogrammet. Patrullen gör också val om sitt program tillsammans med sina patrulledare och sin lots. Patrullen är en trygg omgivning för spejarscouten att verka i och där kan hen pröva på också sådana förmågor hen är osäker över. Ansvars- och ledarskapsaktiviteterna i spejarscoutprogrammet ger spejarscouterna möjlighet att öva på sina ledarskapsfärdigheter. En spejarscout identifierar sig lätt med en person i explorerscoutåldern som är några år äldre än hen själv och tar lätt patrulledaren som sin rollmodell. Lotsen ser till att alla har möjlighet att delta i och påverka patrullens verksamhet.

Learning by doing

Det naturliga sättet att lära sig nytt för barn och unga är learning by doing (att lära sig genom att göra). Inom scoutingen lär man sig genom att uppleva och göra saker.

De flesta ungdomar i spejarscoutålder gör hellre något konkret än tänka på ett teoretiskt plan. Spejarscoutprogrammet är i sin helhet att göra saker i praktiken och det finns alltid en mening bakom det man gör. För lotsens del innebär learning by doing att den vuxna låter barnen eller patrullen göra själv. Den vuxnas uppgift är att obemärkt handleda patrullens verksamhet i rätt riktning. Programmet tvingar också spejarscouterna att stanna upp vid saker som berör livet genom praktiska övningar, alltså pauser, som

också är en del av spejarscoutmöten. Lotsen låter spejarscouten utföra ansvarsfulla uppgifter. Att misslyckas är också en väg till att lära sig.

Vuxet stöd

Barn, unga och vuxna verkar tillsammans inom scoutingen. Den vuxna finns till för att stödja barnets och den ungas tillväxt, deltagande och påverkningsmöjligheter.

Den vuxnas roll i spejarscoutprogrammet är ibland utmanande och till och med motstridig. Lotsen ska å ena sidan vara ett säkert stöd och en säker trygghet, men å andra sidan ska hen kunna acceptera och stå ut med den nyckfullhet som hör tonåren till och ge den unga utrymme att växa i sin egen takt. Lotsen känner medlemmarna i sin patrull och är en del av patrullens verksamhet utan att vara en egentlig medlem i patrullen. Lotsen syns lämpligt mycket i patrullens vardag. Hen finns till för patrullen, även om hen inte alltid är närvarande. Lotsen och patrulledare bildar tillsammans ett arbetspar, där båda parter har sina egna roller i att leda spejarscoutpatrullen. Till den vuxnas roll hör också de långsiktiga riktlinjerna, helhetsbilden och att se det interna förhållandet mellan saker. Dessa saker ska inte förväntas av spejarscoutpatrullen eller en patrulledare i explorerscoutålder.

Goda gärningar

Inom scoutingen lär sig barn och unga att ta ansvar för sig själv och för andra. Verksamhet med målsättningen att andra ska må väl tjänar gemenskapen.

Med hjälp av lämpligt stora ansvarsuppgifter som genomförs i den egna patrullen märker spejarscouten att hens verksamhet spelar en roll. På så sätt lär sig spejarscouten att ta itu med saker för gemenskapens bästa. Det lägger grunden till att växa till en individ som respekterar och tar hänsyn till andra och utvecklas till en hjälpsam och aktiv medborgare. För spejarscoutens del kan den aktiva verksamheten i den egna gemenskapen vara en del av patrullens vanliga verksamhet, som t.ex. insamlingar och servicejippon. Det är lotsens uppgift att få spejarscouten att se de positiva effekterna av verksamheten. Lotsens och speciellt patrulledarens egna exempel är mycket viktiga.

Verksamhet i naturen

Inom scoutingen verkar barn och unga i naturen, som är en upplevelserik verksamhets- och inlärningsmiljö. Att klara sig i naturen ökar spejarscoutens medvetenhet om sina egna förmågor och hjälper hen att bygga sin egen identitet. Spejarscoutens självständighet ökar då hen själv tar ansvar för sitt välmående, t.ex. för matlagning och torra kläder. Naturen erbjuder en miljö som skiljer sig från vardagen, dess rutiner och kontroll. Lotsen ser till att naturen som verksamhetsmiljö blir bekant och att naturupplevelserna ger lämpliga utmaningar. Genom att röra sig i naturen, få individuella naturupplevelser och genom naturprojekt kan spejarscouten lära sig att göra rätta val för vår livsmiljös väl.

Löfte och ideal

Takaisin ylös
Spejarscoutlöftet

Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa spejarscoutidealen i mitt liv.

Att avge scoutlöftet

Spejarscouten avlägger löftet som ett personligt hedersord. Varje spejarscout bör förstå innehållet i sitt löfte och acceptera det. Lotsens uppgift är att hjälpa spejarscouterna att förstå löftets innebörd. Löftet och spejarscouternas ideal gås igenom under det första skedet av programmet, alltså kurstagningsskedet. Då öppnar lotsen eller patrulledaren upp löftets innehåll och vad som är tanken med de olika idealen för spejarscouterna genom diskussion och övningar. Patrullens gemensamma utfärd är ett utmärkt tillfälle att gå igenom idealen och löftet.

Spejarscouten kan avge löftet enligt kårens traditioner t.ex. vid uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout, på patrullens möte eller något annat tillfälle som ordnas enkom för löftesgivningen eller under en utfärd. Huvudsaken är att löftesgivningen är en betydelsefull tillställning för spejarscouten. Målsättningen med att avge löftet är att spejarscouten minns såväl löftet som situationen som en central del av flytten till den egna åldersgruppen och av att växa i den. Det är bra för lotsen att komma ihåg att en person i spejarscoutålder kan känna sig obekväm inför att avge löftet framför en stor mängd människor. Scoutlöftet är lika festligt och kanske till och med mer personligt då det avgetts i ett litet sällskap i en lite gåtfull stämning. Därför är det naturligt att det är lotsen som tar emot spejarscoutens löfte.

Om det i kårens finns starka gamla traditioner, kan spejarscoutlöftesgivningen ordnas enligt dem.

Då spejarscouten avgett löftet får hen åldersgruppsmärket som sys på scoutskjortan.

Scoutens valspråk

Var redo.

Spejarscoutens ideal är att

* respektera andra

* älska och skydda naturen

* vara ärlig och pålitlig

* främja vänskap över gränser.

Respektera andra

Att respektera andra innebär för spejarscouten att hen behandlar sina medmänniskor jämlikt och rättvist. Spejarscouten förstår att alla människor är olika men lika mycket värda. Hen behandlar andra människor jämlikt. Spejarscouten kan skapa och upprätthålla människorelationer som är viktiga för hen själv och kan fungera i grupp genom att lyssna på andra och uppskatta andra människors åsikter.

Älska och skydda naturen

I spejarscoutåldern tar idealet att älska och skydda naturen sig uttryck framför allt genom att spejarscouten vill röra sig i naturen under alla årstider och under olika förhållanden. Spejarscouten har redan grundläggande utfärdsfärdigheter. Spejarscouten förstår hur den egna verksamheten påverkar naturen och vill verka för naturen genom sina vardagliga handlingar.

Vara ärlig och pålitlig

Under spejarscoutåldern växer den unga till att ta hand om sig själv under olika förhållanden. Ansvars- och ledarskapsuppgifter ger spejarscouten en chans att öva på att vara pålitlig i olika roller. Vänner är viktigt för spejarscouter och pålitlighet är nyckeln till ett gott och välfungerande samarbete inom patrullen. Å andra sidan vågar spejarscouten också agera för det hen upplever som rätt, även om vännerna är av annan åsikt.

Främja vänskap över gränser

För spejarscouten är den egna patrullen grunden för verksamheten. Spejarscouten sträcker sig ändå utanför patrullen i evenemang för hela åldersgruppen. Spejarscouterna åker också redan på evenemang och läger som de finska distrikten eller FiSSc ordnar. Finnjamboreen som ordnas av Finlands Scouter riktar sig också till sp

Spejarscouten vill fungera för det allmännas väl. Genom olika evenemang och aktiviteter kan spejarscouten vidga sin världsbild och bygga vänskap över gränser såväl med scouter som icke ännu scouter.

Symbolik

Takaisin ylös

Symbolik innebär att använda sig av olika tillvägagångssätt, innehåll, bilder, tecken och föremål på ett sådant sätt som berättar mer åt gruppen än symbolen i sig själv. Inom scoutingen får vanliga saker nya, mycket djupare och vidare betydelser. En del symboler är världsomfattande, andra är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för bara spejarscouter.

Symbolik i spejarscoutprogrammet

Namnet spejare motsvarar det finska ordet tarpoja, som kommer från verbet tarpoa, det vill säga traska till fots. Vid första anblick låter det tungt och besvärligt men det har också mer positiva betydelser. Ordet signalerar framför allt att man aktivt rör sig framåt med raska steg och inte låter sig hindras av diken eller andra små hinder. Det viktigaste är rörelsen och framstegen och man har alltid ett mål i sikte.

Åldersgruppens namn illustrerar alltså vad som är meningen med spejarscoutprogrammet, nämligen att spejarscoutverksamheten är aktiv och målmedveten. Det är bra att lyfta fram de här positiva sidorna i programmet då man diskuterar med en ung spejarscout.

Spejarscoutprogrammet är indelat i sex olika avsnitt, som kallas för etapper. I spejarscoutprogrammet är en etapp en helhet av aktiviteter som tillsammans varar ett halvt år. Etappen leder fram till en fyr, där scouten får konkret användning för de saker, kunskaper och färdigheter hen lärt sig under etappen. Fyren är som ett avlägset mål i horisonten dit spejarscouterna strävar. Fyrens ljus leder dem rätt. Då spejarscouterna kommer fram erövrar de fyren genom att göra något som kräver att de utnyttjar vad de lärt sig på vägen.

Spejarscoutpatrullen har också en vuxen lots. Lotsen bordar skeppet och lotsar det genom ett svårt vatten fyllt av skär och klippor. Lotsen styr inte skeppet, utan ger kaptenen råd och förhandsinformation om farleder som finns till förfogande och den kommande trafiksituationen. På samma sätt hjälper lotsen spejarscoutpatrullen att reda ut problemsituationer i spejarscoutverksamheten. Lotsen fungerar inte själv som patrulledare, utan hjälper den verkliga patrulledaren i hens krävande uppgift. I vissa situationer fattar lotsen ändå rodret och tar hand om några knepiga ställen. På samma sätt kan lotsen vid behov hjälpa till att behandla krävande situationer och ordna verksamhet för hela åldersgruppen, som t.ex. en avdelningsträff.

Symbolik för åldersgruppen spejarscouter

Spejarscouternas symboler signalerar gemensamma betydelser åt alla scouter och skapar en samhörighetskänsla inom patrullen, kåren, FiSSc eller de finska distrikten, FS och inom den globala scoutrörelsen. Bekanta element såsom hälsningen med tre fingrar och att skaka hand med vänster hand finns med i spejarscouternas symbolik. Spejarscouterna har också egna symboler som är avsedda för att användas inom den egna åldersgruppen. Den symboliken är skapad med tanke på de behov och tankar en spejarscout har. I spejarscoutsymboliken betonas humor, funktionalitet, att göra på riktigt och samarbetsanda.

Målsättningen med spejarscouternas symbolik är att stärka den ungas identitet, självständighet och grupptillhörighet. Därför är det viktigt att det finns tid för att skapa patrullens egna symbolik. Då patrullen väljer sitt patrullnamn, lönar det sig att fundera på vilka egenskaper namnet ska kommunicera. För spejarscouternas del är det trevligt om de uppmuntras att fundera på att använda lämpliga djurnamn, men till åldersgruppens natur hör också att bryta sig loss från normer. Det är bra att ta i beaktande.

