Vaeltaja on 18–22-vuotias nuori. Vaeltajat ovat aloittamassa henkilökohtaisen elämänsä hallintaa, ja monilla onkin suuria, itseään koskevia päätöksiä tehtävänään.

Valikko

Roverscouter

Innehåll:

Ordlista
Unga i roverscoutåldern
Målen för roverscouternas fostran
Scoutmetoden
Löfte och ideal
Symbolik
Gruppen och ledarna
Lotsens roll och uppgift
Roverscoutprogrammetsa
Att förverkliga programmet

En roverscout är 18–22 år gammal. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget liv och många har framför sig stora beslut att fatta. Även om kompiskretsen är viktig påverkar den inte längre roverscoutens beslut lika tydligt som i puberteten. Roverscouten har ofta en uppenbar vilja att hitta sin egen väg i livet. Roverscouten är ansvarskännande, planerande, självständig och tålmodig. Steg för steg blir den unga vuxen. Roverscouterna vill gå mot nya utmaningar tillsammans. Alla de här behoven och begränsningarna, som är typiska för detta livsskede, har beaktats i roverscoutprogrammet.

Roverscoutprogrammet tar fem år att genomföra och är personligt för varje enskild roverscout. Roverscouten utför under de fem åren minst 33 stycken aktiviteter, så att åtminstone en aktivitet ur varje ämnesområde utförs. Åldersgruppens program inleds med kontrollen Välkommen som ny roverscout i vilket ingår ett projekt om Finland. Programmet avslutas med ett utlandsprojekt varefter man blir en äldre ledare. Av varje roverscouts personliga program ritas en vandringskarta där roverscouten tillsammans med sin lots placerar ut aktiviteterna, med stigande svårighetsgrad, över de fem åren. Målet är att göra en vandringskarta anpassad till var och ens egna personliga mål.

Det är viktigt att varje roverscout får personligt stöd av en vuxen och har en förebild, alltså en lots. Lotsen kan lotsa flera samtidigt, men stödet måste trots det vara personligt för varje enskild roverscout. Tydligast syns detta stöd naturligtvis i form av vandringskartan och planeringen av etapperna. Kom ändå ihåg att du, lotsen, är viktig för roverscouten under hela roverscoutperioden.

I och med att roverscouterna jobbar väldigt projektbaserat, och därmed även väldigt självständigt i varierande roller, fungerar lotsen inte som deras patrulledare. Däremot är det lotsens uppgift att känna till scoutprogrammet och handleda roverscouterna att använda det och alla möjligheter som finns. Lotsen hjälper roverscouten att inse vad allt denna lärt sig och ser till att roverscouten får det stöd hen behöver i kåren.

Det är inte lätt att lotsa roverscouter. Man måste ge roverscouten utrymme samtidigt som man är tillgänglig. Det ingår också i lotsens uppgifter att efter roverscoutåldern uppmuntra scouten till en fortsatt scoutkarriär eller hjälpa till att hitta något annat ställe som hen kan bygga upp en bättre värld i.

Handboken är ditt arbetsredskap för att genomföra scoutprogrammet. I handboken hittar du stöd i planeringen och för att förverkliga roverscoutprogrammet. Det viktigaste är ändå din egen inspiration för lotsuppdraget och din förmåga att inspirera. Lotsen är viktig för scouten genom hela roverscoutåldern.

Ordlista

Tillbaka upp
Aktivitet

Roverscoutprogrammet består av flera teman, så kallade kontroller, som i sin tur består av olika aktiviteter att genomföra. Vissa aktiviteter är kortare och går att genomföra under ett scoutmöte, medan andra kan vara projekt som tar flera månader. I en aktivitet ingår alltid planering, utförande och utvärdering.

Avslutningsceremoni

Avslutningsceremonin är åldersgruppens avslutande evenemang för de som genomfört hela programmet. I och med ceremonin blir roverscouten en vuxen ledare. Efter avslutningsceremonin hör scouten inte mera till målgruppen för scoutfostran, utan möjliggör nu istället själv scouting för de yngre.

