Valikko

Explorerscouter

Innehåll:

Ordlista
Ungdomar i explorerscoutåldern
Målen för explorerscouternas fostran
Scoutmetoden
Löfte och ideal
Symbolik
Gruppen och ledarna
Lotsens roll och uppgift
Explorerscoutprogrammet
Att förverkliga programmet
Gruppledarutbildningen

Explorerscouten är 15–17 år gammal och explorerscoutprogrammet omfattar tre år. Programmet består av aktiviteter av olika längd. En del aktiviteter är obligatoriska och andra är valbara. Aktiviteterna är indelade i 21 fickor enligt tema. De obligatoriska aktiviteterna lär explorerscouten ledarskap och tidsanvändning, ger scouten färdigheter att jobba i grupp samt vidgar scoutens synfält utanför den egna kåren. Utöver de fem obligatoriska fickorna (och en sjätte obligatorisk ficka, Skärgårdsskepparpraktik, för sjöscouterna) består programmet av 15 temafickor, ur vilka minst en aktivitet utförs per år. Längden på de valbara aktiviteterna varierar från korta sessioner till projekt som kan ta ett helt år. Genom aktiviteterna lär sig explorerscouten att sporra sig själv till mer krävande färdigheter.

Lotsen är inte explorerscoutens patrulledare, utan en vuxen som stöder explorerscouterna i deras utveckling och stöder patrullen genom att hjälpa till med det praktiska genomförandet där det behövs, och genom att sporra, uppmuntra och handleda patrullmedlemmarna till att ta sig an lämpligt utmanande aktiviteter och därmed utföra ett program med stigande svårighetsgrad. Som patrulledare fungerar en av explorerscouterna. Genom verksamhet tillsammans med sina jämnåriga vänner är explorerscouten med om scoutupplevelser som stärker hens självförtroende och uppmuntrar hen till initiativtagande och aktivitet.

I uppdraget som explorerscoutlots får du stödja unga scouter att växa till ansvarstagande och handlingskraftiga vuxna. Du får också en unik möjlighet att utveckla dina egna ledar- och handledningsfärdigheter. Det kan kännas lätt att leda men att lära sig att handleda ungdomar är en verklig utmaning för en äldre ledare. Du måste kunna ge ungdomarna plats samtidigt som du skapar en trygghetskänsla och är närvarande. För att bli drömlotsen för en explorerscoutpatrull måste du vara öppen och villig att lära dig mer om dig själv. Det att explorerscoutens scoutstig fortsätter är i mångt och mycket fast i hurudan lots explorerscouterna haft.

Programmappens del för explorerscoutlotsen är ett redskap för dig då du genomför programmet. I mappen hittar du stöd för planering och genomförande av explorerscoutprogrammet. Det viktigaste är ändå att du tar dig an ditt lotsuppdrag med stor iver, för ivern smittar lätt av sig. Vi önskar dig skojiga stunder tillsammans med din explorerscoutpatrull.

Ordlista

Takaisin ylös

Aktivitet

En enskild uppgift, som explorerscouterna genomför i sitt program. Aktiviteterna finns samlade i fickor. En aktivitet kan vara en kortvarig uppgift, som kan genomföras på ett patrullmöte eller alternativt en aktivitet i projektform som kan ta upp till flera månader i anspråk att genomföra.

Aktivitetskort

Aktivitetskorten är en lista på alla explorerscouternas aktiviteter, som finns att printa på scoutprogrammets webbsida. Med hjälp av korten kan såväl explorerscouten själv som lotsen följa med genomförandet av aktiviteterna.

Evalueringsträff

Vid scoutårets slut håller explorerscouterna en evalueringsträff. Under träffen bedömer man det gångna året, vad man lärt sig och planerar det kommande året. Lotsen är också med på evalueringsträffen, och reflekterar över patrullens verksamhet tillsammans med patrullen.

Explorerscout

Explorerscouten är en 15-17-årig scout.

Explorerscoutevenemang

Explorerscoutevenemanget är ett programevenemang som riktar sig till explorerscouter. Explorerscoutevenemang som ordnas av till exempel FiSSc eller av ett finskt distrikt främjar explorerscouternas nätverkande och ger dem en möjlighet att göra sådana aktiviteter ur programmet som kan vara utmanande att genomföra i den egna kåren. Ett nationellt evenemang ordnas också ungefär vart tredje år.

Explorerscoutlots

En äldre ledare, som fungerar som stöd och handledare för patrulledaren.

Ficka

I explorerscoutprogrammet är aktiviteterna samlade enligt tema i fickor. I varje ficka finns 4-15 aktiviteter. Programmet består av fem obligatoriska fickor, som utförs i sin helhet och av 15 temafickor, ur vilka explorerscouterna själv väljer vilka aktiviteter de utför. Sjöscouterna har en egen ficka, Skärgårdsskepparpraktik-fickan, som sjöscouterna utför i sin helhet. Vid varje aktivitet finns tips för genomförande för att göra utförandet av aktiviteter lättare.

Gruppledarutbildning

Gruppledarutbildningen är en av de obligatoriska aktivitetshelheterna och innefattar utbildning i ledarskapets grunder och en ledarskapspraktik som gruppledare. Alla explorerscouter går gruppledarutbildningen som en del av sitt program. Utbildningen räcker ett halvt år och ordnas dels i den egna kåren och dels som ett samarbete mellan kåren och FiSSc.

Jämnårig ledare

Explorerscouter leder turvist den egna patrullen och fungerar således som jämnåriga ledare.

Kuksa

Kuksa är Finlands Scouters medlemsregistersprogram. I Kuksa anmäler man sig till scoutevenemang och där kan man också märka in utförda aktiviteter åt scouter. I Kuksa kan man också skriva in patrullens verksamhetsplan och explorerscoutens uppdrag.

Ledarskapspraktik

Ledarskapspraktiken är ett halvt år lång period, som hör till gruppledarutbildningen, under vilken explorerscouten fungerar som ledare i en spejar- eller explorerscoutpatrull. Explorerscouten får stöd av en äldre ledare i uppgiften.

Obligatorisk ficka

Med obligatorisk ficka menas de aktivitetshelheter i explorerscoutprogrammet, som varje explorerscout genomför i sin helhet under tre år. Obligatoriska fickor är Välkommen explorerscout!, Gruppledarutbildningen, Explorerscoutevenemang, Scoutfärdighetstävlingar, Uppflyttning och evalueringsträffar och för sjöscouterna Skärgårdsskepparpraktik.

Paus

En paus är en övning (spel, lek, improvisation etc.) eller en diskussion där explorerscouten stannar upp och begrundar livet. Meningen är att ge explorerscouten verktyg för vuxenlivet. Pauser hålls inte nödvändigtvis under varje explorerscoutmöte.

Gruppledarutbildningsmärket

Gruppledarutbildningsmärket visar att explorerscouten slutfört gruppledarutbildningen. Metallpinsen fäst på scoutskjortans högra ficka.

Sigill

Explorerscouten får ett sigill i metall då hen har avslutat explorerscoutprogrammet. För att få sigillet måste explorerscouten ha utfört alla fem obligatoriska fickor (sjöscouterna måste också ha utfört Skärgårdsskepparpraktik) och minst en aktivitet från de 15 andra fickorna. Sigillet fästs i scoutskjortans vänstra ficka ovanför spejarscoutsigillet.

Tips för genomförande

Varje aktivitet innehåller tips för hur man kan genomföra aktiviteten. För en del av aktiviteterna räcker det att endast ett tips genomförs medan det för andra kan vara bra att genomföra flera tips.

Uppflyttning

Med uppflyttning avses övergången från en åldersgrupp till en annan. Ofta ordnas uppflyttningen som en ceremoni där den gamla åldersgruppen lämnas bakom en och man blir en fullvärdig medlem av följande åldersgrupp. Kåren kan gärna skapa egna traditioner kring detta.

Patrull

Explorerscouterna utför sitt program i en patrull. Patrullen består oftast av fyra till åtta explorerscouter. Patrullen kan vid behov utgöras av explorerscouter i olika åldrar i kåren eller i området.

Patrulledare

En eller två explorerscouter leder turvist explorer- och spejarscoutpatrullen. Se också Jämnårig ledare.

Visselpipssnodd

Färgen på explorerscoutens visselpipssnodd är skogsgrön.

Åldersgruppsansvarig, ansvarig lots

En äldre ledare, som är ansvarig för alla explorerscoutpatruller i kåren, stöder alla explorerscoutlotser och hjälper till att ordna åldergruppsträffar mellan kårens alla explorerscoutpatruller. Om det finns endast en explorerscoutpatrull i kåren kan den åldersgruppsansvariga och explorerscoutlotsen vara samma person.

Åldersgruppsmärke

Det gröna åldersgruppsmärket får explorerscouterna vid löftesgivningen. Märket fäst på den högra ärmen.

Ungdomar i explorerscoutåldern

Takaisin ylös

Ungdomar i explorerscoutålder Explorerscouten är en 15-17-årig ungdom, som precis gått igenom stora fysiska och biologiska förändringar. När de biologiska förändringarna lagt sig, kan explorerscouten fokusera på att förstärka sin självbild och sin person. Skillnaderna i utveckling mellan könen syns tydligt ännu i det här skedet. För flickorna börjar puberteten vara slut i slutet av explorerscouttiden, medan puberteten precis kan ha börjat för pojkarna.

För att bli självständig och växa till en vuxen behövs ett nära förhållande till en pålitlig vuxen. Den egna föräldern är oftast allt för nära. Explorerscouterna behöver en vuxen förebild, i vem de kan identifiera sig och beundra hens verksamhet. Inom scoutingen är explorerscoutlotsen en lämplig förebild för explorerscouten. Den vuxna som fungerar som lots ska vara tillgänglig så att explorerscouten får stöd och vägledning i sin verksamhet av lotsen.

Idealistisk Explorerscoutens verksamhet och tankevärld präglas av en stark idealism. Explorerscouten uttrycker också sina värderingar med sitt yttre genom klädsel och livsstil. De ord som valts för att beskriva explorerscoutens utvecklingsskede – ifrågasättande och revolt – är nära kopplade till idealism.

Ungdomar i explorerscoutåldern kan bli aktiva anhängare av någon värdering. Bland andra som tänker lika hittar explorerscouten en tilltalande referensgrupp som erbjuder honom förståelse och en känsla av samhörighet. Den unga väger de värderingar och ideal som erbjuds honom. Explorerscouten kan igen närma sig föräldrarnas värderingar när de värsta stormarna i livet är förbi.