Den vuxna kan under resans gång också lyfta fram sådan symbolik som självmant uppstått i patrullen. Sådan symbolik kan t.ex. vara en gemensam accessoar, en hälsning, en vimpel, en maskot eller ett

återkommande sätt att börja eller sluta mötet. I patrullens egen symbolik lönar det sig också att fundera över hur den vuxna hör till samma gäng. T.ex. om patrullen skaffar likadana patrulltröjor, får lotsen också en sådan tröja?

Spejarscouternas färg är lila, mer bestämt ljungviolett. Det här följer naturtemat i scoutingens färger. Spejarscouternas färg förekommer t.ex. i spejarscouternas märken.

Den mittersta delen av spejarscouternas märke är Kims leende. De fyra delarna runt mittenmärket och tilläggsetappernas märke beskriver varje etapps innehåll. Tilläggsetappernas märken fästs bredvid varandra under åldersgruppsmärket.

Efter den sista etappen får spejarscouten Kims leende som spejarscoutsigill. Kims leende är att heraldiskt band, vars ändor vänder sig uppåt. Det är B-P själv som i tiderna tog märket i bruk. Spejarscouten får fästa sigillet på scoutskjortans vänstra ficka då hen slutfört åtminstone en etapp i sin helhet. Spejarscouten använder scoutskjorta och en scouthalsduk som hålls ihop av en valknop gjord av snöre. Till spejarscoutens dräkt hör också en violett visselpipssnodd. Den explorerscout som är patrulledare för spejarscoutpatrullen bär en grön visselpipssnodd och explorerscouternas åldersgruppsmärke på scoutskjortans ärm.

Gruppen och ledarna

Takaisin ylös

Spejarscoutpatrullen

Flickor och pojkar är i skilda patruller som spejarscouter. En patrull består av 4-12 spejarscouter. Tanken om att ha flickor och pojkar i skilda patruller baserar sig på utvecklingspsykologiska undersökningar. Enligt dem utvecklas flickor och pojkar i spejarscoutålder i väldigt olika takt. Ofta kan det vara en stor skillnad mellan t.ex. en pojke på sjätte klass och en flicka på åttonde klass.

Enligt undersökningar om ungdomar i spejarscoutåldern trivs flickor i mindre och tätare grupper medan det för pojkar är viktigare med en större och mer omväxlande grupp. Av denna anledning är den rekommenderade storleken för en flickpatrull 4-8 spejarscouter och för en pojkpatrull 8-12 spejarscouter. Idealstorleken för patrullerna är dock bara vägledande och varje kår gör som det passar bäst i kårens situation.

Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutålder som planerar och leder den löpande verksamheten. Idealet är att samma patrulledare leder spejarscoutpatrullen genom hela åldersgruppsprogrammet. Eftersom patrulledarskapet ingår som en del av explorerscouternas program kan patrulledaren ändå bytas under patrullens spejarscouttid. Samma patrulledare leder i vilket fall som helst patrullen under minst en etapp.

Patrulledaren och hela patrullen stöds av en vuxen lots. Lotsens uppgift är att vara med i patrullens vardag tillräckligt mycket utan att vara medlem i patrullen. Lotsen deltar alltid vid behov i spejarscoutpatrullens möten och utfärder. Lotsen planerar också patrullens program tillsammans med patrulledaren. Det är lotsens uppgift att ordna avdelningsträffar för alla spejarscouter.

Spejarscoutprogrammet betonar samhörigheten i den egna patrullen. Patrullens samhörighet börjar formas då medlemmarna tillsammans upplever uppflyttningen från äventyrsscouter till spejarscouter. Löftesgivningen och förberedelserna inför den tillsammans med lotsen blir en central, gemensam upplevelse för spejarscouterna. Patrullens samhörighet stärks av patrullens egna symboler: ett eget rop, en vimpel och gemensamma regler som man går igenom i början av varje etapp. Trots att lotsen inte är medlem i patrullen hjälper hen den att skapa och förstärka samhörigheten.

I spejarscoutprogrammet gör man det mesta som patrull. I programmet ingår många val som görs gemensamt av hela patrullen. Det är också meningen att spejarscouterna ska delta i tävlingar med sin

patrull. Fyren är inte en personlig prestation, utan det är alltid patrullen som erövrar fyren. Om någon av patrullmedlemmarna inte klarar en färdighet som behövs för fyren får hen hjälp och stöd av patrullkamraterna. Fyren börjar planeras redan under kurstagningsskedet. Patrulledaren bör kunna grunderna i de kunskaper som krävs då hen tar emot sitt uppdrag. En del av kunskapen kan patrulledaren ändå lära sig eller fördjupa sig i under tiden som ledare genom praktisk erfarenhet och utbildning.

Det är viktigt för scouten i spejarscoutsålder att träffa också andra spejarscouter än medlemmarna i den egna patrullen. Det är lättare att åka och träffa nya människor tillsammans med sin egen patrull, t.ex. delta i en avdelningsträff tillsammans.

Patrulledare i spejarscoutprogrammet

Spejarscoutpatrullen leds av en eller flera patrulledare i explorerscoutålder. Patrulledaren ansvarar för patrullens veckomöten. Lotsen hjälper explorerscouten att planera och genomföra programmet. Hens uppgift är att alltid vara tillgänglig så att hen vid behov eller då hen blir ombedd kan hjälpa med allt som berör patrullens program. Lotsen ska också se till att målen för åldersgruppens fostran realiseras i patrullens verksamhet. Lotsen ser till att patrulledaren har tillräckligt med information och kunskaper för att genomföra aktiviteterna. Vid behov handleder och utbildar lotsen patrulledaren.

En explorerscout ställer upp som patrulledare för minst ett halvt år i taget. Det är spejarscoutlotsen eller den åldersgruppsansvariga som rekryterar patrulledaren till uppdraget. Det är också bra om explorerscoutens egen lots kan vara närvarande vid handslagsdiskussionen.

Patrulledaren och lotsen ska ogärna bytas ut samtidigt. Om det i kåren inte finns tillräckligt många explorerscouter som kan vara patrulledare för spejarscouter, kan patrulledaruppgiften skötas av en äldre ledare. Mer om detta specialfall längre fram i detta kapitel.

Patrulledaren ansvarar för

* att planera patrullens verksamhet tillsammans med lotsen och så att spejarscouternas önskemål beaktas

* att genomföra den löpande verksamheten enligt överenskommelse med lotsen

* att sköta överenskomna uppgifter på utfärder och avdelningsträffar

* att utbilda sig för sitt uppdrag

* att ansvara för säkerheten i verksamheten med stöd av lotsen

* att inspirera spejarscouterna att delta i utfärder, läger och andra scoutevenemang och att också själv delta i dessa

* att förbinda sig till uppgiften för en överenskommen tid

* att reservera tillräckligt med tid för att sköta uppdraget som patrulledare

* att för egen del sköta om kontakten med spejarscouterna, deras föräldrar och lotsen

* att rapportera om verksamheten enligt kårens praxis, t.ex. i årsrapporten, verksamhetsberättelsen eller som en rapport från en utfärd

* att fungera som exempel, kompis och en person med spejarscouternas förtroende.

Kunskaper och färdigheter som patrulledaren behöver

Spejarscoutpatrullen leds av en patrulledare i explorerscoutåldern. Patrulledaren bör behärska grunderna i att leda små grupper då hen tar emot uppdraget. Hen kan få grundkunskaperna från gruppledarutbildningen, som är obligatorisk för alla explorerscouter. Det kan hända att en explorerscout som nyss påbörjat gruppledarutbildningen blir patrulledare. Då kan inte patrulledaren ännu behärska alla de färdigheter som krävs för att vara patrulledare. Kunskaper och färdigheter kan patrulledaren lära sig eller fördjupa sig i under sitt uppdrag. Utöver detta stöder alla former av färdighetsutbildningar patrulledarskapet.

Målsättningen är att explorerscouten som fungerar som patrulledare växer i sitt ledarskap, får ledarskapserfarenhet och deltar i att erbjuda spejarscouter en inspirerande och kvalitativ verksamhet. För att sköta uppgiften ska ledaren få ta del av kårens resurser, som t.ex. pengar, utrymme, redskap och utrustning. Patrulledaren får stöd av spejar- och explorerscoutlotsarna.

Patrulledaren ska

* känna till scoutmetoden och spejarscouternas ideal

* vara bekant med spejarscoutprogrammet

* behärska grundläggande scoutfärdigheter åtminstone för spejarscoutprogrammets del

* känna till kårens organisation och verksamhetskultur

* kunna planera patrullens verksamhet

* kunna leda ett scoutmöte

* kunna ordna en säker utfärd och känna till FS:s säkerhetsföreskrifter

* känna till varifrån och av vem hen får hjälp i sitt uppdrag.

Stöd till patrulledaren

Patrulledaren får stöd för sin egen utveckling och för sitt program av lotsen. Spejarscoutlotsens uppgift är att stödja patrulledaren så att hen kan växa som ledare och att handleda patrulledaren i dennas uppgift genom att uppmuntra, driva på och ge respons. Lotsen hjälper också patrulledaren med planeringen av programmet, med att hantera svåra saker och med att genomföra aktiviteter utöver de vanliga. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren hur hen lyckats i sitt uppdrag och sätter upp nya mål för verksamheten. Lotsen bär ansvaret för patrulledarens verksamhet.

Om att välja patrulledare

Patrulledaren för en spejarscoutpatrull väljs för minst en etapp, alltså ungefär ett halvt år, i taget. Då spejarscoutprogrammet inleds ansvarar lotsen för patrullens program tills patrulledaren börjar i sitt uppdrag. Patrulledaren kan väljas till sitt uppdrag och kan påbörja sin uppgift redan före hen har genomfört gruppledarutbildningen. Då behöver patrulledaren mera handledning. Lotsen är patrulledarens stöd under hela ledarskapsuppgiften och också efter gruppledarutbildningen, men mängden stöd varierar. Vid valet av patrulledare ska man se till att såväl samarbetet mellan spejarscouterna och patrulledaren som samarbetet mellan lotsen och patrulledaren fungerar.

Handledning av en ny patrulledare

Lotsen kan stödja en ny patrulledare t.ex. genom att:

* Visa med sitt exempel under några möten hur ett möte för en spejarscoutpatrull leds. Den nya patrulledaren och lotsen diskuterar efter mötet om hur förberedelserna inför mötet, själva mötet och annat genomfördes. Patrulledaren och lotsen utbyter alltså tankar om de lärda sakerna.

* Den valda patrulledaren planerar de första mötena hen leder tillsammans med lotsen. Lotsen ger uppmuntrande och konstruktiv feedback i planeringsskedet och efter mötet.

* Efter några möten kan patrulledaren ännu gå igenom hur hen planerat mötet tillsammans med lotsen. Efter mötet diskuterar patrulledaren med lotsen om hur mötena har gått.

Lotsens roll och uppgift

Takaisin ylös

Det är spejarscoutlotsen som i sista hand är ansvarig för patrullens verksamhet. Lotsen är en äldre ledare, som känner ungdomarna i spejarscoutpatrullen. Lotsen ansvarar för att gruppens verksamhet motsvarar de åldersgruppsspecifika målen för fostran och att verksamheten är scoutig. Den främsta uppgiften lotsen har är att handleda de unga enligt målen för fostran inom scoutingen. Lotsen får hjälp av en patrulledare i explorerscoutåldern, som lotsen stöder och handleder. Lotsen följer med kvaliteten på patrullens verksamhet, genomför krävande aktiviteter, överraskning och extra program, som patrulledarens resurser inte räcker till. Lotsen behandlar också svåra ämnen som kommer fram i patrullen och agerar då hen behövs. Lotsen håller också kontakten med patrullmedlemmarnas föräldrar. I praktiken är det lotsen som har det slutliga ansvaret för patrullens verksamhet.