Finlandsprojektet 

En obligatorisk aktivitet vars syfte är att skapa gruppanda i den nya roverscoutpatrullen genom ett gemensamt projekt. Under projektets gång lär sig patrullen känna Finland och får samtidigt insikt i vad roverscouting är. Projektet utförs i början av roverscoutprogrammet.

Halvvägsskutt 

Varje år arrangeras ett nationellt roverscoutevenemang. Under evenemanget ordnas halvvägsskuttet för de roverscouter som kommit ungefär halvvägs i sin roverscoutbana och avslutningsceremonin för dem som är färdiga med sin roverscoutstig. Roverscoutevenemangen främjar roverscouternas nätverkande och ger dem chansen att delta i evenemang istället för att organisera dem.

Jämnårig ledare 

En jämlik eller jämnårig ledare hör till samma åldersgrupp som gruppmedlemmarna. Ledarskapet varierar i fråga om jämlikhet från åldersgrupp till åldersgrupp: ju yngre åldersgrupp, desto mer situationsbundet är ledarskapet.

Kuksa

Kuksa är Finlands Scouters medlemsregistersprogram. I Kuksa anmäler man sig till scoutevenemang och där kan man också märka in utförda aktiviteter åt scouter. I Kuksa kan man också skriva in patrullens verksamhetsplan och roverscoutens uppdrag.

Kurstagningsträff

Lotsen ordnar tillsammans med roverscouten ett diskussionstillfälle minst en gång per år där de tillsammans bedömer roverscoutens vandringskarta och hur det gått med roverscoutens mål samt specificerar eller redigerar vandringskartan inför nästa verksamhetsår.

Obligatorisk kontroll

Med obligatoriska kontroller menas de aktivitetshelheter eller aktivitetsteman i roverscoutprogrammet som varje roverscout fullföljer under de fem roverscoutåren. De obligatoriska kontrollerna är Välkommen som ny roverscout, Grundutbildning för scoutledare, Utlandsprojekt och På väg mot vuxenlivet.

Patrull

I roverscoutåldern kan patruller bildas för varje projekt eller intresseområde, eller så kan patrullerna vara mer bestående. Patrullstorleken beror till stor del på projektet, men en fungerande gruppstorlek är ofta 3-5 roverscouter. Patrullen kan vid behov även byggas upp av områdets eller studieortens roverscouter.

Patrulledare

Patrulledarens arbetsbeskrivning är olika för de olika åldersgrupperna. I roverscoutåldern fungerar patrulledaren antingen som projektdragare, ansvarsfördelare eller motivator för de andra. Patrulledarens uppgift är inte ständig utan den kan variera från projekt till projekt.

Roverscoutlots

Lotsen är en äldre ledare som fungerar som roverscoutens stöd och handledare under hela roverscoutprogrammets tid. Lotsen stöder roverscoutens utveckling och handleder planeringen samt utförandet av kartan.

Roverscoutlöftet

Alla roverscouter avger roverscoutlöftet i början av sin roverscoutstid. I löftet lovar man sig själv att konkret förbinda sig till scoutvärdena.

Sigill

Roverscouten får ett sigill i metall då hen har avslutat roverscoutprogrammet. För att få sigillet måste roverscouten ha utfört alla fyra obligatoriska kontroller samt minst 15 frivilliga. Sigillet fästs i scoutskjortans vänstra ficka. Roverscouternas sigill ersätter tidigare åldersgruppers sigill och det används tillsammans med utbildningsmärkena på scoutskjortan.

Tips för förverkligande

I samband med varje aktivitet har det getts olika idéer för hur aktiviteten kan förverkligas. För en del aktiviteter räcker det med att utföra endast ett tips för aktiviteter medan det för andra är bra att utföra flera tips för att uppnå aktivitetens mål.

Utlandsprojektet 

En obligatorisk aktivitetshelhet vars mål är att roverscouten efter utförda aktiviteter ska ha bekantat sig med scoutverksamheten och kulturen i ett annat land. Roverscouterna kan kommunicera och klara sig i den främmande kulturen. Projektet planeras och genomförs av roverscouterna själva i roverscouttidens slutskede. Roverscouten deltar såväl i planeringen som i utförandet av projektet. Utlandsprojektet realiseras i slutskedet av roverscoutprogrammet.