Så småningom utvecklar explorerscouten en förmåga att acceptera och förstå också dem som tänker annorlunda och ideologiskt befinner sig på en annan våglängd. Mestadels är idealismen ännu rätt svartvit. Mot slutet av åldersgruppen kan explorerscouten intressera sig för större världsomfattande frågor. Explorerscouten bekymrar sig för jordens framtid lika väl som för sin egen. Explorerscouten börjar också ta ställning till olika samhällsfrågor.

Aktivitet Explorerscouten är intresserad av sin omgivning och vill undersöka nya landskap. Hen klarar sig självständigt i olika situationer och klarar av att jobba i olika grupper. Explorerscouten kan också lära ut färdigheter åt andra, samtidigt som hen vill utveckla sig själv. Dessa egenskaper gör explorerscouten till en speciellt aktiv och handlingsför individ. Det gäller ändå att komma ihåg, att även om explorerscouten är en klart självständigt tänkande och fungerande ungdom, är hen ändå inte vuxen ännu.

Energi Explorerscouten är energisk och effektiv när hen har en stark egen motivation för uppgiften. Hen använder mycket tid till hobbyn och kanske också till skolarbetet. Den tid hen använder för sin hobby är inte alltid effektiv tid. Avslappnad samvaro med det egna gänget är också mycket viktigt.

Människorelationer Det är viktigt för explorerscouten att verka i ett kompisgäng och att tillsammans få nya erfarenheter. Å ena sidan binder explorerscouten sig ofta till kompisrelationer på basen av sina egna ideologier. Å andra sidan påverkar kompisarnas åsikt ofta valet av den egna ideologin, speciellt i början av explorerscouttiden.

Många av ungdomarna i explorerscoutåldern sällskapar. Ändå bekymrar sig ungdomar i åldern 15–17 år ännu för sin egen bristande erfarenhet av sällskapande och närhet, och är nödvändigtvis inte ännu trygga i sin sexualitet. Stöd för sina tankar söker explorerscouten kanske hos kompisarna och på internet. Genom att agera rätt och uppmuntrande kan lotsen lyckas få till stånd en bra dialog med explorerscouten. Då kan de tillsammans diskutera också generande ämnen.

Målden för explorerscouternas fostran

Takaisin ylös

Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att utvecklas till en ansvarskännande, aktiv och självständig medlem av samhället och som lever i balans med sig själv, med andra människor och med sin omgivning.

Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp fastställt åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Bekanta dig med målen för fostran, så att du kan bygga upp explorerscouternas scoutstig längs den väg de visar.

Mer om målen för fostran hittar du i programmappens allmänna del.

De åldersgruppsspecifika målen för fostran sammanfattade De åldersgruppsspecifika målen för fostran definierar vad de allmänna målen för fostran är i respektive

åldersgrupp. De beskriver alltså nivån på målsättningarna, som man strävar till att nå då explorerscouttiden tar slut. Målen för fostran visar vägen för hur man bör framskrida för att de för åldersgruppen typiska målen ska uppnås kontinuerligt. Målen för fostran beskriver de fostringsutmaningar som finns i explorerscoutåldern, och beskriver de svar på utmaningarna som scoutingen kan erbjuda. Målen för fostran har fungerat som grund i utvecklingen av scoutprogrammet. En del av målen för fostran förverkligas i vissa aktiviteter och andra syns i helhetsinriktade lösningar, som t.ex. ledarskap för en åldersgrupp eller i mer allmänna tillvägagångssätt som t.ex. att fungera i grupp eller att fungera i olika miljöer.

Förhållandet till sig själv

Kontroll över sitt liv – hälsa, trygghet, tid, förbindningar

* Klarar sig ensam i också nya och annorlunda situationer.

* Kan upprätthålla sitt fysiska och psykiska välmående.

* Kan göra en serie av avtal och beslut som anknyter till varandra, och hålla sig till dem.

* Kan bevara sin förmåga att överväga och agera i upprörande situationer. Kan återkomma till situationen i efterhand.

* Tar hand om sin egna fysiska, mentala och sexuella säkerhet.

* Uppskattar en fritid utan rusmedel.

Självkännedom och utvecklande av sig själv

* Bygger en uppfattning om sig själv, t.ex. om sina egna förmågor, sin karaktär, sin sexualitet och sin bakgrund.

* Antar utvärdering som en del av sin verksamhet.

* Vågar kasta sig in i situationer men kan också hejda sig.

Världsåskådning

* Reflekterar över den egna livsåskådningen och andligheten och kan diskutera dessa.

* Speglar sina egna värderingar till scoutingens värderingar.

* Formar sin egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Förhållandet till andra

Uppskattning av mänsklighet

* Känner igen skillnaden mellan sin egen och någon annans världsåskådning och accepterar skillnaden.

Uppriktighet

* Klarar av att skapa olika människorelationer.

* Griper modigt tag i fördomar och strävar efter att bli av med dem.

Förhållandet till samhället

Kontroll av ett organiserat samspel

* Fördjupar sin förståelse och erfarenhet av verksamhet i små grupper. Får erfarenhet av att leda en liten grupp.

* Förstår att offentligt beslutsfattande är avtal mellan människor, som alla har möjlighet och rätt att påverka.

* Klarar av att planera och förverkliga en för en själv passligt stor ansvarsuppgift.

Att höra och förbinda sig till något

* Känner igen samfund, som hen hör till och sin egen plats i dem.

Förhållandet till omgivningen

Naturrelationen

* Förstår naturens storhet. Klarar sig också i exceptionella naturförhållanden. Är medveten om sina egna gränser ur ett säkerhetsperspektiv.

Ansvar för livsmiljön

* En sund förståelse gentemot natur- och miljöskydd.

* Kan anpassa sin egen verksamhet i förhållande till naturen.

Scoutmetoden

Takaisin ylös

Att förbinda sig till scoutingens värderingar Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. För explorerscouten konkretiseras scoutingens värdegrund genom patrullens verksamhet. Då explorerscouten reflekterar djupare över sina egna värderingar kan hen förbinda sig till scoutingens värderingar.

Symbolik Scoutsymboliken omfattar verksamhetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Symboliken omfattar märken, färger, mönster, ritualer, verbala kännetecken och allt det som gör att scoutingen ser ut och känns som scouting. Då den unga scouten får ett märke och syr det på skjortan kan hen se att hen uppnått ett mål och han kan också visa det för andra.

Explorerscoutpatrullen kan utveckla en egen symbolik på ett sätt som passar gruppen. För explorerscouten skapar symboliken samhörighet och under ledning av en vuxen är den ett sätt att göra gruppen personlig och unik. Symbolskapandet kan användas som en metod för gruppbildningen. Symbolskapandet inom patrullen utvecklar explorerscoutens förhandlingstalanger, lär honom att föra fram sina egna idéer och lär honom att lyssna på andra.

Då nya symboler skapas är det viktigt att fundera på en bakgrund till dem. Sådant som är värt att fundera över är till exempel: vad betyder patrullens namn Hök, varifrån kommer namnet, vad berättar det om patrullen, vilka associationer väcker det hos patrullmedlemmarna och hos andra scouter?

Lotsens uppgift är att övervaka att symboliken finns med då explorerscoutprogrammet genomförs. Genom att handleda patrulledaren kan den vuxna se till att såväl patrullens egen symbolik som övrig scoutsymbolik kommer fram. Man bör också komma ihåg att symboliken ska göra ungdomarna till en del av den internationella scoutrörelsen.

Verksamhet med stigande svårighetsgrad Verksamhet med stigande svårighetsgrad innebär lämpligt utmanande aktiviteter för var och en. Den unga känner att hen har lär sig något nytt eller förstår något som hen tidigare lärt sig eller upplevt på ett bättre sätt. Verksamhet med stigande svårighetsgrad kan också innebära en ny eller svårare nivå av något explorerscouten tidigare lärt sig. Det ska kännas bra och ändamålsenligt för explorerscouten att lära sig nytt.

Explorerscoutprogrammet genomförs på en svårighetsnivå som passar patrullens situation. Då kunnandet växer möter explorerscouten nya utmaningar och prövar modigt på nya saker, som hen inte gjort tidigare. Den äldre ledaren behövs för att peka ut verksamheten med stigande svårighetsgrad, så att den unga ser eller märker hur hen lär sig nytt eller fördjupar tidigare kunskaper. Den äldre ledaren behövs också för att säkra att man inom explorerscoutpatrullen observerar de individuella behoven i en tillräcklig grad oberoende av det eventuella grupptrycket i patrullen.

Patrullsystemet Inom scoutingen fungerar man i grupper av jämlika där man fattar beslut tillsammans och delar på ansvaret. Grupptillhörighet och att uppleva det är en viktig del av den ungas utveckling. För explorerscouten är den egna patrullen den viktigaste utgångspunkten för all verksamhet. För att lära sig förstå gruppens struktur och verksamhet är explorerscouterna i tur och ordning patrulledare i gruppen, så att alla medlemmar i patrullen får pröva på både att vara ledare i gruppen och att vara en gruppmedlem. Samtidigt lär sig explorerscouten att ledarskap är en uppgift, som kan vara alternerande och som man kan lära sig.

Explorerscoutpatrullens patrulledare är en ung ledare, som leder patrullen enligt sina förutsättningar. Patrulledaren är ändå aldrig ensamt ansvarig för patrullen, eftersom patrulledaren och alla patrullmedlemmar får stöd av en vuxen lots.

Learning by doing Inom scoutingen lär man sig genom att testa sig fram eftersom det är det naturliga sättet att lära sig för barn och unga. Scouting går först och främst ut på att göra och uppleva.

Genom att förbinda sig till program som man planerat tillsammans, utvecklas långsiktigheten och förmågan att jobba mot uppsatta mål. Förutom konkreta färdigheter lär sig explorerscouten att reflektera över sina värderingar genom att göra och uppleva saker tillsammans. För lotsen innebär learning by doing det, att lotsen låter explorerscouten eller patrullen göra själv. Lotsens uppgift är att diskret leda patrullens verksamhet mot rätt håll. Explorerscoutlotsen ser till att man lär sig av sina erfarenheter och att patrullen lär sig att hantera framgångar och motgångar på ett konstruktivt sätt.