Lotsen deltar i spejarscoutpatrullens verksamhet vid behov, men leder inte patrullen. Mängden stöd beror på patrullen och patrulledaren. Lotsen måste känna sin grupp och gruppens medlemmar. Hen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennas uppdrag. Lotsen kan fungera som en idé- och resursbank för patrulledaren och kan mycket konkret stödja patrullens verksamhet. Lotsen bör vara starkt närvarande, så att hen kan hjälpa till då något inte går riktigt som planerat. Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet även om hen inte deltar regelbundet i veckoverksamheten. Det är lotsen uppgift att planera patrullens verksamhet långsiktigt t.ex. för fyrens del.

Lotsen skapar förutsättningar för en funktionell verksamhet och för den unga att växa i en trygg miljö. Den unga får i lotsen en positiv vuxen förebild att se upp till. Lotsen skapar stabilitet i det unga stormiga livet, sätter gränser och skapar en känsla av trygghet. Lotsen ser till att verksamheten är rolig, har målsättningar och är långsiktig samt stöder den ungas tillväxt genom patrulledaren. Lotsen stöder också patrulledarens utveckling som ledare tillsammans med explorerscoutlotsen. Lotsen ska vara passligt närvarande och kunna lyssna på unga. Lotsen ska ge utrymme för spejarscouterna och den unga patrulledaren, men vara på plats vid behov då hjälp behövs. Det är också lotsens uppgift att uppmuntra och inspirera spejarscoutpatrullen att fungera på nya och annorlunda sätt.

Spejarscouternas patrulledare ska ha ett starkt stöd i en vuxen under hela sin tid som patrullens ledare. Lotsen är ansvarig för det här stödet. Patrulledaren och lotsen fungerar tillsammans under hela verksamhetsperioden. De planerar spejarscouternas verksamhet genom att göra upp en verksamhetsplan och kommer överens om när lotsen behövs på plats, vilka uppgifter lotsen sköter under verksamhetsperioden och hur man går till väga om patrulledaren inte kan komma på något möte. Det hör inte till lotsens uppgift att vara inhoppare för patrulledaren om denna inte är inspirerad för sitt uppdrag. Om patrulledaren inte har motivation till att sköta sitt uppdrag, är det skäl för lotsen att diskutera situationen tillsammans med patrulledaren. Om de inte kommer fram till någon annan lösning, avsäger sig patrulledaren sitt uppdrag och sedan försöker man tillsammans med explorerscoutlotsen hitta en ny patrulledare. Lotsen kan då tillfälligt se till att det finns en inhoppare till patrullmötena. Lotsen stöder och sporrar alltså patrulledaren i dennas uppdrag och hjälper till med patrulledarens uppgifter, om hen inte själv klarar av dem.

Den äldre ledaren har en stor betydelse såväl för den unga som för patrulledaren. Den vuxna ska inte ta för lätt på det egna lotsuppdraget. Det räcker inte att lotsen nu och då ordnar ett möte för spejarscouternas patrulledare, utan hen ska vara aktiv och också synas i patrullens vardag. Spejarscoutprogrammet ger lov åt den vuxna att bekanta sig med, stödja och handleda spejarscouten direkt, utan att gå via patrulledaren. För spejarscouten innebär det här att även om patrulledaren är den närmaste ledaren, finns det en vuxen med i hens scoutvärld och vid behov får hen ta stöd av en vuxen.

Det är lotsens uppgift att se till att spejarscoutpatrullens verksamhet kommer igång. Till exempel då en ny patrulledare inleder sitt uppdrag ska lotsen vara på plats tillräckligt många möten, tills patrulledaren klarar sig själv. Lotsen behöver ändå inte aktivt delta i mötet, ofta räcker bara det att lotsen är närvarande. Lotsen ger patrulledaren respons och uppmuntrar hen. Det är också viktigt att ge utrymme och ansvar åt patrulledare som klarar sig själv. En lots kan enligt sina resurser fungera som stöd för flera patruller.

Det är lotsens skyldighet att ge den unga en positiv vuxen modell och vara nära den unga vid behov. Det här förutsätter att lotsen skapar ett konfidentiellt förhållande med såväl patrullmedlemmarna som patrulledaren. Lotsen är också skyldig att sätta gränser för de unga och förstå att det till spejarscoutsåldern hör olika gränser och att revoltera mot vuxna. Lotsen övervakar och stöder verksamheten genom patrulledaren och vid behov också rakt till patrullen.

Till lotsens uppgifter hör

* att planera och ansvara för patrullens veckoverksamhet och utfärder, men inte att leda patrullen

* att delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid

* att stödja patrulledaren, hjälpa med att genomföra svårare aktiviteter och specialprogram

* att delta i och genomföra avdelningsträffen för egen del

* att ordna fyren tillsammans med patrulledaren

* att ansvara för uppflyttningen tillsammans med kaptenen och explorerscoutlotsarna

* att se till att verksamheten är säker

* att fungera som en idébank

* att behandla svåra ämnen som dyker upp i patrullen

* att fungera som auktoritet vid behov

* att känna till scoutprogrammet och scoutmetoden

* att se till att de åldersgruppsspecifika målen för fostran uppfylls

* att verka i samarbete med spejarscoutlotsar från andra kårer i kårteamet eller kårområdet

* att hålla kontakt med kaptener och explorerscoutlotsar, till exempel i fråga om spejarscouternas ledarskapsövningar som riktar sig till äventyrsscouter, patrulledarutbildning och det egna programmet

* att hålla kontakt med patrulledaren

* att handleda patrulledaren genom att stödja, uppmuntra, uppmana och ge feedback

* att vara en länk mellan spejarscoutpatrullen, kåren och spejarscouternas föräldrar, speciellt att hålla föräldrarna uppdaterade.

Det finns noggrannare information om lotsens uppgift vid varje aktivitet.

Lotsen kan få stöd i sitt uppdrag från kårens, kårteamets eller kårområdets andra spejarscoutlotsar och åldersgruppsansvariga.

Förutsättningar för ett uppdrag som lots

Det är bra att värva sådana personer till lotsar som har tillräcklig motivation och tillräckliga kunskaper för att sköta uppdraget. Lotsen ska känna till scoutprogrammet, scoutmetoden och hur de tillämpas i åldersgruppen. Lotsen måste speciellt känna till spejarscoutprogrammet, så att programmet kan tillämpas enligt patrullens intressen och förmåga.

Lotsen ska ha erfarenhet av att fungera med unga. Det är bra för hen att känna till hurdana ungdomar i de olika åldersgrupperna är, och att lära sig att hantera beteenden som är kännetecknande för åldersgruppen. En bra lots vet vad som är meningsfull verksamhet för unga i åldersgruppen och hurdana verksamhetsmodeller som fungerar, så att lotsen kan genomföra och leda verksamheten. I uppdraget är också livserfarenhet och sociala färdigheter viktiga. En person som blivit scout som vuxen kan också fungera som lots, men uppdraget kräver ändå en helhetsbild av scoutverksamheten.

Lotsen måste skapa ett personligt förhållande till såväl spejarscouterna som patrulledaren. Då patrullen börjar sin verksamhet kräver uppdraget som lots att man deltar i patrullens möten och att man planerar möten tillsammans med patrulledaren. Då patrullens verksamhet kommit igång beror tiden som uppdraget kräver på behovet patrulledarna har för stöd och handledning. Lotsen deltar i eller är med och ordnar åtminstone avdelningsträffar med 1-2 månaders mellanrum och håller kontakten på det sätt patrulledaren anser som det bästa, så att lotsen är medveten om patrullens verksamhet. Då en ny patrulledare börjar ska lotsen vara förberedd på tätare kontakt. Lotsen deltar i spejarscoutpatrullens utfärder och möten då programmet kräver en vuxens kunskap eller spejarscouterna behöver mer stöd av en vuxen. Någon spejarscoutpatrull kan behöva ständig närvaro av lotsen på sina möten. Lotsen behövs under mötena också för att leda pauser.

Eftersom spejarscoutpatrullen leds av en explorerscout, är det bra om lotsen har kunskap om den åldersgruppens verksamhet. Speciellt viktigt är det att lotsen är bekant med gruppledarutbildningen och den ett halvt år långa ledarskapspraktiken, som är en del av utbildningen. Explorerscouten lär sig många av gruppledarutbildningens färdigheter i praktiken då hen leder spejarscoutpatrullen.

I ideala fall fortsätter lotsens uppdrag under hela patrullens existens. Om lotsen byts under patrullens verksamhet, ska ändringen genomföras så att den gamla lotsen slutar först då den nya lotsen har börjat sitt uppdrag och blivit bekant för patrullen. Patrulledaren och lotsen ska ogärna bytas ut samtidigt. Då lotsen avgår från sitt uppdrag, ska hen introducera och stödja den nya lotsen i sitt uppdrag.

Att värva en lots

Lotsen värvas till sitt uppdrag av programchefen eller den åldersgruppsansvariga om det inte finns andra principer i kåren för att hitta personer till uppdrag. Med rekryteraren för den nya lotsen också ibland värdediskussioner om målsättningarna med uppdraget, gör ett handslag och ställer samtidigt upp mål för det nya uppdraget. Det är önskvärt att lotsens uppdrag skulle vara genom hela åldersgruppen. Om det inte är möjligt, strävar man efter uppdrag på minst två år. Att byta lots kan ändå inte ske utan en ordentlig introduktion.

I handslaget kommer man överens om lotsens ansvar och skyldigheter, men också varifrån lotsen får stöd i sitt uppdrag.

Målsättningen med uppdraget är att erbjuda åldersgruppens medlemmar en mångsidig och säker verksamhet, där ett av de mest centrala målen är att förverkliga de åldersgruppsspecifika målen för fostran. Lotsen själv får stöd av andra vuxna stödpersoner. Om det är flera personer som verkar som spejarscoutlotsar i kåren eller den ansvariga lotsen är en annan person än lotsen, är det naturligt att de personerna stöder varandra. Också de som förr varit lotsar kan i mån av möjlighet fungera som handledare och stöd. Också kårens ledning och utbildningarna i utbildningssystemet är ett stöd för lotsen. Det lönar sig också att nätverka i det egna närområdet.

Kåren måste se till att förutom att rekrytera en spejarscoutlots också rekrytera en explorerscout till uppdraget som patrulledare. Det är bra om både spejarscoutlotsen och explorerscoutlotsen är med i patrulledarens handslagsdiskussion.

Spejarscoutlotsens utbildning

Spejarscoutlotsen förväntas delta i lotsutbildningen som ordnas av de finska distrikten och av FiSSc. Utbildningen är planerad så att den speciellt stöder lotsar som är nya i sina uppdrag, men den erbjuder också stöd för personer som haft sitt uppdrag en längre tid. Lotsutbildningen är en fortsättningsutbildning och färdighetskravet för kursen är grundutbildning för scoutledare. På grund av innehållet i uppdraget som lots rekommenderas kursen för scouter som är över 22 år gamla.

En lots som genomfört utbildningen kan stödja och handleda unga och ordna spejarscoutprogram. Hen känner till lotsens ansvar som förverkligare av scoutfostran och som stöd för de ungas utveckling samt kan samarbeta med andra lotsar. Närmare information får du från FiSSc.

Åldersgruppsansvarig alltså ansvarig lots

Om det finns flera spejarscoutpatruller i kåren kan en annan vuxen få ett uppdrag som ansvarig lots som bär ansvar för hela åldersgruppens verksamhet och leder lotsarnas verksamhet. Hen ska vara medveten om åldersgruppens helhetssituation i kåren och hur man vill utveckla verksamheten. Liksom lotsarna finns till för de unga, finns den åldersgruppsansvariga till för lotsarna och kåren. Huvuduppgiften i uppdraget är samarbete och kommunikation mellan lotsarna. Den åldersgruppsansvariga ansvarar för avdelningsträff och ordnar den tillsammans med de andra spejarscoutlotsarna. Hen ordnar i mån av möjlighet en stödgrupp för de vuxna, till exempel genom att sammankalla till gemensamma planeringsmöten. Om det inte finns flera lotsar i kåren kan lotsarna samlas i kårteamet. Lotsarna i kårteamet eller kårområdet kan inom sig välja en ansvarig lots. Då är den ansvariga lotsens uppgift att sammankalla till möten, främja samarbetet och ansvara för eventuella avdelningsträffar, som lotsarna ordnar tillsammans. Den åldersgruppsansvariga kan också fungera som en vanlig lots i mån av möjlighet.