Uppflyttning

Med uppflyttning menas flytten från en åldersgrupp till nästa. Det är bra att i kåren skapa och upprätthålla traditioner för när scouten lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och blir en fullvärdig medlem i nästa åldersgrupp. Roverscouternas uppflyttning till äldre ledare kallas avslutningsceremoni.

Vandringskartan 

Vandringskartan är roverscoutens personliga utvecklingsplan för hela tiden som roverscout. Vandringskartan uppdateras minst en gång per år i samband med kurstagningsträffarna med lotsen.

Visselpipssnodd

Roverscouternas visselpipssnodd är brun ända tills roverscouten gått grundutbildningen för scoutledare. Scoutledarens visselpipssnodd är vit.

Åldersgruppsansvarig, ansvarig lots

Den åldersgruppsansvariga är en vuxen som ansvarar för hela åldersgruppen och känner till alla kårens roverscouters situation. Den åldersgruppsansvariga stöder lotsarna och hjälper till med att arrangera gemensamt program för alla roverscouter i kåren eller närområdet. Den åldersgruppsansvariga ska vara över 22 år samt ha utfört utbildningen för åldersgruppsansvariga. Den ansvariga bör förstå roverscoutprogrammet och ha förmåga att stöda både roverscouterna och lotsarna i deras uppgifter. Ifall kåren bara har en roverscout eller roverscoutpatrull kan en och samma person fungera både som åldersgruppsansvarig och lots. En och samma ledare kan också fungera som åldersgruppsansvarig för flera olika åldersgrupper, men då är det ändå frågan om skilda uppdrag.

Äldre ledare

En över 22-årig scout som möjliggör de yngre scouternas verksamhet. Den äldre ledaren kan själv ha genomgått roverscoutåldern eller ha anslutit sig till scouterna på senare år.

Unga i roverscoutåldern

Tillbaka upp
Roverscouten är en 18–22-årig ungdom eller ung vuxen vars ungdomsårs biologiska utveckling redan är förbi. Roverscouten håller som bäst på att mogna och anpassa sig mentalt. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget liv, och har flera stora beslut, gällande sig själv, att fatta. Sådana här beslut är

exempelvis yrkesval, parrelationer samt utförande av militär- eller civiltjänst. Dessa beslut bygger upp uppfattningen om det egna livets kontroll samt ansvarskänslan över det. Fastän kompisarna och kompiskretsen är viktig påverkar de inte mera roverscoutens beslut lika mycket som i puberteten. Roverscouten har ofta en klar vilja att hitta sin egen livsstil. Behovet till detta framträder då den egna kunskapen och erfarenheten växer. Roverscouten behöver ändå en vuxens stöd och erfarenhet för att fatta de här stora besluten. Roverscouten försöker också medvetet bedöma den vuxnas åsikter och värderingar i förhållande till olika saker.

Världsbild

Roverscouten börjar bli medveten om samhällsfrågors och beslutsfattandets betydelse. Roverscouten börjar också bilda egna åsikter gällande de samhälleliga aktualiteterna. Roverscouten klarar också av att bedöma de egna föräldrarnas bakgrund mer konstruktivt än tidigare. Roverscouten kan förhålla sig mer neutralt till olikheter än i puberteten, utan temperamentsfulla åsiktsyttringar. Världsbilden börjar också öppna sig och påbyggas för roverscouten. Roverscouten börjar också bättre uppfatta sig själv och sin egen plats i samhället.

Roverscouten vill samarbeta med andra, ta ansvar och tackla nya utmaningar. Roverscoutens verksamhet är långsiktigt och omfattande. Roverscouten letar efter nya utmaningar och vill i och med dem även ta ansvar för andra samt lära sig att stöda de yngre och även den egna åldersgruppens unga. Ledarskapsmetoderna och de till ledarskap specifika frågorna, som till exempel problemsituationer och situationer som kräver särskilt kunnande, bedöms allt oftare.

