Valikko

Löfte och ideal

Scoutlöftet

Löftet avges i varje åldersgrupp och ordalydelsen är lika för alla.

Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten,

vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv.

Scoutlöftets betydelse

Scoutlöftet, scoutidealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar. Löftet och idealen berättar om värdegrunden på ett sätt som unga förstår. Till scoutmetoden hör att scouten binder sig till scoutingens värderingar. Det här kan barnen och ungdomarna rent konkret göra genom att avge scoutlöftet. Att vara scout är ett personligt val i alla åldersgrupper, för vargungarna likaväl som för roverscouterna. Scouten avger scoutlöftet som ett tecken på att han av egen vilja strävar efter att binda sig till scoutingens värderingar.

Löftet avges i varje åldersgrupp och ordalydelsen är lika för alla. Betydelsen av löftet är ändå olika beroende på åldersgrupp. Idealen som scouten i löftet förbinder sig till ökar i antal för varje åldersgrupp. Avgivningen av löftet och löftets betydelse gås alltid igenom före löftesgivningstillfället på ett sätt som lämpar sig för åldersgruppen, till exempel genom berättelser eller genom diskussioner. Det är viktigt att den som avger löftet förstår vad han lovar. Det är också bra att med jämna mellanrum ta upp löftet på nytt. Fundera till exempel på hur löftet inverkar på kårens verksamhet.

Löftets betydelse och den vuxnas uppgifter i de olika åldersgrupperna

Vargunge

Vargungen förstår vad löftesgivningen innebär. Då han avger scoutlöftet binder han sig till att vara scout.

Den vuxna visar genom eget exempel hur man binder sig till scoutingens värderingar och hur man uppfyller scoutlöftet. Den vuxna ska ha förmåga att förklara löftets innehåll så att vargungen förstår det.

Äventyrsscout

Grunderna för äventyrsscoutens löfte är att han känner de andra medlemmarna i laget samt hans tillit till kamraterna och ledarna. För äventyrsscouten betyder löftesgivningen uttryckligen att binda sig till sitt eget lag. Så småningom börjar äventyrsscouten förstå idealen och betydelsen av löftet.

Äventyrsscouten bekantar sig med sina ideal och funderar på dem under kaptenens ledning. Med hjälp av aktiviteterna och berättelser kan kaptenen berätta för äventyrsscouten om scoutingens värderingar. Det är också ledarens uppgift att berätta om löftets betydelse för äventyrsscouten.

Spejarscout

Spejarscouten märker att det finns olika alternativ och tolkningar gällande scoutingens värderingar. Han lär sig lyssna på och respektera andras åsikter.

Den vuxna uppmuntrar spejarscouten att ifrågasätta och hjälper honom att se alternativen.

Explorerscout

Scoutingens värdegrund åskådliggörs genom patrullens verksamhet. Då explorerscouten djupare begrundar sina egna värderingar kan han binda sig till scoutingens värderingar.

Den vuxnas uppgift är att lotsa den idealistiska explorerscouten så att denna kan finna sina egna värderingar.

Roverscout

Roverscouten omfattar scoutingens värderingar som en del av sitt liv. Roverscouten upplever att det är en hedersuppgift att föra scoutingens värderingar vidare.

I roverscoutåldern leder livssituationen ofta till att scouten grubblar över värderingar samt till att den egna uppfattningen och de egna värderingarna kan ändras mycket. Scoutingen och roverscoutlotsen kan stöda roverscouten då han etablerar olika värderingar som en del av sitt liv.

Vad lovar man i scoutlöftet?

Jag vill älska min Gud

I löftet lovar scouten att älska sin Gud. Till scoutingens människosyn hör som en väsentlig del en tro på en högre makt, något större än människan, som man kan förlita sig på. Ordet gud beskriver på ett lättbegripligt sätt en dylik högre makt. Betydelsen kan dock vara olika för olika löftesgivare.

Löftesgivaren lovar att älska den gud han själv tror på – inte någon annans gudar.

I löftet betonas den personliga tro löftesgivaren har. Alla scouter tror inte på samma gud; troligen finns alla världens religioner representerade inom scoutingen. Därför skrivs gud med stor begynnelsebokstav och föregås av det possessiva pronomenet ”min”.

I världen och i Finland finns många olika religioner och olika religioner använder olika benämningar på guden. Religionen kan till exempel ha flera gudar. En löftesgivare som hör till en religion där den högre makten kallas något annat än gud ersätter ordet ”Gud” i löftet med namnet på sin gud.

Den vuxnas uppgift är att före löftesgivningen ta reda på löftesgivarnas religiösa övertygelser och respektera dessa. Ni kan till exempel tillsammans med löftesgivaren ta reda på vad som skulle vara ett lämpligt ersättande namn för gud. Det är viktigt att respektera barns och ungas trosföreställningar.