Den ansvariga lotsen får stöd av programchefen, som också rekryterat lotsen. Också den som tidigare varit ansvarig lots kan introducera och fungera som stöd för den nya ansvariga lotsen. Det personliga scoutnätverket kan finnas som stöd i mån av möjlighet. Den åldersgruppsansvariga för under sitt uppdrag diskussioner med programchefen om sitt uppdrag och samtidigt kan uppdragets uppgifter och målsättningar granskas och förnyas.

Utbildning för programchefer

Programchefsutbildningen är riktad både till kårernas programchefer och till de åldersgruppsansvariga. Den är en fortsättningsutbildning och grundkravet för kursen är grundutbildning för scoutledare. Utbildningen är planerad för över 22-åringar. I utbildningen behandlas hur scoutprogrammet förverkligas kvalitativt och

hur det kan anpassas i kåren och stödja gruppledarna. Den åldersgruppsansvariga som genomfört utbildningen förstår fostrans roll i scoutprogrammet, kan planera såväl enskilda åldersgrupper som flera åldersgruppers verksamhet och regionalt samarbete, stödja vuxna i deras uppdrag och planera ledarresurser på lång sikt. Andra rekommenderade utbildningar är också akela- och kaptenutbildning eller lotsutbildningen.

Ställföreträdande ledare

Om det inte finns en ledare i explorerscoutåldern åt spejarscoutpatrullen, kan en vuxen leda patrullen. I den här specialsituationen är det en ställföreträdande ledare som är ansvarig för patrullens verksamhet. Hen planerar mötena och den andra verksamheten, handleder den spejarscout som för tillfället fungerar som jämnårig ledare och är på plats under mötena.

En patrullmedlem i taget fungerar som en jämnårig ledare, som leder mötet tillsammans med den ställföreträdande ledaren. Den ställföreträdande ledaren berättar i början av mötet vad målsättningen och programmet för mötet är och sedan leder patrulledaren mötet och den ställföreträdande ledaren hjälper till vid behov och är närvarande under hela mötet. Alla som vill kan bli en jämnårig ledare. Att fungera som en jämnårig ledare är frivilligt och för varje möte väljs en ny jämnårig ledare. Man strävar till att gradvis öka den jämnåriga ledarens ansvar enligt situationen. Den ställföreträdande ledaren kan välja att inkludera en jämnårig ledare, som visat sig vara mogen, i planeringen av verksamheten. Om det i patrullen finns flera kompetenta jämnåriga ledare och verksamheten kommer igång bra, kan ledaren minska sitt stöd och i något skede börjar patrullen fungera självständigt. I regel är ändå den ställföreträdande ledaren på plats på patrullens alla möten. Kåren ska inte sträva till en situation där jämnåriga ledare i spejarscoutålder leder patrullen stöd av en vuxen ledare. I första hand är det en explorerscout som leder spejarscouterna och i andra hand en vuxen ledare.

Den ställföreträdande ledaren kan t.ex. organisera mötena så att en halv timme innan mötet går hen igenom mötet tillsammans med den jämnåriga ledaren. Den jämnåriga ledaren leder sedan mötet enligt den ställföreträdande ledarens planer. Den ställföreträdande ledaren är närvarande, men strävar till att inte blanda sig i mötet. Den ställföreträdande ledaren kan t.ex. under kurstagningsskedet komma överens om turerna inom patrullen. Den jämnåriga ledaren ska bekanta sig med ämnet för mötet på förhand. Till hens uppgifter kan också höra att på förhand skaffa den utrustning som den ställföreträdande ledaren har informerat om. Den ställföreträdande ledaren kan enligt sina egna resurser fungera som ledare för flera patruller. Om möjligt, är det smidigast om patrullerna samlas samtidigt och gör samma program.

Den ställföreträdande ledarens roll kan variera mellan att vara en blandning mellan patrulledare och lots och att vara enbart lots då det inom patrullen finns ett fungerande system med jämnåriga ledare. Ofta är det så att den först beskrivna situationen finns under patrullens första tid och den andra är ett långsiktigt mål mot vilket patrullen skulle kunna jobba. Det här kan ändå ske på mycket olika sätt och i olika takt beroende på gänget i patrullen. I en grupp kanske systemet med jämnårigt ledarskap inte alls börjar fungera, medan patrullmedlemmarna i en annan grupp kan ha jämnårigt ledarskap i blodet, t.ex. från välfungerande jämnårigt ledarskap i tidigare åldersgrupper. Då har den ställföreträdande ledare inte så mycket annat att göra än att fungera som lots.

Det här är också utmaningen och något som kräver en god spelkänsla av den som fungerar som en ställföreträdande ledare. Hen ska kunna känna igen spejarscouternas färdigheter och vilja fungera som jämnåriga ledare eller bli ledda av en jämnårig ledare samt kunna se då utveckling sker på såväl individ- som gruppnivå. Den ställföreträdande ledaren ger utrymme åt det jämnåriga ledarskapet att utvecklas i den mån som det finns utvecklingspotential.

Om det inte går att hitta en jämlik ledare i patrullen, så leder den ställföreträdande ledaren mötena liksom en patrulledare.

Att bemöta spejarscouter

Spejarscouternas verksamhet

En ung i spejarscoutåldern har ett speciellt behov att uttrycka sig själv genom fysisk verksamhet. Motion och att t.ex. trumma på bordet är kanske trevligare än att tänka mycket. Den unga upplever sådana saker som hen själv inte får grepp om via sin bedömningsförmåga som problematiska. Den unga lär sig hellre nya saker genom egna erfarenheter än genom att tänka. Lotsen ska tillsammans med patrulledaren erbjuda patrullen fysiska uppgifter och olika erfarenheter.

Att beakta spejarscoutens utvecklingsfas

De unga har ett behov att ge utlopp för sin inre energi genom att vara aktiva, ofta genom fysisk ansträngning. Samtidigt är det egna intrycket av den egna kroppens avvikelse och förändring konstant i tankarna. En ledare för spejarscouter ska komma ihåg att vara försiktig gällande kommentarer om de ungas kroppar och i sina fysiska krav. Det är viktigt att den unga upplever sin kropp som fungerande och som en positiv del av sin personlighet med alla fel och brister. All kritik mot den ungas kropp kan såra den unga väldigt djupt.

Utvecklingen hos den unga i spejarscoutåldern framskrider i perioder. Ibland är tillväxten kraftig och ibland utvecklas man snabbt. De här perioderna följs av en känsla av kraftlöshet och förlamning. En handledning som framskrider jämnt motverkar ofta den periodiserade utvecklingen hos unga. Det här avspeglar sig också i relationen mellan den unga och ledaren. Ibland är förhållandet mellan lotsen och den unga fungerande och ibland är det mål för ilska och besvikelse. Konflikter och till och med våldsamma motstridigheter kan förekomma i ungdomsverksamhet. Det är viktigt att lotsen förstår den mentala obalansen hos den unga och orkar stötta den unga under jobbiga stunder. Att gå igenom konflikter i en positiv anda skapar en god relation mellan ledaren och den unga.

Att mata tävlingsivern

I spejarscoutåldern är de individuella skillnaderna stora. Det finns ändå några infallsvinklar som intresserar nästan alla i något skede av spejarscoutåldern. En av dessa är att mata tävlingsivern. Redan B-P märkte det här och använde det förtjänstfullt och uppmuntrade också andra scoutledare att använda sig av det. Allt kan göras till en tävling, så länge man kommer ihåg att inte överdriva. En annan infallsvinkel som fungerar på alla är att skapa äventyr. Detta kräver lite fantasi av ledaren och förmåga att modigt leva sig in i äventyret. Man kan skapa ett äventyr av en liten sak som känns obetydlig i början och det går att göra varje sak intressant.

Förmågan att vara flexibel

Det är bra att komma ihåg att spejarscouter är väldigt spontana. Det innebär att det är lätt att få dem ivriga, men samtidigt kan ivern sluta väldigt plötsligt. Det kan snabbt gå så att några åsiktsledare sticker ut i patrullen och de avgör lätt hela patrullens iver. Sådana unga är det bra att få inspirerade genom att dra i de rätta trådarna nu och då. Det är bra att ha några äss i ärmen speciellt för dem, i situationer då patrullens intresse går till något helt annat än vad som är meningen. Sådana situationer kan t.ex. vara patrullens oförmåga att koncentrera sig på det ämne som behandlas. En annan mycket vanlig situation som kan kräva ett äss i ärmen är eventuell dötid. Även om det för åldersgruppen är viktigt att ibland ta det lugnt, så kan det hända att situationen snart inte mer går att rädda om det inte finns tillräckligt att göra. Bra knep att ha i fickan är till exempel några bra lekar eller pauser, som kan geno

Att känna dem man leder

Individuella skillnader är en utmaning för allt ledarskap. Ju längre lotsen fungerar med spejarscoutpatrullen, desto mer tid har hen att märka egenskaper i de unga som det definitivt lönar sig att lägga på minnet och utnyttja då man leder gruppen. En god ledare känner sina scouter och använder sig effektivt av deras olikhet för att uppnå det gemensamma målet. Det är bra för lotsen att minnas att en spejarscouts sinne lätt kan ändra. Man kan inte lita på att någon alltid tycker om att hugga ved, för att hen alltid tidigare tyckt om att göra det.

Varje ledare har säkert någon gång stött på ett problem, då någon, några eller alla medlemmar i patrullen inte fungerar tillsammans enligt de tillsammans uppgjorda spelreglerna. Det här är alldeles naturligt i åldersgruppen, eftersom unga i spejarscoutålder ständigt testar sina gränser. Det betyder också att om man tillåter att de gemensamma spelreglerna bryts, så kommer reglerna att brytas på nytt. Många patruller har redan i sina regler bestämt vad konsekvenserna är om reglerna bryts. Då man skapar dessa regler är det bra att komma ihåg de ungas speciella karaktär: spejarscouten vill kanske inte få en massa uppmärksamhet även om hen brutit reglerna. I stället för att sätta den unga att göra armhävningar framför alla andra, kan det alltså vara bättre att göra något som främjar det allmänna goda. Till exempel kan spejarscouten som brutit reglerna bli kvar och städa eventuell extra oreda hen förorsakat då de andra går hem.

Att komma ihåg lotsens roll

Det är bra att fästa uppmärksamhet vid patrulledarens och lotsens roll som ledare av spejarscoutpatrullen. För en ung i spejarscoutålder är det mycket naturligare att identifiera sig med en några år äldre patrulledare än med en lots. Det finns ju vanligtvis redan tillräckligt många vuxna hemma hos spejarscouten, som hen gör uppror mot. Lotsen ska alltså ta en klart annorlunda roll än en förälder. Det viktigaste är att vara äkta, kunna kasta in sig i en situation och klara av att skratta åt sig själv. En sådan roll ökar spejarscoutpatrullens utveckling och ger dem en sådan vuxenbild som B-P i tiderna ville att barn och unga skulle få av scoutledare. För patrulledaren är det bättre att vara mer som ett äldre syskon, som är pålitligt, håller sina löften och alltid erbjuder sin hjälp och sitt stöd. Av det här torde vi kunna dra slutsatsen att det lönar sig för lotsen att ta vara på att handleda patrulledaren i hens roll och själv leda verksamheten endast då patrulledarens förmågor inte räcker till eller då säkerheten kräver det.

Spejarscoutprogrammet

Takaisin ylös

Spejarscoutprogrammet är två, två och ett halvt eller tre år långt beroende på hur lång äventyrsscouttid patrullen haft. De två åldersgrupperna räcker tillsammans totalt fem år. Spejarscouternas aktiviteter baserar sig på de åldersgruppsspecifika målen för fostran. Noggrannare instruktioner för hur aktiviteterna ska genomföras ges åt patrulledaren och lotsen vid varje aktivitet.