Människorelationer

Roverscoutens uppfattning om sällskapande och parrelationer börjar formas allt klarare, fastän egen erfarenhet kan saknas. Sällskapande kan också vara i en väldigt central ställning i den ungas liv och därmed påverka besluten denna fattar. I de här situationerna är den vuxnas stöd särskilt viktigt, eftersom den unga saknar erfarenhet av beslutsfattande och det ansvar samt de långvariga konsekvenserna som ett beslut kan innebära.

För roverscouten är det viktigt att fatta egna beslut om sitt liv och dess utveckling. Trots detta är den vuxnas stöd fortsatt viktigt. Detta stöd söks av någon vuxen utanför den egna åldersgruppen, av de egna föräldrarna samt av övriga vuxna som påverkar den ungas liv.

Roverscouten som målgrupp i scouterna

Scoutprogrammet erbjuder mångsidig verksamhet för roverscouten, både individuellt och i grupp. Individens egna uppdrag, såsom ledarskap och projekt, kompletterar roverscoutpatrullens verksamhet. Särskilt viktigt är det att känna ansvar för de egna och patrullens görande. Nya utmaningar är en kraft som stärker den egna verksamheten och själva görandet, bedömningen av det samt dess utvecklande är en central del av verksamheten. Roverscouternas verksamhet är planerad och långsiktig. Att lära sig

projektarbete och dess bedömning både som individ och grupp ger färdigheter för vuxen- och arbetslivet.

För roverscouterna ordnas det olika slags evenemang både på distrikts- och centralorganisationsnivå. Även kårerna kan ordna sina egna evenemang. Roverscoutens egna aktivitet är central i deltagandet i evenemang samt utförandet av aktiviteterna. Roverscouten bör kunna planera sin tidsanvändning så att det finns tid att delta i verksamhet som intresserar, göra scoutskoj samt utveckla sig själv. Roverscouten ska alltså inte endast vara den som genomför och gör saker för andra, utan meningen roverscouternas program är avsett att vara mångsidigt, intressant och utvecklande även för de som varit scouter en längre tid. Samtidigt stöter programmet inte bort de nya som kanske först i roverscoutåldern påbörjar sin scoutbana.

Programmet riktat till roverscouter är smidigt och erbjuder många olika möjligheter. Som en del av verksamheten är det därför viktigt att göra en personlig vandringskarta, alltså utvecklingsplan, för varje enskild roverscout.  På vandringskartan antecknas roverscoutens mål tillsammans med lotsen. Bedömning av de egna målens förverkligande är en del av att växa som roverscout.

Roverscouten främjar vänskap över gränserna

Lotsen kan gärna uppmuntra roverscouterna att åka ut i världen och utanför kåren för att förverkliga olika slags projekt. Senast under det sista roverscoutåret genomför alla roverscouter ett utlandsprojekt, men även före det har roverscouten chansen att delta i olika slags scoutprojekt och –evenemang, såväl i kåren, centralorganisationen som utomlands. Dessutom kan roverscouten aktivt delta i övriga organisationers evenemang.

Roverscoutande utanför kåren förenklas avsevärt genom olika slags kontakter. Roverscouten kan bege sig för att bygga upp kontakter på basen av kårens kontakter eller genom att modigt delta i olika evenemang. Internationella kontakter kan skapas exempelvis via distriktet eller centralorganisationen, eller med att delta i internationella läger. Centralorganisationens koordinator för internationell verksamhet kan hjälpa med att hitta kontaktuppgifter. Scoutorganisationerna har scouthem och scoutstationer på olika håll i världen. Det är även möjligt att skapa kontakter utanför scoutrörelsen. Man kan till exempel vara i kontakt med övriga ungdomsorganisationer i mållandet. Roverscouten och lotsen kan gärna tillsammans prata om att skapa och upprätthålla kontakter samt om olika slags verksamhetsmöjligheter utanför kåren.

 

Målen för roverscouternas fostran

Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga förutsättningar växa till en balanserad, frisk, ansvarskännande och självständig medlem av det lokala, nationella och internationella samhället.

Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp definierat åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Studera målen för fostran, så att du kan bygga upp roverscouternas scoutstig längs den väg de visar.

Målen för roverscouternas fostran bygger långt på att roverscouten är en medveten och ansvarsfull ung människa. Hens sätt att leva och hens val i livet bygger på hens egna värderingar. Roverscouten gör sina val själv och bär också själv ansvaret för dem.