Det är också lotsens uppgift att leda varje explorerscout till att utvärdera det egna lärandet tillsammans med gruppen. Lärandet kan utvärderas på många olika sätt och ofta lönar det sig att använda mångsidiga utvärderingsmetoder. Många utvärderingsmetoder synliggör också kunnande på ett sådant sätt, att kunnandet lämnar ett spår efter sig som kan visas åt andra också. I utvärderingen lönar det sig att fokusera på fyra olika områden:

1. De egna förmågorna och kunskapernas utveckling, alltså vilka nya kunskaper lärde jag mig i scouterna (att lära sig inom scoutingen)

2. Scouting som begrepp, alltså vad lärde jag mig inom scoutingen i allmänhet (den egna rollen, patrullen, scoutkåren, distriktet/FiSSc, symbolik, verksamhet med stigande svårighetsgrad o.s.v.) (att lära sig inom scoutingen)

3. Världsbild och attityder, alltså vad lärde man sig om t.ex. återvinning, om att betjäna o.s.v. (att lära sig inom scoutingen)

4. Arbets- och inlärningsfärdigheter, alltså hur lönar det sig att handla för att lära sig bäst, och social och medborgerlig kompetens (EU:s nyckelkompetenser).

Vuxet stöd Inom scoutingen fungerar barn, unga och vuxna tillsammans. I explorerscoutprogrammet är en äldre ledare med för att stödja de ungas uppväxt, deltagande och möjligheter att påverka. Explorerscoutlotsen står till förfogande för explorerscouten, och lotsen ska vara genuint och spontant intresserad av explorerscoutpatrullen och explorerscouten.

Den vuxna ska lära sig att vara närvarande och tillgänglig utan att ta de ungas möjlighet att verka och lära sig t.ex. att vara en ledare. Inom scoutingen ska det vara möjligt, med en vuxens stöd, att utmana sig själv och till att ta spännande och kontrollerade risker. Detta ska genomföras så att en tillräcklig känsla av säkerhet bibehålls och den vuxna binder sig till att slutföra situationerna. Till den vuxnas uppgifter hör också att lägga upp långsiktiga riktlinjer, se över helheter och att se förhållandet mellan olika saker. Dessa saker ska inte förväntas av den unga.

Explorerscoutpatrullen har rätt att veta när hjälp av en vuxen finns tillgänglig. Lotsen ska ändå bibehålla explorerscouternas rätt att agera. Den vuxna övar sig att se vad som är relevant och vilka stunder som är de rätta stunderna att stödja patrullen. Patrullen behöver lotsen som en spegel, en axel, en linjedomare och en supporter.

Goda gärningar Scoutingens mål är att fostra aktiva medborgare som vill agera osjälviskt för en bättre morgondag. Att göra en god gärning om dagen visar konkret åt explorerscouterna, att de kan påverka sin verksamhetsmiljö och förändra den mot det bättre. Goda gärningar leder också explorerscouterna in på breda, betydelsefulla serviceprojekt.

En god, altruistisk gärning övar vår förmåga att respektera och se andra. Att fungera i en grupp inom scouting och att uppmuntra till goda gärningar leder explorerscouten till att bli en positiv och hjälpsam medborgare. Goda gärningar gör det lättare för explorerscouten att upprätthålla viktiga kompisrelationer. Att ta ansvar blir en naturlig del av verksamheten, då explorerscouten fungerar som exempel för yngre och tar hand om sig själv. Större serviceprojekt vidgar vyerna om uppfattningen att hjälpa andra.

Lotsens eget exempel leder explorerscouterna till att göra goda gärningar. Den äldre ledaren hjälper unga att upptäcka var goda gärningar behövs och hur lätt det är att göra sådana. Genom altruistisk verksamhet är den äldre ledaren en förebild för explorerscoutpatrullens medlemmar.

Verksamhet i naturen Naturen och verksamhet i naturen är sådant som betonar upplevelser och egna initiativ. Att lyckas och att klara sig i naturen ökar explorerscoutens självförtroende och självuppfattning. Att verka i naturen borde vara en självklarhet för explorerscouten. Då hen rör sig i naturen och genom personliga naturupplevelser och miljöprojekt lär sig explorerscouten att göra rätta val för vår levnadsmiljö.

Naturen är i sig själv en naturlig miljö där man kan uppleva scoutprogrammets mångsidighet. Lotsens uppgift är att aktivt leda de unga ut i naturen. Lotsen har stundvis själv också goda möjligheter att njuta av naturen tillsammans med sin explorerscoutpatrull.

Löfte och ideal

Takaisin ylös

Explorerscoutlöftet Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa explorerscoutidealen i mitt liv.

Att avge explorerscoutlöftet Explorerscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att explorerscouten förstår vad hen lovar när hen avger löftet. Det är också viktigt att hen funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hens liv. Explorerscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan hen avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då explorerscouten avgett löftet får hen sitt åldersgruppsmärke.

Explorerscouten kan avge sitt löfte tillsammans med sin patrull, t.ex. vid uppflyttning från spejarscout till explorerscout. Explorerscoutlöftet kan också avges under patrullens eller hela åldersgruppens första gemensamma utfärd på en vacker plats. Den enskilda explorerscouten kan avge sitt löfte på något av scoutkårens evenemang eller t.ex. under tapto på ett patrullmöte. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, explorerscoutens önskemål, eller situationen och tillfället.

Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för explorerscoutens löftesgivning. Explorerscoutlöftet är inte en utantill-läxa, som scouten snabbt rabblar upp för ledaren då explorerscouten råkar minnas löftet. Avsikten med löftesgivningen är att explorerscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna.

Scoutens valspråk Var redo.

Explorerscoutens ideal är att:

* respektera andra

* älska och skydda naturen

* vara ärlig och pålitlig

* främja vänskap över gränser

* känna sitt ansvar och göra sitt bästa.

Att respektera andra Att respektera andra innebär förutom att behandla andra människor jämlikt också att explorerscouten känner igen sina egna fördomar och strävar efter att bli av med dem. Explorerscouten bekantar sig modigt med nya människor, som är av annan bakgrund, och respekterar deras åsikter.

Älska och skydda naturen Kärleken till naturen syns i de allt mer krävande naturupplevelserna i explorerscoutprogrammet. Målsättningen är att explorerscouten beger sig på lite svårare vandringar och utfärder samt klarar sig i naturen i mer exceptionella förhållanden. Explorerscouten förstår också betydelsen av natur- och miljöskydd.

Vara ärlig och pålitlig I och med explorerscoutåldern får explorerscouten mer friheter i den egna kåren, så som nycklar till kårlokalen och rätten att använda sig av kårens utrustning. Explorerscouten ska anses pålitlig av scoutkåren för att hen ska få dessa friheter. I och med explorerscoutåldern flyttas ansvaret för den egna gruppen allt mer till explorerscouten själv. Pålitlighet bland patrullmedlemmarna är nyckeln till ett kvalitativt och fungerande samarbete. Det är också viktigt att det finns ett förtroende mellan lotsen och patrulledaren. Då kan samarbete mellan lotsen och patrullen fungera smidigare och lotsen kan ge det stöd som patrullen behöver.

Främja vänskap över gränser Idealet att främja vänskap över gränser beskriver explorerscouternas scoutprogram bra. Under explorerscoutåldern är det meningen att scouterna reser bort från den egna kåren för att bekanta sig med andra explorerscouter i närområdet, i distriktet eller i FiSSc och på landsomfattande (tvåspråkig) nivå. Samtidigt utvidgar explorerscouten sitt kontaktnät och utvecklar sina kunskaper om mänskliga relationer. Internationella aktiviteter och utlandsläger bidrar till att explorerscouten bekantar sig med andra kulturer och får scoutvänner runtom i världen.

Känna sitt ansvar och göra sitt bästa Idealet att känna sitt ansvar och göra sitt bästa implementeras bäst hos explorerscouter genom olika ledarskapsuppgifter som scouten övar på under sin tid som explorerscout. Den halvåriga ledarskapspraktiken och de i de olika åldersgrupperna gjorda ledarskapsövningarna leder explorerscouten på vägen till att ta emot olika scoutuppdrag och ta hand om dem. Det är viktigt att komma ihåg, att personen i explorerscoutålder bara övar på att bära ansvar och ännu är en deltagare i scoutingen, inte bara en förverkligare. Då hen möter en situation som kräver åtgärder, t.ex. en trafikolycka, känner explorerscouten sitt ansvar och kan göra sitt bästa.

Symbolik

Takaisin ylös

Explorerscouten har redan vågat bekanta sig med världen utanför scoutkåren. Explorerscouten rör sig intresserat i sin omgivning och upplever olika vyer och terräng. Explorerscoutprogrammet leder explorerscouten att under tre år bekanta sig med nya människor, seder, händelser och kunskaper.

Kännetecknande för explorerscoutpatrullen är egna patrullutstyrslar, föremål och traditioner som skiljer patrullen från mängden och stärker patrullkänslan. Genom en egen symbolik kan explorerscouterna visa andra vem de är och varifrån de kommer.

Vid löftesgivningen får explorerscouterna sitt åldersgruppsmärke i tyg, som fästs på scoutskjortans högra ärm. Explorerscoutsigillet är liljan och lejonet i metall. I märket kombineras scouttraditioner och finländskhet. Då explorerscouten under tre år har utfört alla obligatoriska fickor och minst en aktivitet ur alla andra fickor, har explorerscouten rätt att bära explorerscoutsigillet. Explorerscoutsigillet placeras som översta märke på vänstra fickan på scoutskjortan. Då explorerscouten genomfört gruppledarutbildningen får explorerscouten dessutom rätt att bära gruppledarutbildningsmärket i metall på scoutskjortans högra ficka.

Explorerscoutens färg är skogsgrön. Den skogsgröna färgen beskriver explorerscouternas förmåga att fungera i samklang med naturen. Den gröna färgen är också ungdomens och tillväxtens färg. Färgen syns till exempel på visselpipssnodden och i materialet som är riktat till explorerscouterna.

Under explorerscouternas treåriga program är det viktigt att man stannar upp en gång i året på en evalueringsträff med lotsen. Under träffen utvärderas den valda rutten och patrullen funderar hur de ska gå vidare. Samtidigt ger man uppmuntrande feedback åt alla patrullmedlemmar, så att de igen glatt orkar lyfta upp explorerscoutens ryggsäck och modigt fortsätta resan.