Spejarscoutprogrammets uppbyggnad

Spejarscout blir man i sjätte eller sjunde klass (som 12-13-åring) och i nionde klass (som 15-åring) flyttas man över till explorerscouterna. Spejarscoutperioden är alltså 2-3 år, men ändå minst 2 år, så att man inte blir flyttad till explorerscouterna innan det år då man fyller 15 år. Om spejarscoutperioden i kåren är treårig så genomför spejarscouterna tilläggsetapper. Meningen med tilläggsetapperna är att utvidga spejarscoutprogrammet.

Spejarscouttiden börjar redan vid uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout, då den nya spejarscouten för första gången bekantar sig närmare med spejarscoutprogrammet. Det egentliga spejarscoutprogrammet börjar med kurstagningsskedet i första etappen, där spejarscouterna får bekanta sig med varandra, sin patrulledare, sin lots och med spejarscoutprogrammet. Efter kursstagningsskedet och löftesgivningen får spejarscouterna fästa sitt åldersgruppmärke på scoutskjortans högra ärm.

Spejarscoutsigillet är Kims leende. För att få sigillet måste spejarscouten ha avlagt minst en etapp i sin helhet. Spejarscouttiden avslutas med en uppflyttning.

Spejarscoutprogrammet består av fyra halvårsprogram, alltså etapper: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Dessutom kan spejarscouttiden förlängas med tilläggsetapperna jag och staden. Etapperna kan avläggas i vilken ordning som helst, men tilläggsetapperna utförs endast i ett treårigt spejarscoutprogram. Varje etapp börjar med ett kurstagningsskede och avslutas i en fyr. Kurstagningsskedet och fyren är viktiga skeden för planering och utvärdering där spejarscouterna, patrulledaren och lotsen stannar upp för att fundera över vad man lärt sig och vad man kommer att lära sig och göra under de kommande två åren.

Förutom spejarscoutpatrullens egna möten och utfärder kan kåren, kårteamet, de finska distrikten eller FiSSc ordna egna utfärder, tävlingar och läger för spejarscouterna. Dessutom kan spejarscouterna delta i nationella storläger och nationella scoutfärdighetstävlingar.

Etapperna

Spejarscoutprogrammet består av fyra etapper som var och en varar ett halvår.

Programmet innehåller fyra obligatoriska etapper:

* Lägerliv

* Kreativitet

* Överlevnad

* Samhälle

Förutom dessa fyra etapper finns två tilläggsetapper:

– Jag

– Staden

Etappen börjar med ett kurstagningsskede, där patrullen tillsammans kommer överens om vad etappen ska innehålla. Till den första etappens kurstagningsskede hör Välkommen spejarscout-delen, där bl.a. spejarscoutprogrammet, spejarscoutlöftet och spejarscoutidealen ingår. Även om patrulledaren och lotsen ansvarar för att leda verksamheten, är det viktigt att också spejarscouterna deltar i planeringen av verksamheten. Kåren kan om den så önskar planera en ordning som passar de egna traditionerna, där spejarscoutpatrullerna i olika åldrar genomför samma etapp samtidigt, var och en på sin egen nivå genom att använda sig av olika tips för genomförande.

Redan under kurstagningsskede väljer eller planerar patrullen en fyr åt sig själv, som etappen siktar på och som är etappens höjdpunkt. Till det här behövs lotsens handledning. Fyren är en konkret händelse i slutet av etappen. T.ex. i samhällsetappen kan fyren vara en utfärd till en annan ort, och i lägerlivsetappen deltar patrullmedlemmarna i ett läger, i överlevnadsetappen i en vandring och i kreativitetsetappen i en premiär. En fiktiv flyktresa ur staden kan exempelvis vara stadsetappens fyr och att tillbringa ett drömveckoslut med den egna patrullen kan fungera som fyr i jag-etappen.

Etappen består av obligatoriska och valbara aktiviteter. I varje etapp finns fem obligatoriska aktiviteter. Av de valbara aktiviteterna genomförs minst fyra under ett halvt års tid så att det görs (minst) en aktivitet ur varje mål för fostran: förhållandet till sig själv, förhållandet till andra, förhållandet till samhället och förhållandet till omgivningen. I aktiviteterna som hör till etappen övar man färdigheter som behövs för att avklara fyren. Att förbereda sig inför fyren motiverar för spejarscouten varför de lär sig olika saker. Fyren är också ett tillfälle för spejarscouterna att pröva på de färdigheter de lärt sig. Man genomför fyren som patrull, inte som individ. Etapperna betonar de olika delområdena i scoutprogrammet och fyrarna som hör till etapperna är av olika typer och har olika målsättningar. För ledaren är det viktigt att komma ihåg att det beror på den valda fyrens lämplighet för patrullen om det är tillräckligt utmanande och meningsfullt för den att genomföra fyren. Lotsen ska handleda patrullen till att välja en fyr som passar dem som patrull.

Under det eventuella tredje året som spejarscout genomförs tilläggsetapperna. Tilläggsetapperna är liksom de andra etapperna självständiga delar som avslutas med en fyr. Också deras innehåll är indelat på samma sätt i obligatoriska och i valbara aktiviteter.

Aktiviteterna

Varje etapp består av olika aktiviteter, genom vilka spejarscouterna lär sig nya färdigheter. Genom att utföra aktiviteterna uppnår man en stor del av målen för fostran inom scoutingen, vilket betyder att det inte alltid är den nya färdigheten som är det viktigaste. Genom aktiviteterna försöker man påverka spejarscoutens värderingar, attityder, kunskap och val. Det är inte meningen att aktiviteterna ska vara teoretiskt lärande utan betoningen ligger på att göra och uppleva saker, leka, spela och göra tillsammans. Ur spejarscouternas synvinkel är aktiviteterna roliga att genomföra, pedagogiska och lär spejarscouten något nytt. En del av aktiviteterna är obligatoriska men ur en del kan patrullen välja de som är mest intressant för just dem. Genom de obligatoriska aktiviteterna garanteras att de olika delområdena i scoutprogrammet blir jämlikt uppmärksammade. Också aktiviteter som stöder ledarskaps- och ansvarsfärdigheter finns i varje etapp.

Förutom de obligatoriska aktiviteterna gör patrullen minst fyra andra valbara aktiviteter under ett halvt år. De valbara aktiviteterna är indelade i fyra grupper enligt målen för fostran som nämndes ovan. De olika delarna hjälper patrullen att välja aktiviteter mångsidigt: ur varje grupp ska gruppen genomföra minst en aktivitet. Aktiviteterna i etappen kan göras i den ordning patrullen väljer att göra dem.

Vid varje aktivitet finns olika tips för genomförandet av aktiviteten. Av tipsen väljs det som bäst stöder den valda fyren och som är lämpligt krävande för patrullen. Vid vissa aktiviteter räcker det att genomföra endast ett tips för genomförande, medan det vid andra aktiviteter kan vara bra att göra flera tips för genomförande. Patrullen eller patrulledaren kan om de vill också själv planera ett eget sätt att genomföra aktiviteten på. Det är lotsens uppgift att se till att aktivitetens målsättningar uppfylls. Lotsen ser också till att spejarscouternas program blir passligt utmanande och att det är en verksamhet med stigande svårighetsgrad. Det är inte ändamålsenligt att spejarscouterna gör samma saker som äventyrsscouterna, men det är ändå bra om äventyrsscouterna har grundläggande utfärdsfärdigheter innan de flyttas upp till spejarscouter. De olika tipsen för genomförande ger lotsen och patrulledaren möjlighet att bygga spejarscoutprogrammet så att det motsvarar patrullen och svarar på patrullens behov. Dessutom ser lotsen till att spejarscouternas verksamhet är intressant och inspirerande scoutverksamhet. Aktiviteterna ska genomföras enligt scoutmetoden.

Lotsen eller patrulledaren kan vid behov skriva ut ett aktivitetskort från scoutprogrammet.fi, där spejarscouterna tillsammans med patrulledaren kan markera de aktiviteter som de redan gjort. Aktivitetskortet är spejarscoutens eget redskap för att följa med hur hen framskridit bland etapperna. Med hjälp av aktivitetskortet kan patrulledaren och lotsen planera patrullens framsteg i spejarscoutprogrammet.

Kurstagning – att börja en etapp

Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede. I det ingår aktiviteter om gruppen, gruppens regler och verksamhet, som utförs i början av varje etapp. Målsättningen är att bekanta sig med innehållet i etappen, välja aktiviteter och planera fyren. Det är lättast att ta i bruk nya traditioner i patrullen i början av en ny etapp. Det är bra om lotsen är med i kurstagningsskedet och hjälper patrullen att göra goda val.

Från och med den andra etappen uppdateras patrullens regler och samhörigheten i patrullen ökar. Då spejarscouterna får mer kunskap gör de allt fler gemensamma beslut.

Pauserna

Eftersom alla mål för fostran inte kan uppnås enbart med hjälp av aktiviteter, finns det också pauser i programmet. Pauserna är praktiska andliga övningar, under vilka spejarscouterna stannar upp och funderar på saker som berör livet och får tankar inför vuxenlivet. Det är meningen att spejarscouterna gör en paus under varje möte. Det finns inga strikta regler för hur man väljer en paus, utan patrulledaren och lotsen gör valet. Det finns pauser om många ämnen. Ofta hittar man en paus som passar till en aktivitet som patrullen just genomfört eller till patrullens livssituation. Det är alltså bra att använda spelkänsla då man väljer paus. T.ex. i mobbningssituationer eller om patrullen beter sig illa kan man som första hjälpen pröva på pauser som anknyter till ämnena. Lotsen kan föreslå lämpliga pauser och hjälpa till att genomföra mer krävande pauser. Vid behov kan patrulledaren eller lotsen utveckla en egen paus.

Ämnena för pauserna är:

Förhållandet till sig själv

Andlighet

Att uttrycka sig själv

Självkänsla

De egna känslorna

Scoutingens värderingar och egna värderingar

Ensamhet och rädslor

Förhållandet till andra

Olikhet och fördomar

Internationalitet

Kompisar och mobbning

Jag och andra

Mångfald

Sex och sällskapande

Bekantskap, gruppdynamik, tillit, samarbete

Växelverkan, att lyssna på andra och att framföra sina egna åsikter

Förhållandet till samhället

Ojämlikhet

Åsikter

Mångkulturalism

Att fungera i grupp

Att påverka

Förhållandet till omgivningen

Hållbar utveckling

Natur och miljö

Ledarskapsövning

Under varje etapp görs antingen en ledarskaps- eller en ansvarsuppgift. Från ledarskapsuppgifter får spejarscouten färdigheter att senare fungera som gruppledare. En del av ledarskapsövningarna görs i den egna patrullen genom att göra olika ansvarsuppgifter och andra kan genomföras t.ex. i ett äventyrsscoutlag som en kort ledarskapsövning. Det är viktigt att spejarscouterna övar på att vara ledare i olika situationer. Det är önskvärt att ledarskapsuppgiften i den första etappen är lättare och att uppgifterna senare blir svårare. Så garanteras att ledarskapsövningarna är i stigande svårighetsgrad.

Äventyrscoutslagets kapten är alltid närvarande då en spejarscout genomför en ledarskapsövning i äventyrsscoutlaget. Kaptenen hjälper spejarscouterna i jobbiga situationer och ger respons efter övningen. Lotsen eller patrulledaren kommer överens om de praktiska detaljerna. I de sista etapperna planerar spejarscouterna mer själv och kommer i högre grad överens om de praktiska detaljerna.