Roverscouternas mål för fostran beskriver målsättningarna för lärande under roverscouttiden och utvecklingen mot vuxenlivet. De beskriver roverscouttidens utmaningar och vad scoutingen har att erbjuda i detta skede. Roverscouternas mål för fostran är en fortsättning på de tidigare åldersgruppernas mål för fostran. Scoutprogrammets aktiviteter baserar sig på målen för fostran. En del av målen förverkligas i specifika aktiviteter medan andra syns i de mer heltäckande uppgifter, t.ex. när man leder en åldersgrupp och fungerar i en grupp eller i olika miljöer.

Målen för roverscouternas fostran

Tillbaka upp

Relationen till sig själv

Kontroll över sitt liv – hälsa, trygghet, tid, förbindningar

* Klarar sig självständigt i livet.

* Väljer en livsstil som främjar hälsan.

* Är medveten om sin funktion som förebild med sina livsvanor.

* Kan säga nej och tar hand om sin egen ork.

* Kan använda rusmedel som en ansvarsfull vuxen.

* Kan förutse situationer samt händelsers förlopp och vara beredd på farosituationer.

* Inser att man själv i sista hand är ansvarig för sig själv samt angelägenheter gällande omgivningen.

Självkännedom och utveckling av sig själv

* Känner till sina attityder.

* Stillar sig i sin vuxna sexualitet och förstår att ge dem som befinner sig i ett annat utvecklingsskede nödvändig ro och nödvändigt stöd.

* Kartlägger sin kunskap, sina färdigheter och vilja att göra saker.

* Kan lägga upp realistiska mål åt sig själv.

* Vågar sticka ut hakan

Världsåskådning

* Den egna världsåskådningen visar sig i det praktiska agerandet.

* Har ett eget sätt och en egen vilja att utöva religion.

* Känner scoutingens värdegrund.

* Inser proportionaliteten mellan rätt och fel.

* Uppfattningen om rätt och fel syns i den egna verksamheten.

 

Relationen till andra människor

Uppskattning av mänsklighet

* Uppskattar människor och mänsklighet, men inte allas ageranden, åsikter eller värderingar.

Redlighet

* Beaktar andra i upprätthållandet av det egna kontaktnätet på ett rejält sätt, samtidigt som de egna behoven uppmärksammas.

* En rakryggad livsstil på livets alla nivåer börjandes från närgemenskapen.

 

Relationen till samhället

Kontroll av ett organiserat samspel

* Känner igen det egna typiska sättet att delta i eller leda grupper samt utveckla dem.

* Vill och är kapabel att själva vara med och påverka samhälleliga angelägenheter.

* Vågar förbinda sig till projekt och uppdrag som passar en själv.

Att höra och förbinda sig till något

* Förbinder sig till sina gemenskapers värderingar. Vill bygga upp samhället med sin egen insats.

 

Relationen till miljön

Naturrelationen

* Förstår naturerfarenheters upplevelsefulla betydelse.

Ansvar över livsmiljön

* Förstår även globalt och på lång sikt betydelsen av den egna verksamheten och de egna valen ur miljöns perspektiv.

Scoutmetoden

Tillbaka upp
Scoutmetoden förklarar hur man fungerar inom scoutingen. Scoutmetoden gör scoutingen till just scouting. Alla delområden behöver inte förverkligas samtidigt men de bör vara närvarande i verksamhetens helhet. Med att fungera enligt scoutmetoden når man scoutingens mål.

BILD

Att leva enligt scoutingens värderingar

Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till.

Roverscouten omfattar scoutingens värderingar som en del av sitt liv. Roverscouten ser det som sin hedersuppgift att få föra scoutingens värderingar vidare.

Symbolik

I scoutsymboliken ingår verksamhetsmodeller, innehåll och föremål som har en samförstådd betydelse. Med hjälp av symboliken sammanbinder man barn och unga i sina egna grupper, kårer samt i den världsomfattande scoutrörelsen.