Gruppen och ledarna

Takaisin ylös

Explorerscoutpatrullen består av fyra till åtta explorerscouter. Flickorna och pojkarna är i skilda patruller. Om det inte finns tillräckligt många explorerscouter i kåren för en explorerscoutpatrull kan man bilda en patrull med explorerscouter från två eller flera ol

Explorerscoutpatrullen har egna möten enligt överenskommelse. Explorerscoutpatrullen kan ha möten varje vecka, varannan vecka eller en gång i månaden beroende på hur det passar explorerscouterna och deras andra uppdrag i kåren. Håll gärna så ofta som möjligt mötena någon annanstans än i kårlokalen så att verksamheten är tilltalande och omväxlande. Explorerscouterna har också åldersgruppträffar med 1–2 månaders mellanrum med alla explorerscouter i kåren eller explorerscoutpatrullerna från ett par grannkårer. Åldergruppsträffen kan också vara ett möte, en utfärd eller ett läger.

Som en del av scoutprogrammet övar explorerscouterna ledarskap antingen som patrulledare i den egna explorerscoutpatrullen eller i en spejarscoutpatrull. Det är ändå inte att rekommendera att samma explorerscout samtidigt har flera uppdrag. De explorerscouter som är patrulledare för spejarscouter ska också ha möjlighet att delta i sin egen explorerscoutpatrulls verksamhet. Därför är det viktigt att patrullens program planeras så att alla explorerscouter har möjlighet att delta.

Explorerscoutpatrullen får stöd av en vuxen lots. Explorerscoutlotsens uppgift är att handleda patrulledaren i sin uppgift och att hjälpa patrullen att genomföra sin verksamhet. En del av explorerscouternas aktiviteter är sådana att man behöver en vuxen persons sakkunskap och livserfarenhet för att kunna genomföra aktiviteten på bästa möjliga sätt.

Patrulledaren Explorerscouterna är i tur och ordning patrulledare för sin egen patrull. Med jämnårigt ledarskap avses att patrulledaren hör till samma åldersgrupp som gruppens övriga medlemmar. Patrulledaren ansvarar för patrullens löpande verksamhet. Hen leder explorerscoutpatrullen under minst ett halvt år. Patrullen och patrulledaren stöds av lotsen, som bär det slutgiltiga ansvaret för verksamheten.

Patrulledarens uppgift är att:

•med stöd av lotsen planera patrullens löpande verksamhet

•organisera de praktiska arrangemangen kring veckomöten och utfärder

•utbilda sig för sitt uppdrag

•förbinda sig till sitt uppdrag för en överenskommen tid

•med stöd av lotsen ansvara för säkerheten i verksamheten

•fungera som exempel och vara en pålitlig vän för patrullmedlemmarna

•sporra patrullen att delta i utfärder, läger och övriga scoutevenemang och att också själv delta i dem

•reservera tillräckligt med tid för att kunna sköta sitt patrulledarskap

•träffa lotsen regelbundet

•rapportera om patrullens verksamhet i enlighet med praxis i scoutkåren, t.ex. till årsrapporten, årsberättelsen eller som en utfärdsrapport.

Målsättningen är att explorerscouten genom sitt patrulledaruppdrag växer som ledare och får erfarenhet av att leda en grupp. För att kunna sköta sitt uppdrag måste patrulledare ha tillgång till kårens resurser för verksamheten så som pengar, utrymmen och utrustning.

Kunskaps- och färdighetskrav Patrulledaren ska när hen tar emot uppdraget behärska de grundläggande kunskaper och färdigheter en patrulledare behöver. Patrulledare får en del grundläggande kunskaper från gruppledarutbildningen, som är obligatorisk för alla explorerscouter. En del kunskaper och färdigheter kan hen lära sig eller fördjupa

under patrulledartiden genom praktisk erfarenhet och utbildning. All färdighetsutbildning stöder patrulledarens lyckande i sitt uppdrag. Patrulledare får stöd av explorerscoutlotsen.

Patrulledaren

* behärskar de kunskaper och färdigheter som ingår i gruppledarutbildningen

* känner scoutmetoden och explorerscoutprogrammet

* känner kårens organisation och verksamhetskultur

* kan planera patrullens verksamhet

* kan leda ett scoutmöte

* kan ordna en trygg utfärd och är bekant med FS:s säkerhetsföreskrifter

* vet var och av vem hen får hjälp med sitt uppdrag.

Patrulledarens stöd Patrulledaren får stöd av den egna lotsen. Det är explorerscoutlotsens uppgift att stödja patrulledaren så att hen kan växa som ledare, och att handleda patrulledaren i dennas uppgift genom att stöda, uppmuntra, driva på och ge respons. Lotsen ska också hjälpa patrulledaren med planeringen av programmet, med att hantera svårare frågor och med att fullfölja aktiviteter utöver de vanliga. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren hur han lyckats i sitt uppdrag och uppställer nya mål för verksamheten. Det är lotsens uppgift att säkerställa att explorerscouten får stöd också i andra uppgifter än patrulledarskapet.

Val av patrulledare Patrullen väljer med stöd av lotsen inom patrullen en jämnårig patrulledare, som åtar sig uppgiften för minst ett halvt år. När explorerscoutpatrullen inleder verksamheten ansvarar lotsen för patrullens verksamhet tills den första patrulledaren valts. Patrullen kan välja en patrulledare redan innan gruppledarutbildningen är avklarad. I detta fall kan patrulledaren behöva mer handledning för sitt uppdrag. Lotsen stöder patrulledaren under hela hens ledaruppdrag, men mängden stöd varierar beroende enligt patrulledarens behov.

Handledning av den nya patrulledaren

Exempel på hur lotsen kan handleda en ny patrulledare:

* Lotsen visar under några möten med sitt exempel hur man leder ett möte med explorerscoutpatrullen. Efter mötena diskuterar den blivande patrulledaren och lotsen hur förberedelserna och själva mötet genomfördes och utbyter tankar om vad de lärt sig.

* Den nyvalda patrulledaren förbereder de första mötena hen själv ska leda tillsammans med lotsen. Lotsen ger uppmuntrande och konstruktiv feedback både i förberedelseskedet och efter mötet.

* Efter några möten kan patrulledaren ännu tillsammans med lotsen gå igenom hur hen planerat mötet. Efter mötet diskuterar patrulledaren med lotsen hur mötet lyckades.

Lotsens roll och uppgift

Takaisin ylös

Lotsens roll och uppgift Explorerscouten och explorerscoutpatrullen stöds av en vuxen lots. Lotsen är över 22 år gammal och känner ungdomarna i kåren väl. Lotsen ansvarar för förverkligandet av hela åldersgruppens gemensamma verksamhet. Den viktigaste uppgiften är att leda de ungas fostran i enlighet med målen för fostran.

Att förstå tonårsrevolterna, som hör till explorerscoutåldern och att hitta meningsfulla uppgifter åt explorerscouterna i scoutingen är lotsens viktigaste uppgifter. Lotsens uppgift är att handleda och stöda explorerscoutpatrullen. Hen bör vara lämpligt mycket närvarande och ska lyssna på de unga. Lotsen är turvist en spegel, axel, linjedomare och supporter för explorerscouten.

Patrulledaren ansvar för verksamheten och lotsen ska ge utrymme för den unga att förverkliga sin egen plan. Lotsens uppgift är att utmana explorerscoutpatrullen att fungera på nya och olika sätt så att inte enbart de bekanta och säkra sätten används. Lotsen uppmuntrar dem att utmana sig själva inom scoutprogrammet till exempel genom att ge tips om hur man kan förverkliga aktiviteterna på ett nytt sätt.

Lotsen deltar i patrullens verksamhet vid behov men leder inte explorerscoutpatrullen. Mängden stöd beror på explorerscoutpatrullen och patrulledaren och därför måste lotsen känna den egna patrullen och patrullmedlemmarna väl. Hen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennes uppdrag. Lotsen kan vara en idé- och resursbank för patrulledaren och helt konkret stöda patrullens verksamhet. Det är viktigt att lotsen är närvarande så att hen är medveten om när patrullens verksamhet inte går som planerat och när patrullen behöver stöd.

Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet trots att hen inte regelbundet deltar i den löpande verksamheten. Lotsens uppgift är att planera patrullens verksamhet långsiktigt. Hen fungerar som kontaktperson och ansvarar för ledarskapspraktiken samt ansvarar för samarbetet mellan åldersgrupperna. Lotsen hjälper också patrullen i att ordna gemensamt program med explorerscouter från andra scoutkårer.

Stöd hemifrån och av föräldrarna är viktigt för scouter i explorerscoutåldern och lotsen fungerar som en kontaktperson mellan föräldrarna och scoutkåren. Lotsen är i kontakt med hemmet och berättar om verksamheten, scoutprogrammen och gruppledarskapet i scoutkåren.

Målsättningen med lotsuppdraget är att erbjuda explorerscouterna mångsidig och säker verksamhet i enlighet med målen för fostran i explorerscoutprogrammet. En annan viktig målsättning med uppdraget är att möjliggöra patrulledarens utveckling av sitt ledarskap och säkerställa att kravnivån är lämplig med beaktande av hens ålder och utvecklingsnivå. Det är lotsens skyldighet att målen för fostran förverkligas i enlighet med scoutmetoden. Lotsen fungerar som en positiv och vuxen förebild för de unga.

Lotsen kan också, i enlighet med sina egna resurser, ansvara för åldersgruppens verksamhet och i en mindre scoutkår kan hen fungera som lots både för spejarscouter och explorerscouter. Om det finns flera lotsar i scoutkåren kan de välja en åldersgruppsansvarig lots som har en helhetsbild av åldersgruppens verksamhet och utveckling och som samarbetar med andra scoutkårer.

Lotsens uppgifter är att

* ansvara för patrullens verksamhet, men inte leda patrullen

* planera patrullens verksamhet tillsammans med patrullen

* delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid

* stöda patrulledaren och hjälpa till i förverkligandet av de mera krävande aktiviteterna

* fungera som en idébank

* utmana explorerscouterna och uppmuntra till olika sätt att förverkliga scoutprogrammet

* känna till scoutprogrammet och –metoden

* se till att målen för fostran förverkligas i åldersgruppen

* samarbeta med andra scoutkårer och exploretscoutlotsar i området

* samarbeta med spejarscoutlotsen och äventyrsscoutkaptenen under ledarskapspraktiken

* hålla kontakten med explorerscouternas hem.

Utförligare information om lotsens uppgifter finns i samband med aktiviteterna.