Ansvarsuppgift

Under varje etapp görs antingen en ledarskapsuppgift eller en ansvarsuppgift. Under ansvarsuppgiften ska spejarscouten sköta en tillsammans överenskommen sak, t.ex. ett möte, en utfärd eller förberedelser inför en utfärd. Ansvarsuppgifterna ger spejarscouterna möjlighet att pröva på att ta ansvar i en säker omgivning. Med hjälp av ansvarsuppgiften ser man till att spejarscouten får erfarenhet av att vara pålitlig och att delta för det allmännas bästa.

Det är lotsens och patrulledarens uppgift att se till att ansvarsuppgiften är lämplig för personen som ska genomföra den. Det som är lätt för en person, kan vara så gott som omöjligt för en annan. Det är önskvärt att man under den första etappen gör en enklare ansvarsuppgift vid behov med ett par och mer utmanande uppgifter först i senare etapper. Så garanteras verksamhet med stigande svårighetsgrad i ansvarsuppgifterna.

Avdelningsträffar

En avdelningsträff är ett kårevenemang där kårens alla spejarscoutpatruller deltar. På plats är också spejarscouternas patrulledare och lotsar. Under avdelningsträffen kan man göra sådana aktiviteter som kräver många deltagare, svårare aktiviteter som är svåra att genomföra i kårlokalen eller till och med behöver en expert på plats.

Spejarscoutlotsarna ordnar program för hela åldersgruppen tillsammans med spejarscouternas patrulledare. T.ex. föräldrar, andra kårmedlemmar eller icke-ännu-scouter kan också tillfrågas för att leda program. Det är lotsens uppgift direkt i början på perioden att se till att det i patrullens verksamhetsplan finns några avdelningsträffar. Dessutom kommer lotsen eller patrulledaren överens med de andra

grupperna om tider och ämnen för träffarna. Lotsen eller en annan vuxen koordinerar arrangemangen kring evenemanget, även om det är spejarscouternas patrulledare som i praktiken genomför evenemanget.

För spejarscouten är avdelningsträffen viktig, eftersom man där gör aktiviteter som hör till spejarscoutprogrammet och träffar andra spejarscouter. I spejarscoutåldern börjar också bekantskapskretsen vidgas och spejarscouterna har en vilja att träffa nya människor, också av det motsatta könet. Om det i kåren finns t.ex. bara en spejarscoutpatrull eller det är frågan om en flick- eller pojkkår, lönar det sig för kåren att ordna avdelningsträffarna tillsammans med syster- eller broderkåren eller med en grannkår.

En avdelningsträff kan t.ex. vara en utfärd, ett talko, en vandring, en basar, en bastukväll, en tävling eller en spelkväll. Också en aktivitet som kräver en expert eller ett besök där många kan delta kan vara en avdelningsträff. Också aktiviteter som kräver mycket förberedelser och en stor insats lönar det sig ofta att ordna som en avdelningsträff. Träffen kan ordnas såväl under ett veckoslut som under en vardagskväll.

Fyr

Fyren är etappens höjdpunkt, då patrullen tillsammans prövar på de färdigheter de lärt sig. Fyrarna kan se väldigt annorlunda ut beroende på etappen. Det viktigaste att komma ihåg då man gör fyren är att det är frågan om en gruppuppgift och inte ett prov för en enskild scout. Det här betyder att de enskilda scouterna inte behöver kunna varje sak, men att patrullen tillsammans ska kunna lösa uppgifterna utan hjälp av en vuxen eller av patrulledaren. Vid behov får patrullen fråga råd av patrulledaren. Det väsentliga är att scouterna får både använda sina färdigheter och öva på att fungera i grupp.

Patrulledaren är med patrullen under fyren, men leder inte patrullen. Lotsen uppgift är att se till att fyren görs i tid och att den är lämpligt utmanande. Patrullen och patrulledaren organiserar fyren, men det är lotsen som i sista hand är ansvarig för att fyren genomförs. Lotsen och patrulledaren bedömer tillsammans hur väl fyren lyckades.

Valet av fyr

Under kurstagningsskedet gör spejarscouterna olika val och beslut som anknyter till fyren. På så sätt är verksamheten målmedveten ända från början. I etappernas beskrivningar finns en riktlinje för etappens fyr, som patrullen kan utgå från då den börjar planera en för sig lämplig version. Till exempel är ämnet för samhällsfyren att göra en utfärd till en främmande ort. Det är patrullmedlemmarnas uppgift att bestämma vart de åker, hur de åker, vad de ska göra på orten och så vidare.

Varje etapp betonar olika delar av scoutprogrammet och således är också varje fyr olika. I målsättningarna och beskrivningarna för fyrarna finns beskrivet vad målsättningen för fyren är. Det är lotsens och patrulledarens uppgift att åt patrullen välja en sådan fyr som passar patrullens kunskaps- och målsättningsnivå. Oberoende av hur fyren genomförs hör följande tre saker till fyren: patrullen gör upp spelregler för fyren, kommer överens om ansvarsområden för förberedelserna inför fyren och efter fyren hålls en utvärderingsdiskussion om fyren och etappen.

Att förbereda sig inför fyren

Före patrullen beger sig ut på en fyr gör patrullen upp spelregler under ledning av patrulledaren eller lotsen. Patrullen bekantar sig med FS Säkerhetsföreskrifter och vad det står om evenemang som fyren i föreskrifterna. Det är bra att tänka på var och ens personliga gränser då patrullen gör sina spelregler. De överenskomna spelreglerna gås igenom tillsammans med lotsen, som godkänner reglerna och ser till att allt väsentligt finns med i spelreglerna. De viktigaste punkterna ska skrivas ned.

Behandla reglerna ur olika synvinklar:

Risker och förebyggande av dem

– Vad som oberoende av patrullen kan gå fel och hur agerar man då? (väderförhållanden, försenad tågtrafik, sjukdomsfall, olyckor)

Konfliktsituationer och att lösa dem

– I hurudana situationer kan det uppstå konflikter mellan olika personer? Hurdana gemensamma knep och sätt har patrullen för att förebygga och lösa situationer?

– Hurudana saker kan ge upphov till bråk? Hur lönar det sig att reda ut bråket?

– Hur påverkar trötthet deltagarna?

– Hur kan man undvika att uppgifterna fördelas ojämnt?

Att beakta allt

– Hur kan man uppmuntra andra?

– Hur beaktar man allas förmågor, styrkor och svagheter? (att orka, vilja att uppträda och att våga)

– Hur kan man under och redan före fyren höja gruppandan? (egna grejer och hyss, patrullens egen dräkt)

I slutet av etappen

I slutet av varje etapp för patrullen en diskussion om den gångna etappen och fyren. Också patrulledaren och lotsen deltar i diskussionen. Genom att gå igenom fyren övar scouterna på att ge feedback, utvärdera sin verksamhet, ta ansvar och stanna upp för att märka vad de lärt sig och vad de fått till stånd under fyren. Förutom de gemensamma utvärderingssamtalen är det bra om patrulledaren och spejarscoutlotsen i mån av möjlighet ger direkt feedback under hela etappen och fyren. Det lönar sig till exempel att ingripa i dåligt beteende med det samma och det är bra att ge konstruktiv kritik i tvåpartssamtal.

Patrulledaren och lotsen kan göra en snabb utvärderingsrunda om hur fyren gick. Var och en ska få möjlighet att berätta om sina spontana känslor om framgångar och misslyckanden. Samtidigt lär sig patrullen hur man konkret utvärderar fyren med hjälp av lotsen.

Följande saker kan gärna finnas med i den utvärderande diskussionen:

* hurudana känslor väckte/lämnade fyren?

* vad lyckades patrullen med?

* vad kunde ha gjorts annorlunda, vad skulle kunna göras annorlunda i följande fyr?

* uppfylldes förväntningarna?

* vad lärde sig patrullmedlemmarna?

* hur fungerade gruppandan?

* finns det behov av att tacka någon möjliggörare speciellt mycket?

Det är viktigare att ge spejarscouterna positiv än negativ feedback. Det är lotsens och patrulledarens uppgift att se till att var och en av spejarna får ett tack.

 Uppflyttningar

Från äventyrsscout till spejarscout

Innan en äventyrsscout blir spejarscout deltar hen i en uppflyttning från äventyrsscout till spejarscout. Målsättningen med uppflyttningen är att klargöra för spejarscouten att den tidigare åldersgruppen är slut och att en ny åldersgrupp börjar. Det finns nästan lika många sätt att genomföra uppflyttningen som det finns kårer. Uppflyttningen kan ordnas som en utfärd över ett veckoslut, som en del av ett sommarläger eller vara ett skilt möte. Huvudsaken är att uppflyttningen ordnas. Om det i kåren inte ännu finns traditioner kring uppflyttningen, lönar det sig för kåren att modigt skapa nya traditioner.

Uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout är ett tydligt evenemang som hålls i början av verksamhetsperioden då den nya spejarscoutpatrullen börjar sin verksamhet. Det kan vara på våren eller på hösten. Målsättningen med uppflyttningen är att göra ett intryck på den blivande spejarscouten så att hen känner sig som en äldre scout efter uppflyttningen. Uppflyttningen är också en möjlighet att fundera på spejarpatrullernas sammansättning inom kåren. Spejarscoutpatrullen kan vara mindre än ett äventyrsscoutlag och flickor och pojkar är i skilda patrullen. Flickor i tonåren fungerar gärna i små grupper medan pojkarna hellre fungerar i lite större och slappare grupper. Spejarscouterna får också en ny ledare då veckoverksamheten leds av en patrulledare som är endast några år äldre än patrullmedlemmarna.

Den nya spejarscoutpatrullen inleder sin verksamhet genom uppflyttningen, som ordnas av spejarscoutpatrullens lots och patrulledare. Uppflyttningen kan vara till exempel en längre och i svårare terräng genomförd dagsvandring, en utfärd i mer utmanande förhållanden eller ett annat evenemang där det krävs mer än tidigare av patrullen. Under uppflyttningen kan patrullen redan göra några aktiviteter ur kurstagningsskedet. Som avslutning på evenemanget kan spejarscouterna avge scoutlöftet och patrullmedlemmarna får första delen av spejarscoutmärket. Man kan och det är bra att använda kårens traditioner i uppflyttningen. Uppflyttningen får ändå aldrig vara ångestfylld, utan evenemanget ska symbolisera för de nya spejarscouterna att de har flyttats till de ett steg äldre scouterna. Därför ska uppflyttningen och kravnivån planeras så att patrullmedlemmarna kan genomföra uppgifterna antingen självständigt eller med lite hjälp av de nya patrulledarna, men ändå så att uppgifterna ger en liten utmaning och kräver samarbete av patrullen.

Det är också viktigt att utmana spejarscouterna att tänka på scoutlöftet och vad det betyder, men också att ta i beaktande skillnader i utvecklingen hos de unga, skillnader mellan grupperna och hur det eventuella grupptrycket påverkar diskussionen.

Det lönar sig att hålla en föräldrakväll för spejarscouternas föräldrar under uppflyttningen eller i början av verksamhetsperioden. Under föräldramötet presenterar patrulledarna och lotsen sig själva och berättar hur spejarscoutprogrammet skiljer sig från äventyrsscouternas program. Det kan vara bra att nämna att spejarscouterna redan har ansvarsuppgifter som riktar sig mot yngre åldersgrupper och att det kan finnas fler möten än tidigare. Aktiviteterna och fyrarna kräver längre tid för genomförande och programmet blir svårare varje år. Också spejarscouternas möjlighet att påverka valet av aktiviteter ökar under tiden då patrullmedlemmarna växer. Förutom patrullens egna utfärder ordnas också avdelningsträffar för alla i spejarscoutålder där också spejarscouter från andra kårer i kårteamet eller kårområdet kan delta. Det är också skäl att berätta för föräldrarna att spejarscouterna inte leds av en vuxen utan av en patrulledare i explorerscoutåldern.