Till människans uppväxt och även till scoutfostran, hör att man söker ett förhållande till gud. Scoutingens uppgift är att ge scouten verktyg för att kunna fundera över sitt gudsförhållande. Bland aktiviteterna för de olika åldersgrupperna finns aktiviteter som tangerar livsåskådning och gudsförhållanden. Verksamhet i naturen och naturupplevelser är scoutingens sätt att fundera över förhållandet till gud. B-P betonar att naturen är guds ansikte – och att människan finner gud i naturen. Ett annat traditionellt sätt att ta upp andlighet inom scoutingen är stilla stunder. Båda sätten kan användas också i förberedelserna för löftesgivningen. Utöver dessa sätt är det bästa verktyget speciellt för unga en öppen och konstruktiv diskussion. I gott samarbete föds diskussionerna av sig själv.

Jag lovar att älska mitt land och mänskligheten

I det ursprungliga scoutlöftet lovade scouterna ”To do my duty to God and the King”. Den här plikten gentemot kungen uttryckte den fosterlandskänsla som har funnits och fortfarande finns med i alla scoutlöften i hela världen. Löftet att älska sitt land och mänskligheten innebär att scouten respekterar och tjänar sitt fosterland – att han offrar sig för sitt fosterland. Därtill omfattar löftet också synen på scouten som en del av en större helhet, dvs. det samhälle scouten lever i, det finska samhället i sin helhet och till slut hela världen.

Scoutens förhållande till djur, växter och hela naturen kommer fram i scoutidealet ”att älska och skydda naturen” som ingår i alla åldersgruppers ideal.

Jag lovar att vara andra till hjälp

I löftet kommer scoutens strävan efter att hjälpa och tjäna andra fram. Att hjälpa och tjäna finns också med i scoutmetoden. Goda gärningar är en del av detta och dessa konkretiserar betydelsen av ens eget handlande för scouten. Att tjäna andra har alltid

varit en del av scoutingen. Goda gärningar fostrar till osjälviskhet, en egenskap som på B-P:s tid sågs som viktig för alla medborgare. Goda gärningar leder scouten till att hjälpa andra varje dag. Det kan vara frågan om små gärningar men deras inverkan kan vara överraskande stor. Scoutlöftet binder barn och ungdomar till att handla osjälviskt. Goda gärningar upptas i scoutprogrammets aktiviteter men det är framförallt en fråga om att tillägna sig ett bredare perspektiv. Därför lovar scouten att hjälpa andra – det vill säga att aktivt arbeta för en bättre morgondag.

Jag lovar att följa scoutidealen i mitt liv

I scoutlöftet lovar scouten att uppfylla åldersgruppens ideal. Idealen motsvarar ett mål för scouten att sträva mot. Idealen varken befaller eller förpliktigar som en lag skulle göra, utan de erbjuder ideal att utvecklas mot. För varje åldersgrupp har idealen valts ut så att barnen och de unga i åldersgruppen ska kunna förstå idealen och binda sig till dem. Scoutidealen är progressiva – de ökar i antal med åldersgrupperna.

Scoutidealen

Scoutidealen och scoutlöftet ger barnen och ungdomarna en bild av scoutingens värderingar. Scoutidealen är ett konkret och praktiskt sätt för ungdomarna att förstå de värderingar som scoutrörelsen föreslår som grund för varje scouts egna värderingar. Scoutidealen förnyades år 2008.

Att avge scoutlöftet och därmed binda sig till scoutingens värderingar är en del av scoutmetoden, vilken i sin tur är ett medel för att nå scoutingens målsättning. Löftet och idealen är alltså ett sätt att nå scoutingens mål men de är inte i sig scoutingens mål eller mål för scoutfostran. Det är viktigt att löftet och idealen finns med på scoutstigen för varje scout men idealen i sig är inte scouting. Till det behövs naturligtvis alla delar av scoutmetoden.

En scouts ideal är att:

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen
  • vara ärlig och pålitlig
  • främja vänskap över gränser
  • känna sitt ansvar och göra sitt bästa
  • utveckla sig själv som människa
  • söka sanningen i tillvaron

Idealen åldersgruppsvis:

En vargunges ideal är att

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen

En äventyrsscouts ideal är att

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen
  • vara ärlig och pålitlig

En spejarscouts ideal är att

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen
  • vara ärlig och pålitlig
  • främja vänskap över gränser

En explorerscouts ideal är att

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen
  • vara ärlig och pålitlig
  • främja vänskap över gränser
  • känna sitt ansvar och göra sitt bästa

En roverscouts ideal är att

  • respektera andra
  • älska och skydda naturen
  • vara ärlig och pålitlig
  • främja vänskap över gränser
  • känna sitt ansvar och göra sitt bästa
  • utveckla sig själv som människa
  • söka sanningen i tillvaron

Valspråket

Valspråket i alla åldersgrupper är: Var redo.

Valspråket som används av scouter runt om i världen visar på scoutens vilja att hjälpa och tjäna. På den gamla och traditionsenliga uppmaningen: ”Var redo” svarar scouten ”Alltid redo”. Valspråket berättar mer än något annat om scoutens inställning. Han är alltid redo att tjäna och uppfylla sina plikter. Valspråket finns i Kims leende i spejarscoutsigillet och på scoutbältets spänne.