Förutsättningar för lotsuppdraget Tidsmässigt kräver uppdraget träffar på tumanhand med patrulledaren två till tre gånger i månader eller beroende av situationen. Då en ny patrulledare börjar i sitt uppdrag måste lotsen vara beredd på en tätare kontakt. Lotsen kan också delta i explorerscoutpatrullens utfärder eller möten till exempel då det behövs en vuxens kunskaper eller färdigheter för att genomföra programmet. Det finns patruller som gynnas av att lotsen är närvarande på mötena.

Lotsen ska känna till scoutprogrammet och scoutmetoden samt hur dessa anpassas till åldersgruppen. Hen behöver ha erfarenhet av att jobba med unga. Livserfarenhet och sociala färdigheter är viktiga och lotsen kan vara en scout som kommit med som vuxen, men uppdraget kräver att lotsen har en helhetsbild av scoutverksamheten.

Lotsuppdraget sträcker sig idealt över hela tiden patrullen har verksamhet. Om ett byte är nödvändigt ska man alltid se till att följande lots är utsedd och har börjat stöda patrullen innan den avgående lotsen slutar. Patrulledaren och lotsen ska helst inte bytas samtidigt. D<en nya lotsen får alltid introduktion och stöd till sitt uppdrag av den tidigare lotsen.

Explorerscoutlotsens utbildning FiSSc ordnar lotsutbildningar. Lotsutbildningen riktar sig särskilt till de lotsar som precis inlett sitt uppdrag men erbjuder också ett värdefullt stöd för de lotsar som verkat längre i sitt uppdrag. Lotsutbildningen är en fortsättningsutbildning som bygger vidare på Grundutbildningen för scoutledare. Utbildningen rekommenderas till 22-åringar och äldre på grund av uppdragets natur.

Efter utbildningen kan lotsen stöda och handleda unga, ordna program för explorerscouter och känner till lotsens ansvar för scoutfostran och att stöda de unga i deras utveckling. Under utbildningen bekantar sig lotsen med gruppledarutbildningen och kan arrangera de moduler som avläggs i den egna scoutkåren. Lotsutbildningen kan ordnas på flera olika sätt men är oftast en dagskurs med uppgifter innan och efter. Noggrannare information får du av FiSSc:s kansli.

Åldersgruppsansvarig, ansvarig lots Då det finns flera lotsar i scoutkåren, väljs en ansvarig lots, alltså en åldersgruppsansvarig. Beroende på scoutkårens storlek kan varje åldersgrupp ha en egen åldersgruppsansvarig, eller så kan en person vara åldersgruppsansvarig för flera åldersgrupper. På samma sätt som lotsarna finns till för de unga, finns åldersgruppsansvariga till för de andra lotsarna och för kåren. Den åldersgruppsansvariga har en helhetssyn på åldersgruppen/åldersgrupperna och hur verksamheten kan utvecklas. Den åldersgruppsansvarigas uppgift är att fungera som en informationsförmedlare mellan lotsarna och åldersgruppsledarna samt mellan scoutkårens styrelse och de äldre ledarna som ordnar åldersgruppsverksamhet i kåren.

Åldersgruppsansvarigutbildning Åldergruppsansvarigutbildningen är riktad till de som är intresserade av scoutprogrammet och/eller fungerar som ansvarig för en åldersgrupp. Fortsättningsutbildningen bygger på grundutbildningen och är ett bra komplement till akela-, kapten- och lotsutbildningen.

Utbildningen är planerad för över 22-åringar. Under utbildningen fokuseras på ett kvalitativt förverkligande av scoutprogrammet och hur det anpassas till scoutkåren samt hur man stöder gruppens ledare. Efter utbildningen kan lotsen planera verksamhet för såväl en enskild åldersgrupp som verksamhet för flera åldersgrupper, planera och initiera samarbete med de andra scoutkårerna i området samt vet hur man kan stöda äldre ledare i deras uppdrag och kan planera ledarresurserna långsiktigt.

Explorerscoutprogrammet

Takaisin ylös

Programmets struktur

Explorerscoutprogrammet sträcker sig över tre år. Det består av fickor som innehåller aktiviteter. En del av aktiviteterna är obligatoriska och en del är valbara. Aktiviteterna är olika långa, från under en timmes övningar till upp till ett halvt år långa eller års projekt.

Struktur per år:

Första året

o Uppflyttning från spejarscout till explorerscout

o Välkommen explorerscout!-fickan

o Gruppledarutbildning-fickan och ledarskapspraktiken som ingår i den

o Explorerscoutevenemang- eller scoutfärdighetstävlingar-fickan i mån av möjlighet.

o Andra fickor i mån av möjlighet

o Året avslutas med evalueringsträff

Andra året

o Åtminstone en valbar aktivitet ur varje ficka

o Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan

o Året avslutas med en evalueringsträff

Tredje året

o Åtminstone en frivillig aktivitet ur varje ficka

o Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan

* Året avslutas med en evalueringsträff och en uppflyttning från explorerscouttiden till roverscouttiden eller en utfärd om uppflyttningen görs först på roverscoutsidan.

Explorerscoutperioden inleds med en uppflyttning från spejarscout till explorerscout. Efter att Välkommen explorerscout!-fickan avklarats och löftet avgetts, får explorerscouten ett åldersgruppsmärke att fästa på ärmen. Explorerscoutsigillet är en lilja och ett lejon. För att få sigillet ska explorerscouten ha avlagt alla fem obligatoriska fickor (sjöscouter även Skärgårdsskepparpraktik-fickan) och åtminstone en aktivitet ur varje av de 15 valbara fickorna. Explorerscoutperioden avslutas i och med uppflyttningen till roverscout.

Explorerscoutpatrullen håller alltid en evalueringsträff i slutet av ett verksamhetsår. På träffen utvärderar man det gångna verksamhetsåret och funderar på det kommande. Planering och tidshantering är en viktig del av explorerscouternas program och övas under evalueringsträffen. Det är också meningen att explorerscouterna under evalueringsträffen utvärderar vad de lärt sig. Det är lotsens uppgift att synliggöra för explorerscouterna vad de lärt sig i scouterna.

Utöver gruppens egna möten och hajker kan scoutkåren eller förbundet ordna egna läger och förläggningar för explorerscouter. Varje år ordnar distrikten färdighetstävlingar och dessutom ordnar distrikten och FiSSc ett stort evenemang riktat till explorerscouter. Ett nationellt explorerscoutevenemang ordnas vart tredje år. Dessutom kan explorerscouterna delta i nationella storläger och scoutfärdighetstävlingar.

Aktiviteterna

Obligatoriska fickor

Det finns fem obligatoriska fickor, alltså aktivitetshelheter:

* Välkommen explorerscout!

* Gruppledarutbildningen

* Explorerscoutevenemang

* Scoutfärdighetstävlingar

* Uppflyttning och evalueringsträffar

* Skärgårdsskepparpraktik (för sjöscouter)

Alla aktiviteter ur de obligatoriska fickorna utförs. Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildningen riktar sig till första året som explorerscout medan Explorerscoutevenemang och Scoutfärdighetstävlingar-fickan kan göras när som helst under explorerscouttiden, också flera gånger. Uppflyttning och evalueringsträff- fickan fördelar sig över alla tre år. Skärgårdsskepparpraktik är sjöscouternas egen obligatoriska ficka.

Temafickor

I explorerscoutprogrammet finns det 15 temafickor som alla innehåller flera aktiviteter. Varje år gör explorerscouten minst en aktivitet ur varje ficka. Det här innebär att minst 15 valbara aktiviteter av olika tidslängd (från under en timmes aktiviteter till upp till ett halvt års projekt eller satsningar) görs varje år. Explorerscouterna väljer själva vilka aktiviteter de gör men det är bra om lotsen kan vägleda dem i valet.

Temafickorna är:

* Full koll i vardagen

* Stor för de små

* Livskvalitet

* Utfärd

* Världsåskådning

* Vår grej

* Vår natur

* Jag själv

* Jag och andra

* En del av samhället

* Explorerscout på kurs

* Vi ordnar ett läger

* För vår jord

* Verksam i kåren

* Vandring

Under det första året kan man göra färre aktiviteter eftersom Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildning-fickorna är omfattande och tidskrävande. Vid varje aktivitet finns flera tips för genomförande. Vid vissa aktiviteter lönar det sig att göra flera tips, medan det vid andra aktiviteter räcker att göra ett av tipsen. Patrullen kan välja det tips som de själva tycker att är mest intressant. Det är lotsens uppgift att se till att aktiviteternas och fickornas målsättningar nås under explorerscouttiden. Lotsen ser också till att explorerscouternas verksamhet är rolig och scoutig. Aktiviteterna ska förverkligas i enlighet med scoutmetoden.

 Uppflyttning

Från spejarscout till explorerscout I början av explorerscoutprogrammet ordnas en uppflyttningsceremoni för de nya explorerscouterna. Ceremonin är som ett explorerscoutdop, vars huvuduppgift är att markera att man lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och ansluter sig till explorerscoutpatrullen eller bildar en helt ny patrull. Explorerscouten inser efter uppflyttningen att hen hör till en ny åldersgrupp och motiveras av det.

Det är bra att ordna uppflyttningsceremonin genast under den första explorerscoututfärden eller under den sista spejarscoututfärden.

Uppflyttningen kan genomföras på många olika sätt. Varje kår kan skapa sina egna traditioner kring ceremonin. I samband med uppflyttningsceremonin lönar det sig att ha olika aktiviteter som skapar gruppandan. Mera information och olika tips för att ordna en uppflyttning finns i fickan Uppflyttning och evalueringsträffar.

Ifall de nya explorerscouterna blir medlemmar i en redan existerande explorerscoutpatrull, kan lotsen tillsammans med explorerscoutpatrullens ledare planera och ordna uppflyttningen, gärna så att också de äldre explorerscouterna i patrullen är på plats och deltar i ceremonin. På det sättet påbörjas skapandet av gruppanda i den nya patrullen direkt. Om de nyblivna explorerscouterna bildar en ny patrull, kan de äldre explorerscouterna i andra patruller ombes att ordna uppflyttningsceremonin tillsammans med lotsen.

Från explorerscout till roverscout Då tiden som explorerscout går mot sitt slut rekommenderas det att explorerscoutpatrullen ordnar en egen utfärd för att minnas de bästa upplevelserna från explorerscoutåren. Avslutningsutfärden kan också vara höjdpunkten på explorerscoutprogrammet, en minnesvärd resa eller ett projekt. Redan innan uppflyttningen till roverscouterna är det bra att explorerscouterna pratar med lotsen om den kommande åldersgruppen och dess karaktär. Det är bra att nämna välkommen-skedet. Under explorerscouttiden kan man bra börja planera Finlandsprojektet. Roverscoutlotsen kan också delta i avslutningsutfärden och där lära känna de blivande roverscouterna.