Uppflyttning från spejarscout till explorerscout

Uppflyttning från spejarscout till explorerscout är ett explorerscoutdop, vars huvudsakliga målsättning är att lämna bakom sig den tidigare åldersgruppen och bli medlem i en redan existerande explorerscoutgrupp, att fortsätta tillsammans med sin gamla spejarscoutpatrull till explorerscouter eller att bilda en helt ny patrull. Explorerscouten blir medveten om att hen hör till en ny åldersgrupp och blir ivrig över det genom uppflyttningen.

Lotsarna förbereder det hemlighetsfulla och festliga evenemanget. Evenemanget består av tre delar: av två aktiviteter (Det som varit och Det som komma skall) och själva uppflyttningen, som till exempel kan vara ett explorerscoutdop eller någon annan tradition i kåren. Målsättningen med uppflyttningen är att klargöra för spejarscouterna att den gamla åldersgruppen tar slut och den nya börjar. Tilläggsinformation och tips för att ordna uppflyttningen finns i fickan Uppflyttning och evalueringsträffar i explorerscoutprogrammet.

Utfärder

Utfärderna är en viktig del av scoutingen och bidrar till erfarenheter från scouting. Inom scoutingen kan en utfärd vara mycket mer än en traditionell utflykt, vandring eller naturutflykt. Man kan göra utfärder till olika miljöer, med olika teman och med olika utrustning. Det är bara fantasin som sätter gränser. Utfärder används för att lära sig nytt, att slappna av, att skapa gruppanda och att lära känna varandra. Redan Baden-Powell ansåg att utfärder är ett utmärkt sätt att fostra scouter.

Utfärdernas betydelse för spejarscouter

För spejarscouterna är utfärderna ett sätt att dela på ansvar och plikter inom patrullen i jämlika förhållanden. På utfärden är den unga bortom kontrollen från familj och tid och utfärderna erbjuder många slags fina erfarenheter, som spejarscouten inte annars får. För den unga i spejarscoutsålder är utfärderna en effektiv miljö att söka och pröva på en ny identitet.

Utfärderna är bra projekt för de unga och erbjuder många olika alternativ och svårighetsnivåer. Naturen som miljö är inspirerande och gör de tråkigaste aktiviteterna intressanta. Naturen i sig själv är ett spännande element eftersom den tar med känslorna i många vardagliga bestyr. En äkta situation motiverar ofta de unga att göra aktiviteterna väl.

Att planera utfärden

Planeringen av utfärden påbörjas då verksamhetsplanen görs men senast under kurstagningsskedet. Då bestämmer patrullen tidpunkt, utfärdsmålet och ramarna för temat. På så sätt får alla i patrullen i god tid reda på tidpunkten för utfärden. Patrulledaren och patrullen bär huvudansvaret för planeringen, men lotsen stöder patrulledaren genom att ge förslag på goda utfärdsmål och tillvägagångssätt.

Det är lotsen som i sista hand har ansvar för utfärden och säkerheten på den. Lotsen fattar beslutet om att patrullen gör en utfärd och om hen själv deltar genom att använda sitt omdöme och sin kännedom om patrullen. Lotsen ska vara medveten om patrullens alla planer. Patrulledarens uppgift är att alltid före en utfärd prata med lotsen om utfärden och komma överens om hur man agerar. Lotsen ser till att kårchefen får information om utfärden enligt Säkerhetsföreskrifterna.

Det är bra att börja planera själva utfärden i god tid före utfärdstidpunkten. Om patrullen och patrulledaren är oerfarna, är det bra om lotsen kan delta i planeringen. Då ser lotsen till att planerna framskrider logiskt och ger råd vid behov. I huvudsak är utfärden ändå patrullens egen erfarenhet och lotsens uppgift är främst att följa med att allt går säkert till. Det är bra att komma ihåg att de bästa erfarenheterna på utfärder får man ofta genom små missöden. Vem har nu inte någon gång packat med endast choklad i matsäcken, glömt sovsäcken eller fått våta fötter i ett kärr. Det är alltså så att man inom scouting får göra några fåniga misstag eftersom man genom dem kan lära sig mer än från aktiviteter som görs helt rätt i teorin. Det går ändå inte att pruta på säkerheten under något skede av utfärden.

Att förverkliga utfärden

Det är bra att ha något planerat program under utfärden. Under utfärden kan man också göra många aktiviteter på en gång. Erfarna scouter kan också gå ut i naturen bara för att vara. Det är bra för patrulledarna att komma ihåg att man kan göra utfärder till andra platsen än bara naturen.

En utfärd kan till exempel vara:

* en utfärd till en stad, ett besök på ett museum, ett kulturmål eller i olika stadsdelar

* en dagsvandrings under en eller två dagar med kontroller som behandlar aktiviteter och pauser ur etappen

* en kombinerad stads- och skogsvandring, som annars är helt i staden men övernattningen sker i skogen

* en cykelutfärd i staden

* en tåg- eller bussutfärd till en främmande ort och aktiviteter under resan och väl framme

* en skidtur i staden, en gummibåts-, kanot-, rullskridsko- eller skateboardvandring

* en serviceutfärd: patrullen går för att göra något nyttigt i ett äldreboende, till en bondgård eller en stuga eller ett evenemang eller gör en motprestation för någon som lånar ut sitt lägerområde

* att delta i en sisuscoututfärd

* en nattvandring i staden: patrullen undersöker naturen i staden och evenemang i staden på natten

* ett besök på avstjälpningsplatsen, vattenrengöringsverket, brandstationen eller i kyrkan

* ett besök i biografen eller till en konstutställning på grannorten

* en vandring där patrullmedlemmarna skriver en berättelse

* en fotograferingsutflykt eller en vandringsvideo

* att bygga något: en flotte, en ryggsäck, en trampbil, en ackja eller skidor som man sedan använder under en vandring

* att under en dag bygga något, t.ex. en katapult, ett snöslott, en flotte eller en bastu

* en utfärd utan mat, bivacker och vatten

* en traditionell vandring, där man vandrar med gammaldags utrustning

* att gå vilse i säkra förhållanden

* ett veckoslut med terränglekar, som flaggleken, skattjakt, geocaching eller larp

* en orientering i en stad utan karta, där man orienterar sig genom att fråga om vägen

* en utfärd i stad och terräng i stil med Amazing Race

* att söka sina egna gränser: till exempel att gå tills man inte klarar av det mer

* ett stadsläger

* en utfärd patrullen gör till en lägerplats före och efter ett läger för att delta i bygg- eller rivläger

* att göra och testa gourmet-utfärdsmat

* en vinterutfärd till en utfärdsstuga

* en talkoutfärd

* en växt-, svamp-, fågel- eller djurutfärd

Programevenemang och tävlingar för spejarscouter

Programevenemangen är de finska distriktens, FiSSc:s och FS:s sätt att stödja scoutprogrammets genomförande i scoutkårerna. Programevenemangen är främst riktade till de yngre åldersgrupperna. På de här evenemangen kan scouterna t.ex. genomföra aktiviteter eller en fyr. Det är också bra att ta programevenemangen i beaktande då man planerar kommande termin. Lotsens viktigaste uppgifter som anknyter till programevenemang är att förmedla information, göra reklam och sporra spejarscouterna att delta i programevenemangen.

Spejardagar

Spejardagar är ett evenemang som FiSSc och de finska distrikten ordnar. Målsättningen är att spejarscouterna lär sig nya färdigheter och träffar andra likasinnade unga. Under spejardagarna kan spejarscouterna göra aktiviteter som hör till etapperna tillsammans med sin egna patrull. Under spejardagarna kan man genomföra mer krävande aktiviteter, som kårerna inte nödvändigtvis kan eller upplever som utmanande att ordna. Under spejardagarna kan spejarscouterna också lära sig sådana färdigheter med hjälp av vilka spejarscoutpatrullen kan göra aktiviteter i sin veckoverksamhet.

Under spejardagarna kan man antingen genomföra aktiviteter i endast en etapp eller ur flera etapper.

Ett viktigt element i spejardagarna är också att träffa andra spejarscouter och att ha roligt tillsammans. Lotsen kan diskutera med patrulledaren om vilka aktiviteter de önskar att skulle genomföras på spejardagen och vidarebefordra önskemålen till FiSSc eller distriktet. Det lönar sig för spejarscoutpatrullen att delta i flera spejardagar. Patrullen kan delta i spejardagarna även om patrullen genomför en annan etapp än den som programmet behandlar.

Scoutfärdighetstävlingar

De finska distrikten ordnar årligen minst en scoutfärdighetstävling. Dessutom ordnar FS årligen vår- och vinterFM i scoutfärdigheter för scouter i spejarscoutåldern. En scoutfärdighetstävling är en patrulltävling som genomförs i terrängen och baserar sig på scoutprogrammet. Tävlingarna är dagsutfärder under vilka scouterna rör sig till fots eller på skidor och vid kontrollerna genomförs uppgifter som kräver olika kunskaper och färdigheter tillsammans. Uppgifterna grundar sig på spejarscoutprogrammet och de stöder aktiviteterna och målen för fostran. Man behöver dessutom allmänna kunskaper och färdigheter, som man lär sig till exempel i skolan eller i andra hobbyer under tävlingen.

Man kan förbereda sig för tävlingen på basis av tipsen i uppgiftsförteckningen till exempel under patrullens möte. Scoutfärdighetstävlingarna stöder utvecklingen av tävlingspatrullens gruppandra och lär patrullen att fungera i grupp. De utvecklar ledarskaps- och påverkningsfärdigheter, initiativförmåga, ansvar, att vara systematisk, att lägga upp mål och att verka på naturens villkor.

Lotsens uppgift är att uppmuntra patrullen att delta i tävlingarna och att se till att tävlingen noteras i kurstagningsskedet. Lotsen hjälper också patrullen i dess förberedelser. Det lönar sig att kontrollera tävlingens regler i FS:s anvisningar.

Fyren utanför den egna kåren

Fyren kan också ordnas som ett samarbetsprojekt mellan kårer, till exempel i kårteamet eller i kårområden, ifall kåren av en eller annan anledning inte har resurser att ordna fyren inom kåren.

Lotsen överväger kårens möjligheter att själva ordna fyren, och tar kontakt med kårteamet eller kårområdet ifall resurserna inom kåren är för små. Eftersom en viktig målsättning med fyren är att patrullen är delaktig i planeringen av den, så är det viktigt att lotsen och patrulledaren tar reda på hurudan planering och förberedelse som behövs för fyren utanför kåren.

Storläger

De finska scoutdistrikten och FiSSc ordnar egna läger enligt sina verksamhetskalendrar. Att delta i ett läger är en del av spejarscouternas program.

På en Finnjamboree, alltså ett storläger som FS ordnar får spejarscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och av att delta i ett storläger. Att delta i Finnjamboreen är liksom att delta i förbundsläger en del av spejarscouternas program. På lägret träffar man andra scouter från andra delar av Finland och världen. Finnjamboreer ordnas vart sjätte år. Därför har inte varje scout möjlighet att delta i en Finnjamboree som spejarscout.

Internationella läger är världsscoutjamboreerna som ordnas vart fjärde år och läger som ordnas av olika länder. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger. Varje läger har en egen åldersgräns för sina deltagare. Mer information om lägren fås bland annat via FS:s webbsidor.

JOTA och JOTI JOTA

(Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter.

JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en spejarscoututflykt om man kan skaffa fram lämplig utrustning till utflykten. Spejarscouterna kan använda radio eller dator hemma men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA måste explorerscouterna få hjälp av radioamatörer eftersom radiofrekvenserna är reglerade i Finland. Finlands Radioamatörförbund r.f. (SRAL) hjälper gärna till!