Roverscouten använder symbolik i sin verksamhet. Roverscoutpatrullen, såväl i kåren som i ett projekt, kan utveckla en egen symbolik på ett sätt som passar gruppen. Symboliken skapar en solidaritetskänsla och är ett sätt att göra gruppen individuell och unik. Symboliken kan exempelvis innefatta märken, färger, ritualer, verbala motton eller externa märken; det vill säga allt det som gör att scouting liknar scouting.

Då man skapar nya symboler är det viktigt att utveckla de bakomliggande berättelserna. Det är också viktigt att komma ihåg att symbolen ska koppla ihop roverscouterna med den internationella scoutrörelsen. Det är roverscoutlotsens uppgift att se till att symboliken tas med när man förverkligar roverscoutprogrammet.

Verksamhet med stigande svårighetsgrad

Inom scoutingen får var och en lämpligt utmanande uppgifter. Det som är lätt för någon är inte nödvändigtvis det för någon annan. Åldersgruppernas program har som uppgift att hjälpa barnen och de unga att växa. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att hitta uppgifter som passar dem och som utvecklar dem. Fastän många roverscouter gör olika slags uppgifter i kåren eller distriktet/Finlands Svenska Scouter (FiSSc), är det viktigt att komma ihåg att roverscouten behöver tillräckligt med stöd för sitt uppdrag. Stöd gör det möjligt att kliva in i lite för stora skor, och därmed också möjligt att lära sig samt njuta av uppdraget.

Den stigande graden konkretiseras genom de enskilda aktiviteterna. Roverscouten ansvarar själv för att verksamheten på den egna vandringskartan är av stigande svårighetsgrad. Också lotsen stöder med sin handledning en verksamhet med stigande svårighetsgrad.

Patrullsystemet

Inom scoutingen fungerar man i jämbördiga grupper där man fattar beslut tillsammans och delar på ansvaret. I dessa smågrupper kan den unga växa upp för att lära sig fungera både som gruppmedlem och –ledare.

Roverscouten har redan erfarenhet av att fungera i olika slags grupper. Roverscouten förstår patrullsystemets användning, sin egen roll i patrullen samt kan utnyttja patrullmedlemmarnas olika kunskaper för att nå patrullens mål. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera med olika projekt, likväl roverscoutens egen roll i patrullen. Lotsens uppgift är att vid behov hjälpa patrulledaren i sitt uppdrag.

Learning by doing

Inom scoutingen lär man sig genom att testa sig fram eftersom det är det naturliga sättet att lära sig för barn och unga. Scouting går först och främst ut på att göra och uppleva.

Roverscouten lägger själv till, med en vuxens handledning, sådana saker till sin vandringskarta som hen själv vill lära sig. Det kan handla om konkret utförande men också abstrakt sådant, som till exempel utveckling av de sociala färdigheterna.

Lotsens viktiga uppgift är att hjälpa roverscouten att hitta de saker som behöver utvecklas samt verktyg för att utveckla dem. Samma sak kan ofta läras på flera olika sätt. Lotsen ser till att lyckanden och eventuella misslyckanden behandlas och att roverscouten har möjligheten att lära sig något i varje situation.

Lotsen har som uppgift att hjälpa roverscouten att berätta om sitt eget kunnande samt vad roverscouten lärt sig i scouterna. Lotsen säkerställer att roverscouten kan utnyttja sina observationer exempelvis i studierna eller jobbsökandet. Kunnande kan bedömas på flera olika sätt och ofta lönar det sig också att använda mångsidiga utvärderingssätt. Många utvärderingsmetoder lyfter också fram kunskap så att det lämnar spår som man kan visa åt de andra också.

Vuxet stöd

Inom scoutingen fungerar barn, unga och vuxna tillsammans. I roverscoutprogrammet är en vuxen med för att stöda de ungas uppväxt, deltagande och möjligheter att påverka. Roverscoutlotsen står till förfogande för roverscouten, men gör inte saker istället för roverscouten. Lotsen har som uppgift att ge roverscouten utrymme och att lita på den ungas förmåga att göra och tänka själv. I scoutverksamheten ska möjligheten finnas att ta emot utmaningar samt att ta kontrollerade risker, med stöd av en vuxen. En vuxen ska ändå finnas tillräckligt nära för att hjälpa vid behov. Lotsen måste på riktigt och på eget initiativ vara intresserad av roverscoutens angelägenheter.