Roverscoutlotsen och explorerscoutlotsen ansvarar för att ordna uppflyttningen. Tips för detta hittas i explorerscouternas Uppflyttning och evalueringsträffar-ficka eller i roverscoutprogrammet.

Under uppflyttningen från explorerscout till roverscout kan de äldre roverscouterna vara med och arrangera uppflyttningsceremonin för att underlätta övergången till åldersgruppen.

Uppflyttningens betydelse Målsättningen med uppflyttningsceremonin är att erbjuda ett naturligt sätt att flytta från en åldersgrupp till en annan. Under uppflyttingsskedet ändras många saker i den unga scoutens hobby:

* varje åldersgrupp har sina egna åldersgruppsspecifika mål för fostran och därför ändras programmets karaktär i viss mån i takt med att den unga mognar

* programmets uppbyggnad ändrar

* patrullen förändras

* den egna patrullens ledare är en jämnårig ledare

* under ledarskapsövningen tar scouten ansvar, leder och tar hand om andra.

Evalueringsträffar

Evalueringsträffar ordnas årligen i slutet av verksamhetsåret då explorerscoutpatrullen tillsammans med lotsen stannar upp och funderar på det gångna året och planerar det kommande. På träffen utvärderas vad som gått bra och vad som kunde förbättras. Evalueringsträffens atmosfär är avslappnad och diskussioner förs i en god anda. Evalueringsträffar ordnas efter det första, andra och tredje explorerscoutåret. Om man vill kan man ordna dem också varje halvår. På evalueringsträffen efter det tredje året ser man tillbaka och utvärderar hela tiden som explorerscout och förbereder sig för den kommande roverscouttiden. I fickan Uppflyttning och evalueringsträffar hittar du mera information och tips på hur man kan ordna en evalueringsträff.

Pauser

De från spejarscoutprogrammet bekanta pauserna finns också i explorerscoutprogrammet. Pauserna är praktiska övningar där explorerscouterna stannar upp och funderar på de stora frågorna i livet. Syftet med pauserna är att ge explorerscouten verktyg för vuxenlivet. Pauserna fungerar också som ett komplement till fickorna, eftersom alla målen för fostran inte uppnås enbart genom att utföra aktiviteterna. Därför finns mer andliga övningar, pauser, i programmet och de utförs regelbundet. Pausen kan stöda ett ämne som behandlats under ett möte eller vara en självständig övning. Varje explorerscoutmöte behöver inte innehålla en paus.

Ämnesområden för pauser:

* Andlighet

* Självkänsla- jag och andra- olikhet- fördomar

* Kompisar och mobbning

* Natur och miljö

* Rusmedel

* Sex och sällskapande

* Mina egna känslor

* Att bekanta sig – att bilda grupper – förtroende – samarbete

* Kunskaper om växelverkan – att lyssna och min egen åsikt

* Ensamhet och rädslor

* Scoutingens värderingar och egna värderingar – värdegrunder

* Samhälle

* Andra för patrullen aktuella ämnen

 Utfärder

Utfärder är en väsentlig del av explorerscoutprogrammet. Utfärderna ordnas för att explorerscouterna ska få tid att fungera med andra scouter i samma åldersgrupp. Utfärderna stärker ofta gruppkänslan och många aktiviteter är lättare att förverkliga under en utfärd. Utfärderna kan ordnas för en patrull, flera patruller eller tillsammans med patruller från andra kårer i närområdet. Explorerscouterna planerar och ordnar utfärden tillsammans med sin lots, som hjälper explorerscouterna med praktiska saker i anslutning till utfärden.

Explorerscoutens programevenemang

Distrikt- och förbundsevenemang De finska distrikten och FiSSc ordnar årligen minst ett explorerscoutevenemang. Evenemanget kan vara ett dagsevenemang, en veckoslutsutfärd eller ett läger. Det viktigaste syftet distrikts- och förbundsevenemanget har är att utvidga explorerscouternas värld utanför kåren och ge en möjlighet att skapa nya kontakter. Under distriktens evenemang ordnas sådant program som är svårt att ordna inom kåren. Att delta i ett explorerscoutevenemang hör till de obligatoriska fickorna. På så sätt försäkras att varje explorerscout får erfarenhet från av explorerscoutverksamhet som det egna distriktet/det egna förbundet ordnar.

Scoutfärdighetstävlingar De finska distrikten ordnar varje år minst en scoutfärdighetstävling. Scoutfärdighetstävlingen kan vara en dagstävling eller räcka över natten. Nationellt ordnas också höst- och vintermästerskap. På scoutfärdighetstävlingarna har explorerscouten möjlighet att fungera som patrull, testa de färdigheter hen lärt sig i scouterna i praktiken och lära känna verksamheten utanför den egna scoutkåren. Att delta i en scoutfärdighetstävling är obligatoriskt för explorerscouter. På så sätt försäkras att alla explorerscouter får erfarenhet av tävlingsverksamheten.

Explo Vart tredje år ordnas det nationell explorerscoutevenemanget Explo. Under evenemanget har explorerscouterna möjlighet att stärka gruppandan inom sin patrull och samtidigt skapa nya vänskapsband till scouter runt om i landet.

Kårläger Explorerscouterna har en viktig roll vid planeringen och genomförandet av kårläger. Sommar- och vinterläger lämpar sig utmärkt för att utföra flera av de aktiviteter som finns i explorerscouternas program. Explorerscouterna kan delta i förverkligandet av lägret genom att bygga upp det, planera en del av lägerprogrammet, ansvara för matlagningen eller för något annat på lägret. På kårläger får explorerscouten ta ansvar och lära sig att göra sitt bästa. Explorerscouten lär sig organisera och får använda sin kreativitet. Kårens läger ska också innehålla eget program för explorerscouterna, till exempel kvällstid efter att de yngre scouterna har gått och lagt sig.

Större läger FiSSc ordnar regelbundet egna läger i enlighet med sin verksamhetsplan. Att delta i läger är en del av explorerscoutprogrammet och explorerscouten kan också ha olika uppdrag på lägret. Programmet på lägret är ofta ordnat så att explorerscouterna deltar en del av tiden i den egna åldersgruppens aktiviteter och en del av tiden har ett uppdrag, t.ex. i lägerköket eller i de yngre åldersgruppernas program.

Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. På grund av det har alla scouter inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som explorerscout. På lägret får explorerscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och att delta i ett storläger, och kan även ha uppdrag eller uppgifter inför och under lägret. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen.

Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år och andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man i tidningen Partio eller Scoutposten och på scoutorganisationernas hemsidor. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger.

JOTA OCH JOTI JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke delas ut till deltagarna.

JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en explorerscoututflykt om man kan skaffa fram lämplig utrustning till utflykten. Explorerscouterna kan använda radio eller dator hemma men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA måste explorerscouterna få hjälp av radioamatörer, eftersom radiofrekvenserna är reglerade i Finland. Finlands Radioamatörförbund rf (SRAL) hjälper gärna till!

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter, i vilka man utnyttjar kontakterna. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI händelser dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

JOTT – Jamboree On The Trail Jamboree On The Trail, Jamboree på stigar, är liksom JOTA och JOTI ett världsomfattande evenemang som ordnas varje år. Syftet är att få scouter ut i skogarna, på stigarna och vägarna i internationell anda. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje grupp får själv välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, okända vägar – i princip var som helst!

Explorerscoutpatrullen kan t.ex. ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter i närheten av kårlokalen. Explorerscouterna kan också själva delta i JOTT genom att göra en lite längre vandring eller genom att lära känna den egna hemtraktens omgivning bättre. Explorerscouterna kan också kombinera JOTT med läderliljan eller t.ex. fixa på naturstigen som ligger i närheten. Man kan bra delta i JOTT med hela kåren. För deltagande i JOTT kan man få ett evenemangsmärke.

Explorer Belt Explorer Belt (EB) är en 200 kilometer lång vandring som avverkas på tio dagar med en bekant eller obekant scoutkamrat i ett annat land. Destinationen är olika varje år och deltagarna är 16–25-åriga scouter. Meningen är att bekanta sig med destinationslandets kultur på ett sätt som avviker från en normal turistresa. Deltagarna har en begränsad budget och bär all utrustning med sig. Det leder till att deltagarna får fundera över var de ska sova och äta följande gång. Under vandringens gång utför man

Efter vandringen börjar utvärderingen, som tar ca fem dagar. Efter utvärderingen följer utdelningen av EB-bältmärken och -bälten. Hela gänget reser runt tillsammans i destinationslandet, åtminstone under bedömningstiden eller till och med ett par veckor. Efter EB har deltagaren en fantastisk vandring bakom sig och är många nya erfarenheter och vänner rikare.

Roverway  Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma evenemang för 16–22-åriga europeiska scouter. De äldre explorerscouterna kan alltså delta i detta evenemang som ordnas i olika länder vart fjärde år. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas för ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt.

Världsscoutjamboree Världsjamboreen är ett världsomfattande läger som WOSM ordnar vart fjärde år i olika länder. Alla över 14-åriga scouter kan delta i lägret. Över 18-åringarna deltar i lägret genom olika serviceuppdrag. Under världsscoutjamboreen har man möjlighet att delta i olika aktiviteter, vara med om fina upplevelser och knyta nya internationella vänskapsband.

Thinking Day På Thinking Day firas scoutvänskap och dagen ökar medvetenheten om världens orättvisor och det samlas medel för fattigare länders scoutverksamhet. Thinking Day firas årligen 22.2. Thinking Day är den gemensamma födelsedagen för scoutrörelsens grundare, Lord Robert Baden-Powells, och hans hustru, Lady Olave Baden Powell, som var världsscoutchef för flickscouterna. WAGGGS erbjuder varje år ett tema med tillhörande aktiviteter som de explorerscoutgrupper som deltar i Thinking Day kan genomföra.

Långfärdsmärken Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är Björntanden, Gyllene ratten och Bäversvansen. Målsättningen med långfärdsmärkena är att gå på en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Björntanden genomförs genom en vandring, Gyllene ratten genomförs seglande och Bäversvansen å sin sida paddlande. För godkända undersökningar får scouterna björntandsmärket, märket gyllene ratten eller bäversvansmärket att fästa på sin scoutskjorta.