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter, i vilka man utnyttjar kontakterna. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI evenemang dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

Att förverkliga programmet

Takaisin ylös
Spejarscoutmöte

Det kan vara bra att börja spejarscoutmötet med en lek i ungefär en kvart, så att spejarscouterna får utlopp för sin överloppsenergi. Unga i spejarscoutålder blir lätt ivriga att leka så länge lekarna är lämpliga för dem, även om de ibland försöker uppföra sig som om det inte är så. Så länge man introducerar lekar som något intressant för spejarscouterna och marknadsför dem på ett språk som unga förstår, kan till och med en lek som först verkar barnslig bli rolig. Under leken kan också personer som kommer sent till mötet anlända. För ledaren är det bra att komma ihåg att inte göra ett stort nummer av att en spejarscout är lite försenad. Förstås behöver man inte stå ut med upprepade förseningar. Efter leken är det dags för en inledningsceremoni, som görs under varje möte och som till exempel kan vara ett scoutrop eller patrullens eget rop. I det här skedet kan patrulledaren också försäkra sig om att alla säkert har kommit till mötet.

Då mötet är ordentligt öppnat, börjar den egentliga verksamheten. Det är bra att hålla ett patrullråd på ca 5-10 minuter under alla möten för att vid behov behandla informationsärenden, kort repetera förra mötet och gå igenom kvällens program. Efter patrullrådet är det dags att göra själva aktiviteten. Till det reserveras ungefär 45 minuter. Under aktiviteten lär sig patrullen någon ny sak och vid behov kan man använda sig av tidigare inlärda färdigheter.

Efter aktiviteten hålls en paus. En paus är en praktisk övning, t.ex. ett spel eller en lek, under vilken spejarscouterna stannar upp och funderar på saker som har med livet att göra och får tankar inför vuxenlivet. Pausen kan vara starkt kopplad till ämnet på mötet eller vara något som är aktuellt för spejarscouterna just nu. Pausernas längd varierar stort. Det är bra om patrulledaren eller lotsen beaktar detta då de planerar mötet. Ibland kan pausen räcka hela mötet. Som avslutning på mötet hålls ännu en traditionell avslutningsceremoni, som syskonringen.

Då mötet är över är det bra om patrulledaren markerar de genomförda aktiviteterna till exempel i medlemsregistret Kuksa. Då kan också spejarscouten med sina föräldrar i efterhand kolla upp vad allt spejarscouten lärt sig i scouterna.

Kontakten till hemmet

En utmaning i att hålla kontakten med spejarscouternas hem är att patrullen ur vårdnadshavarnas synvinkel har flera ledare: lotsen och patrulledarna. Det är därför bra att direkt i början klargöra för föräldrarna vem som sköter vad. Utgångspunkten är att patrulledaren håller kontakt till spejarscouternas hem. Patrulledaren förmedlar information om annorlunda möten, utfärder, läger och andra saker. Det är bra för lotsen att följa med informationsgångens tidtabell och kvalitet samt handleda och hjälpa patrulledaren. I problemfall är det bra att vårdnadshavarna tar kontakt med lotsen. Patrulledaren kan när som helst vända sig till lotsen i frågor som berör kontakten till hemmet. Det kan vara bra att hålla en föräldrakväll åtminstone för vårdnadshavare till nyblivna spejarscouter.

Sjöscoutprogrammet i spejarscoutåldern

Sjöscouting är ett sätt att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens målsättning är förutom de allmänna målen för fostran också att fostra ansvarsfulla sjöfarande, som rör sig säkert på vatten och respekterar naturen och andra på havet.

De aktiviteter i spejarscoutprogrammet som speciellt är riktade till sjöscouter är placerade bland de valbara aktiviteterna i delen om förhållandet till omgivningen. Under vinterhalvåret fokuserar verksamheten på att scouterna lär sig saker i teorin och då isarna har lossat kan man öva på färdigheterna i praktiken. Sjöscoutaktiviteterna skapar en bas för båtförarkursen. På båtförarkursen fördjupar man tidigare kunskaper och lär sig nya färdigheter såväl i teorin som i praktiken. Många scoutkårer har egna aktiviteter som är planerade specifikt för deras skolningsbåt. Dessa aktiviteter är ett bra sätt att anpassa det gemensamma scoutprogrammet.

Förutom de egentliga sjöscoutaktiviteterna kan så gott som alla aktiviteter på sätt eller annat förverkligas i en vattenmiljö. Till exempel spejarscoutpatrullens veckoslutsseglatser är goda möjligheter att förutom att upprätthålla sina seglingsfärdigheter också genomföra aktiviteter för spejarscouter. Likaså kan t.ex. ledarskaps- och ansvarsuppgifterna göras i anknytning till kårens båt eller seglargäng. Scoutprogrammet.fi tar gärna emot nya tips för genomförande av aktiviteterna.

Sjöfärdigheter lär man sig bäst genom att själv aktivt delta i sjöverksamhet. Också landscouter som är intresserade av sjöscouting kan ta kontakt med närmaste sjöscoutkår och be att få komma med på seglats. Med några års mellanrum ordnas det finska samlägret Satahanka, där explorerscouten lär känna sjöscouter från hela landet. På svenskt håll ordnas Nothamn.

Att anpassa spejarscoutprogrammet Då spejarscoutprogrammet formades gjordes val och lösningar vars främsta mål har varit att stödja den ungas individuella utvecklingsskede, som t.ex. skilda patruller för flickor och pojkar samt veckomöten. Det finns många tips för genomförande i programmet, så det är lätt att anpassa programmet så att det svarar på olika scoutkårers och spejarscoutpatrullers behov. Det är tillåtet och till och med önskvärt att anpassa programmet.

Det mest centrala då spejarscoutprogrammet genomförs i scoutkårerna är att varje 12-15 år gammal scout har möjlighet att delta i den egna åldersgruppens program som stöder den egna tillväxten. Spejarscouterna ska alltså inte ännu fungera i ledaruppdrag eller andra ansvarsuppdrag i kåren. Spejarscouten kan enligt eget intresse och kårens behov fungera i olika ansvarsuppdrag, men hen måste ha tillgång till ett vuxet stöd och rätt att förverkliga spejarscoutprogrammet. Eftersom scoutingen är en fostrande organisation, ska den ungas behov tillgodoses framom kårens behov.

De obligatoriska etapperna kan göras i vilken ordning som helst. Tilläggsetapperna är menade för att genomföra ett treårigt spejarscoutprogram. Spejarscouterna kan själva välja i vilken ordning etapperna genomförs, alternativt kan kåren eller lotsen välja ordningen. Det kan vara en fördel för lotsen att alla spejarscoutpatruller genomför samma etapp samtidigt. Då kan man i förberedelserna för avdelningsträffen och fyren följa samma riktlinjer.

Då man väljer en aktivitet och hur den genomförs är det viktigt att patrulledaren och speciellt lotsen hittar en sådan nivå som aktiviteten är meningsfull att genomföras på. De olika tipsen för genomförande ger många möjligheter enligt patrullens behov. Alla måste göra de obligatoriska övningarna, men också de kan genomföras på flera olika sätt. De obligatoriska aktiviteterna är valda så att genom att göra dem uppfyller man åldersgruppens mål för fostran. Om en obligatorisk aktivitet måste lämnas bort av någon orsak är det viktigt att se till att målen för fostran blir uppfyllda på något annat sätt. Förutom de obligatoriska aktiviteterna ska man välja aktiviteterna så att från varje förhållande (förhållandet till sig själv, till andra, till samhället och till omgivningen) i målen för fostran genomförs minst en aktivitet. Om man vill kan man också välja flera aktiviteter ur varje grupp.

Kåren har möjlighet att utföra aktiviteten på sitt eget sätt, om man inte bland tipsen för förverkligande hittar något lämpligt. Man ska ändå se till att aktivitetens målsättning uppfylls om man genomför aktiviteten på ett eget sätt. Det lönar sig också att tipsa alla andra spejarscoutledare runt om i Finland om hur man genomfört aktiviteten på scoutprogrammet.fi.

Man behöver inte alltid göra allt ensam i den egna kåren. Speciellt avdelningsträffar och fyrar kan vara mycket givande att ordna med ett kårteam antingen turvist eller tillsammans. På så sätt minskar bördan hos den enskilda kåren och spejarscouterna får nya bekantskaper. Till exempel för spejarscouter i flick- eller pojkkårer är ett samarbete mellan kårerna också ett bra sätt att träffa ungdomar av det andra könet.

Om det inte finns explorerscouter i kåren som kan vara patrulledare för spejarscouterna, kan situationen skötas så att en vuxen går på mötena och fungerar som vikarie för patrulledaren alltså som ställföreträdande ledare. Uppdraget som ställföreträdande ledare är alltid bara tillfälligt och man strävar till att få en explorerscout till uppdraget så fort som möjligt.

Varje spejarscoutpatrull ska ha en vuxen lots. Om det inte finns tillräckligt med äldre ledare, är det bättre att patrullen har en roverscout som lots än ingen lots alls, tills man hittar en äldre ledare till uppdraget. Man ska ändå komma ihåg att roverscouterna behöver en vuxen bakom sig som stöd.

Äventyrsscoutprogrammet och spejarscoutprogrammet räcker totalt fem år. Åren kan delas på det sätt som ses i kåren som bäst för barnens och de ungas tillväxt. Programmet i båda åldersgrupperna är planerat så att programmet kan genomföras under två till tre år. Det är också möjligt att vid årsskiftet bli uppflyttad från en åldersgrupp till en annan.

Patrullens uppbyggnad

Spejarscoutprogrammet kan genomföras i en patrull där medlemmarna är lika gamla eller i en patrull där det årligen kommer med några yngre spejarscouter. Här kan kårerna anpassa patrullerna enligt sina egna traditioner och sin egen situation. I en liten kår är det troligen praktiskt att alla spejarscouter är i samma patrull, även om patrullmedlemmarna är av olika ålder. I en stor kår kan det finnas möjlighet att skapa en spejarscoutpatrull ur en äventyrsscoutpatrull då medlemmarna redan känner varandra och har en gemensam scoutbakgrund. Eftersom det inte finns regler för i vilken ordning etapperna ska genomföras så kan patrullen själv bygga ihop en verksamhetsplan av aktiviteterna oberoende av om patrullen består av jämngamla spejarscouter eller av spejarscouter i olika ålder.

Nya medlemmar

Nya medlemmar kan ansluta sig till en spejarscoutpatrull när som helst. Lättast är det om de nya medlemmarna kommer med i början av en etapp. I början av varje etapp finns ett kurstagningsskede, som är en naturlig inkörsport för nya medlemmar. Aktiviteterna i kurstagningsskedet kan göras så att patrullens gamla medlemmar förklarar patrullens regler och spejarscoutlöftet och -idealen för den nya patrullmedlemmen. Då en ny medlem kommer med i patrullen ska man göra övningar som höjer gruppandan. En ny patrullmedlem kan förstås också komma med i verksamheten mitt i en etapp. Satsa då på de ovan nämnda sakerna senast under kurstagningsskedet för följande etapp.

Den nya spejarscouten kan avlägga spejarscoutlöftet antingen under kurstagningsskedet eller under ett skilt evenemang som patrullen ordar. I samband med det här får spejarscouten också mittdelen av spejarscoutmärket. Om den nya medlemmen har anslutit sig till patrullen mitt i etappen kan patrullen själv besluta om den nya medlemmen hunnit göra tillräckligt många aktiviteter för att få det etappmärket.

Kårens traditioner

Det finns gott om valmöjligheter och nya sätt att genomföra aktiviteter i spejarscoutprogrammet. Man kan gärna dela med sig av tips för genomförande på webben via scoutprogrammet.fi. Man kan också föra fram kårens egna traditioner och styrkor då man genomför programmet. Man kan till exempel komma överens i kåren om att man gör fler aktiviteter om vildmarksfärdigheter än vad det finns i grundprogrammet. Spejarscoutaktiviteterna passar bra som en del av kårens traditioner och evenemang.

Sisuscouter i spejarscoutprogrammet

Liksom i de andra åldersgrupperna innehåller spejarscoutprogrammet många slags aktiviteter. Programmet går därför utmärkt att anpassa för väldigt olika sisuscouter.

Spejarscoutlotsens handbok

Etapplanering

Planeringsbotten