Liljorna Liljorna är aktiviteter, där man utför en speciell sak under en viss tid eller en viss sträcka. De testar ofta scoutens tålamod. Aktiviteten kan utföras i explorerscoutpatrullen, men den är en individuell prestation. Liljorna har oftast tre nivåer, som utförs en åt gången börjande med den lättaste. För att bli godkänd gör man en prestationsutredning till scoutledaren och för godkänd lilja får man ett märke att sätta fast på scoutbältet.

Olika liljor är bl.a. läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och stumliljan, bastuliljan och IRC-liljan. För läderliljans lättaste nivå (grön) går man 40 km eller skidar 60 km på högst 24 timmar. Läderliljan är lätt att kombinera med många andra av explorerscouternas aktiviteter. Masurliljan är en lilja där man vakar i 24, 32 eller 42 timmar. Vakandet kan kombineras med många explorerscoutaktiviteter, exempelvis serviceuppdrag eller hantverk, så att vakandet går lättare. Explorerscoutpatrullerna kan också hitta på egna liljor. Liljor har t.ex. utförts genom att tillbringa sin tid i sovsäcken, för att leka i 24 timmar, för talkoarbete och för att låta livet styras genom tärningskast under ett dygn.

Att förverkliga programmet

Takaisin ylös

Att planera verksamheten Patrullen, patrulledaren och lotsen gör tillsammans en verksamhetsplan för den kommande höst- eller

vårterminen. De aktiviteter i explorerscoutprogrammets fickor som patrullen tycker att är intressanta och som de vill göra väljs och skrivs in i planen. Förutom aktiviteterna ska planen också innehålla patrullens utfärder och kårens program samt andra evenemang på förbundsnivå som patrullen eller medlemmarna i den deltar i. Tillräckligt mycket tid ska reserveras för planering och förberedelser av evenemangen. Verksamhetsplanen kan bli väldigt olika beroende på vad explorerscoutpatrullen väljer.

Explorerscouttiden inleds med fickorna Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildningen. Om patrullen deltar i gruppledatutbildningen den första hösten ryms det inte så många fler aktiviteter in då. Det lönar sig istället att plocka med några avslappnande aktiviteter som ökar gruppkänslan, för att pigga upp och få en avslappnad stämning vid sidan om utbildningen.

Under det andra och tredje året leder explorerscouter oftast en spejarscoutpatrull eller sin explorerscoutpatrull som en jämnårig ledare. Det lönar sig att ta i beaktande att det kräver mycket tid att leda yngre åldersgrupper och att explorerscoutens möjlighet att verka i sin explorerscoutpatrull kan vara begränsad. Varje explorerscout ska ändå ta del av sin åldersgrupps program.

Explorerscoutpatrullen väljer inom sig en ledare som ansvarar för patrullens aktiviteter under en viss period. Alla patrullmedlemmarna ansvarar för att aktiviteterna genomförs, patrulledaren ordnar inte allt program. Lotsens jobb är i sin tur att stödja patrulledaren i hens uppdrag. Patrulledarens uppdrag är tidskrävande och patrulledaren ska inte samtidigt leda en spejarscoutpatrull.

Verksamhetsplanen kan uppdateras vid behov också under pågående verksamhetsperiod. I planeringsskedet uppskattar man tidtabeller för förverkligande och senast vid evalueringsträffen utvärderar man planen och periodens verksamhet.

Utöver patrullens aktiviteter kan explorerscouten välja egna aktiviteter enligt sina egna mål och intressen. Många aktiviteter går utmärkt att utföra på egen hand. Ledarskapsuppdragen kan explorerscouterna utföra under olika tidsperioder, alltså kan programplanen variera individuellt under verksamhetsperioden. Lotsens jobb är att stödja den enskilda explorerscouten och berätta om vilka olika alternativ som finns för att förverkliga scoutprogrammet.

Patrullmötet Nedan finns en modell för hur explorerscoutpatrullens möten kan byggas upp:

** Inledning

* Småpratet stökas undan.

* En på förhand bestämd tid på 10–15 min. används.

* I det här skedet av scoutstigen kan man redan anlända på utsatt tid till rätt plats.

2. Öppningsritual

* Tid: 1 min. * Alltid samma bekanta ritual, till exempel ett rop. * Denna tradition lär man sig i de tidigare åldersgrupperna och det finns ingen anledning att ge upp den.

3. Explorerscoutråd

*Tid: 5–15 min. * Anmälningsärenden och kvällens program. * Diskutera följande om det finns något att ta upp:

– Gemensamma beslut

– Upplevelser och resultat från förra mötet gås igenom

– Närvarande skrivs upp och eventuella penningfrågor diskuteras

4. Det egentliga mötesprogrammet

* Tidsåtgången avgörs av programmet. * Programmet leds av patrulledaren.

5. Nästa möte

* Tid: 5–10 min. * Kom överens om tidpunkten för nästa möte, programmet för det och vem som förbereder vad. * Skriv upp mötet och vad som ska förberedas i kalendern eller i en uppgiftslista så att det inte glöms bort.

6. Avslutningsceremoni

* Tid: 5-20 min. * Patrullen stillar sig, gör en paus eller dylikt. * Till exempel ett rop eller tapto.

Sjöscoutprogrammet i explorerscoutåldern Sjöscoutprogrammet ger explorerscouterna möjligheten att lära sig färdigheter till sjöss. Sjöscouterna i explorerscoutåldern har egna aktiviteter som de utför vid sidan om det övriga scoutprogrammet. Under vintern fokuseras verksamheten på att lära sig saker i teorin och då isarna har smultit får explorerscouterna pröva sina nya kunskaper i praktiken.

Sjöscouting är ett sätt att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens målsättning är förutom de allmänna målen för fostran också att fostra ansvarsfulla sjöfarande, som rör sig säkert på vatten och respekterar naturen och andra på havet.

Lotsens roll är viktig också i sjöscoutingen. Lotsen uppgift är, så som i all annan scoutverksamhet, att stödja explorerscouterna. Det är lotsens uppgift att känna explorerscouterna och på så sätt kunna handleda dem till lämpliga uppgifter och utbildningar inom sjöscouting. En utmaning för lotsen är att leda explorerscouterna också till andra aktiviteter än bara sjöscouting. Det är också lotsens uppgift att hjälpa explorerscouterna att planera en tidtabell och att genomföra aktiviteterna. Lotsen kan också uppmuntra explorerscouterna att bekanta sig med sjöscoutverksamheten i en annan kår. Ett samarbete mellan olika kårer ger ibland lite annorlunda perspektiv.

Till explorerscoutprogrammet hör sjöscouternas egen ficka som kallas Skärgårdsskepparpraktik. Sjöscouterna gör alla obligatoriska aktiviteter ur fickan. I fickan finns också valbara aktiviteter som explorerscouterna gör i mån av möjlighet. Målsättningen är att då explorerscouten gjort fickan kan hen delta som en kunnig och initiativtagande medlem av besättningen på kårens båt. Hen kan leda yngre personer på båten och kan fungera som viceskeppare.

Under det första året som explorerscout är det meningen att explorerscouterna går Båtförarkursen, som är en färdighetskurs som ordnas av FiSSc. Det här gäller speciellt de sjöscouter som i framtiden vill kunna fungera som skeppare på kårbåten. Att avlägga båtförarkursen är ett krav för att få båtförarcertifikat för övningsområde. Båtförarkursen kan avläggas också i ett finskspråkigt scoutdistrikt. De sjöscouter som vill fungera som vice skeppare eller skeppare kan i slutet av explorerscoutåldern genomföra praktikseglats inför skärgårdsskepparkursen, som är ett av kåren ordnat evenemang. Målet med praktikseglatsen inför skärgårdsskepparkursen är speciellt att lära sig styra och säkert hantera kårens egen skolningsbåt.

Sjöfärdigheter lär man sig bäst genom att själv aktivt delta i sjöverksamhet. Också landscouter som är intresserade av sjöscouting kan ta kontakt med närmaste sjöscoutkår och be att få komma med på seglats. Med några års mellanrum ordnas det finska samlägret Satahanka, där explorerscouten lär känna sjöscouter från hela landet. På svenskt håll ordnas Nothamn.

Att anpassa explorerscoutprogrammet Explorerscoutprogrammet har formats till ett paket. Då programmet har byggts upp har man gjort val och lösningar, som skilda flick- och pojkpatruller, och veckomöten, vars främsta mål varit att stödja den unga explorerscoutens egna utvecklingsfas. Det finns flera alternativ för hur explorerscoutprogrammet kan förverkligas och varje kår kan och ska anpassa verksamheten enligt de egna förutsättningarna. Att anpassa explorerscoutprogrammet är tillåtet och till och med att rekommendera.

Att stödja 15-17-åringarna i sin egen utveckling är det mest centrala då det explorerscoutprogrammet förverkligas i kåren. Explorerscouter ska inte enbart vara ledare eller ha ansvarsuppdrag i kåren. Explorerscouten får dock ha uppdrag enligt eget intresse och kårens behov, men det ska finnas stöd av en äldre ledare och möjlighet att genomföra det egna explorerscoutprogrammet.

Ledarskapspraktiken som ingår i explorerscoutprogrammet säkerställer att varje explorerscout får ledarskapserfarenhet. Förutom ledsarskapsövningen består programmet av många andra, lika viktiga, aktiviteter. Eftersom scoutingen är en fostrande rörelse, ska de ungas behov sättas före scoutkårens behov.

Att bilda en explorerscoutpatrull Explorerscoutprogrammet kan utföras i både små och stora kårer. I större kårer är det skäl att använda sig av åldersgruppverksamheten mångsidigt. I en mindre kår kanske det finns endast en eller två 15–17-åringar. Även dessa explorerscouter har rätt till och måste få en möjlighet att utföra sitt åldersgruppsprogram, till exempel tillsammans med grannkåren. Programmet genomförs bäst i särpatruller, det vill säga separata pojk- och flickpatruller, men explorerscoutprogrammet går också att ordna i sampatruller om kåren inte kan ha separata patruller. En del aktiviteter, som t.ex. behandlar utveckling till man och kvinna, kan kräva en del uppmärksamhet i grupper med både pojkar och flickor. Kom också ihåg att respektera de personer som inte känner sig bekväma med den könsroll de eventuellt blivit påtvingade. En explorerscoutpatrull kan också bildas tillsammans med grannkåren. Explorerscouterna träffar jämnåriga scouter också på större evenemang och på nätet, som speciellt mindre kårer aktivt borde utnyttja.

Möten Explorerscoutprogrammet är uppbyggt kring veckoverksamhet. I alla kårer har 15–17-åringarna ändå inte möjlighet att samlas varje vecka, till exempel för att alla orter inte har skolor på andra stadiet, vilket kan leda till att explorerscouterna kanske inte finns på samma ort. Veckoslutsutfärder och sommarverksamhet utgör då ofta viktiga tillfällen för explorerscouterna att lära sig nya färdigheter. Andra mer eller mindre galna idéer kan också användas: kan en explorerscoutpatrull samlas i skolbussen? Explorerscoutlotsen spelar här en viktig roll om de unga inte kan samlas varje vecka. Lotsen stöder explorerscoutpatrullen och fungerar som deras kontakt till kåren. Tillsammans med lotsen kan explorerscouten diskutera sin scoutbana och bygga upp den programplan som är bäst för patrullen.

Patrullens uppbyggnad Explorerscoutprogrammet kan genomföras i en patrull vars medlemmar är ungefär lika gamla eller i patrull som får nya unga explorerscouter varje år. Hur man väljer att göra beror på scoutkårens traditioner och situation. I en liten kår är det naturligt att en patrull bildas av alla explorerscouter, även om de är olika gamla. I en stor kår kan en hel spejarscoutpatrull flyttas upp och bilda en ny explorerscoutpatrull, där patrullens medlemmar redan känner varandra. I en patrull med medlemmar i olika åldrar kan en äldre explorerscout vara patrulledare och verksamheten fortgår även om vissa i patrullen fungerar som spejarscoutpatrulledare. Eftersom de olika aktiviteterna inte bygger på varandra kan ett gemensamt program bra planeras i båda patrullmodellerna.

Nya medlemmar i patrullen Det går bra att ansluta sig till en explorerscoutpatrull när som helst. Explorerscoutprogrammet inleds med en gemensam utfärd och mycket annan gemensam verksamhet och det går bra att komma med där. Några aktiviteter och traditioner kan med fördel upprepas så att de nya patrullmedlemmarna får lära sig patrullens ritualer. Nya medlemmar kan också komma med samtidigt som spejarscouter flyttas upp i en explorerscoutpatrull.

Kårens traditioner Explorerscoutprogrammet har utrymme för valfrihet och nya aktiviteter. Nya aktiviteter och andra tips kan man dela med sig av på nätet på scoutprogrammet.fi. Kårens traditioner och styrkor kan också tas fram då programmet genomförs. Kåren kan till exempel besluta att ta upp mera vildmarksaktiviteter än vad grundprogrammet förutsätter.

Sisuscouter i explorerscoutprogrammet Explorerscoutprogrammet omfattar en hel del vardagskunskaper. Programmet går därför utmärkt att anpassa för vuxna sisuscouter.

Gruppledarutbildningen

Takaisin ylös

Gruppledarutbildningens teser

* Gruppledarutbildningen är en del av varje explorerscouts scoutstig.

* Till gruppledarutbildningen hör också en minst ett halvt år lång ledarskapspraktik, då explorerscouten leder en grupp spejarscouter eller den egna explorerpatrullen, eller vid behov någon yngre åldersgrupp tillsammans med en äldre ledare.

* Explorerscouten ska ha tillgång till en äldre ledare som stöd under hela ledarskapspraktiken.

* Ett veckoslut är inte tillräckligt för att genomföra aktiviteterna som hör till utbildningen, utan gruppledarutbildningen (och ledarskapspraktiken) tar mist ett halvt år att genomföra.

* Ledarskapspraktiken kan också genomföras i par, så länge ansvaret fördelas jämnt

* Explorerscouten får använda gruppledarkursmärket efter att aktiviteterna och ledarskapspraktiken är avklarade.

* Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang och förverkligas enligt scoutmetoden.

Gruppledarutbildningens målsättningar

Efter utbildningen…

* känner explorerscouten till scoutverksamhetens utgångspunkt och målsättningar samt explorerscoutidealens och -löftets betydelse, och försöker beakta dessa i sin verksamhet.

* kan explorerscouten utnyttja scoutmetoden i scoutverksamheten.

* vet explorerscouten vilka uppgifter gruppledaren har i gruppen hen leder, förstår målet med gruppens verksamhet samt en ledares ansvar och rättigheter.

* behärskar explorerscouten rutinerna för gruppens verksamhet i kåren.

* vet explorerscouten att olika situationer kräver olika ledarstilar.

* kan explorerscouten leda en grupp under möten och utfärder.

* kan explorerscouten använda programmet för åldersgruppen hen leder och med hjälp av det förverkliga kvalitativ, trygg och givande verksamhet för gruppen.

* kan explorerscouten planera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av detta.

* känner explorerscouten till gruppens verksamhet i dess olika skeden.

* litar explorerscouten på sina egna färdigheter och kan bedöma sin verksamhet som ledare.

Utbildningens innehåll

Gruppledarutbildningen består av 21 aktiviteter. Genom aktiviteterna lär sig explorerscouten ledarskap, hur grupper fungerar samt att fungera som ledare för en smågrupp inom scoutingen. Varje aktivitetsinstruktion innehåller information om utbildningens mål och innehåll samt tips på hur utbildningen kan förverkligas.

Ledarskap

* Explorerledarens rättigheter och skyldigheter: Explorerscouterna bekantar sig med vilka rättigheter och skyldigheter de har som ledare i sin egen kår.

* Handslaget: Explorerscouten kommer överens med sin egen kår om vad som hör till hens uppdrag och vilket stöd hen får under ledarskapspraktiken.

* Ledarskapspraktik: Med stöd av en äldre ledare får explorerscouten leda en egen smågrupp under ett halvt års tid.

* Ledarskap i olika situationer: Explorerscouterna får bekanta sig med olika ledarstilar och får begrunda vilken stil som passar i olika situationer.

* Tidsanvändning: Explorerscouterna fördjupar sig i och funderar på olika metoder för att ha koll på sin tidsanvändning.

* Ledarskapsutmaningar: Explorerscouterna får bekanta sig med och diskutera på vilka olika sätt det går att lösa de utmaningar man möter som gruppledare

* Respons på ledarskapspraktiken: Explorerscouten diskuterar med lotsen om vad hen lärt sig om scoutledarskap under sin ledarskapspraktik.

Scoutfostran

* Åldersgruppernas särdrag: Explorerscouterna lär känna de fyra yngsta åldersgruppernas karakteristiska egenskaper och vilken ledarstil det lönar sig att använda i de olika grupperna.

* Scoutmetoden och scoutidealen: Explorerscouterna reflekterar kring scoutmetoden, scoutidealen och scoutledarskapets särdrag. Vad gör scouting till scouting?

* Scoutprogrammet: Explorerscouterna får en bild av scoutprogrammets helhetsstruktur och får bekanta sig med de yngre åldersgruppernas program.

Gruppens funktion

* Gruppens faser: Explorerscouterna sätter sig in i teori om olika gruppers utvecklingsfaser.

* Gruppbildning: Explorerscouterna får vara med om gruppbildningsövningar och får på så sätt en uppfattning om betydelsen av gruppbildning. Samtidigt blir de bekanta med olika sätt att utforma en grupp.

* Gruppanda: Explorerscouterna får lära sig olika metoder för att skapa god anda i gruppen och förbättra den om det behövs.

Möten

* Verksamhetsplanering: Explorerscouterna får öva sig på att göra en halvårsplan för en patrull.

* Mötesplanering: Explorerscouterna får lära sig att planera program för ett möte.

* Lek: Explorerscouterna bekantar sig med olika lekar och hur de ska ledas i olika åldersgrupper.

* Kårtraditioner: Explorerscouterna bekantar sig med de praktiska aspekterna av att ha ett ledaruppdrag i kåren och lär sig ta ansvar för gemensamma kårärenden.

* Andakter och pauser: Explorerscouterna lär sig hur man leder en paus.

Utfärder

* Utfärdskunskaper: Under aktiviteten får explorerscouterna möjlighet att öva upp sina utfärdskunskaper och repetera det som behövs.

* Säkerhetsföreskrifter: Explorerscouterna fördjupar sig i de föreskrifter och tillvägagångssätt som finns för att göra scoutverksamheten säker.

* Att ordna en utfärd: Explorerscouterna får lära sig att planera och genomföra en trygg utfärd.

Gruppledarutbildningens förverkligande Explorerscouten avlägger gruppledarutbildningen under sitt första explorerscoutår. Utbildningen kan ordnas under två veckoslut eller som en kombination av ett veckoslut och några vardagskvällar. Utbildningen kan kombineras med aktiviteter från Välkommen explorerscout!-fickan, om utbildningen ordnas som en utfärd.

Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang och därför genomförs den i enlighet med scoutmetoden. Speciellt om kursen ordnas under en helg är det lätt att se att kursen går i scoutingens kännetecken. Explorerscoutens utveckling som ledare och att utvärdera den egna verksamheten lönar sig att göra i två delar och den senare delen först sedan då explorerscouten fått praktisk erfarenhet av ledarskap.

Det är på kårens ansvar att se till att utbildningen genomförs. Varje kår måste ta ställning till hur utbildningen bäst passar in i kårens årscykel. Kursen måste inte ordnas på hösten när de nya explorerscouterna börjar sin verksamhet och det erbjuds mycket annat program och utbildningar på förbundsnivå.

Gruppledarutbildningen hör till explorerscouternas åldersgruppsprogram och genomförandet av kursen är på kårens ansvar. Kårerna kan samarbeta och hålla en gemensam utbildning i t.ex. ett kårområde. Om det är endast några scouter (1-3) som ska delta i gruppledarutbildningen lönar det sig att ordna kursen tillsammans med andra kårer.

Lotsen kan gärna ansvara för att utbildningen blir av i den egna kåren men det går också bra om det är någon annan äldre ledare. Lotsen samlar en stab som genomför utbildningen. De som utbildar på kursen ska vara kunniga och ha erfarenhet av ledarskap, gruppens verksamhet och scoutprogrammet. Det är bra att reservera tid för explorerscouternas egna tankar och funderaringar och hålla i åtanke att detta är den första utbildningen i ledarskap scouten får.

Utbildarna får stöd och feedback av gruppledarutbildningens arrangörer och av varandra. FiSSc ordnar också gruppledarutbildningar. En stor del av de finska distrikten ordnar också kurser för utbildare på gruppledarutbildningen.

Du hittar mera information, tips och idéer för gruppledarutbildningen i stödmaterialet.

Stödmaterial för gruppledarutbildningar