Roverscoutlotsen handleder roverscouten i sammanställandet av vandringskartan. Lotsen ser till att roverscoutens individuella plan är realistisk och målsättningarna går att uppnå, samt att planen vid behov uppdateras vid kurstagningsträffen. I den vuxnas roll ingår också förmågan att se helheter och förhållanden mellan saker. En roverscout kan själv fungera som stöd för de yngre åldersgrupperna men lotsens roll är för vuxna.

Vuxet stöd hör till roverscoutens rättigheter. Roverscouten måste veta att denna vid behov kan få hjälp, stöd och handledning. Lotsen ser för sin del till att roverscoutens scoutfostran är anpassad enligt åldersgruppen.

Goda gärningar

Inom scoutrörelsen lär sig barn och unga att ta ansvar för sig själva och för andra. Scoutingens mål är att fostra aktiva medborgare som vill agera osjälviskt för en bättre morgondag.

Roverscouten har redan bildat en attityd där enskilda goda gärningar inte mera räknas utan de bildar en helhet av goda gärningar. Att ta ansvar blir en naturlig del av den egna verksamheten då roverscouten fungerar som en förebild för de yngre. Goda gärning är förutom enskilda gärningar också långsiktiga och målmedvetna projekt och aktivitet för det större goda. Dagens goda gärning återspeglar sig i allt vad roverscouten gör, även utanför scoutingen.

Lotsens eget exempel vägleder också för sin del roverscouten i goda gärningar. En vuxen hjälper unga att märka var det behövs goda gärningar samt hur de kan göras.

Verksamhet i naturen

Roverscouten förstår att naturen är en upplevelserik verksamhets- och inlärningsmiljö. Naturen har blivit roverscoutens naturliga miljö. För roverscouten känns verksamhet i naturen bra och hen upplever den som central för scoutverksamheten.

Scoutprogrammets mångsidighet upplevs i naturen. Genom att röra sig i naturen, genom personliga naturupplevelser samt i samband med miljöprojekt lär sig roverscouten också att göra riktiga miljövänliga val.

Lotsens uppgift är att aktivt styra ut roverscouten i naturen. Att verka i naturen tillsammans med patrullen ger för roverscouten förutom en chans att förverkliga scoutprogrammet en möjlighet till lugn och ro.

Lukunäkymä. Avaa helppokäyttöisyysohje näppäinyhdistelmällä Alt Vaihto A.

Löfte och ideal

Tillbaka upp
Roverscoutlöftet:

Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa roverscoutidealen i mitt liv.

Att avge roverscoutlöftet

Roverscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att roverscouten förstår vad hen lovar när hen avger löftet. Det är också viktigt att hen funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hens liv. Roverscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan hen avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då roverscouten avgett löftet får hen sitt åldersgruppsmärke.

Roverscouten kan avge löftet tillsammans med sin patrull till exempel som avslutning på Finlandsprojektet eller då Finlandsprojektet gås igenom tillsammans med lotsen. En enskild roverscout kan avge löftet vid något tillfälle som kåren eller FiSSc ordnar.

Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för roverscoutens löftesgivning. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, roverscoutens önskemål, eller situationen och tillfället. Avsikten med löftesgivningen är att roverscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna- det är ju ändå den sista gången som löftet avges. Ur roverscoutens synvinkel kan det vara bättre med ett mindre evenemang där den egna roverscoutpatrullen, lotsen och kanske kårens andra roverscouter är närvarande.

Roverscoutens valspråk:

Var redo.

Roverscoutens ideal är att:

* respektera andra

* älska och skydda naturen

* vara ärlig och pålitlig

* främja vänskap över gränser

* känna sitt ansvar och göra sitt bästa

* utveckla sig själv som människa

* söka sanningen i tillvaron

Respektera andra

Att respektera andra människor innebär förutom att roverscouten behandlar alla jämlikt att hen känner till sina egna fördomar och värderingar och försöker utmana dem. Roverscouten respekterar andra människor och mänskligheten, fastän hen inte godkänner alla gärningar, åsikter eller värderingar som andra har.

Älska och skydda naturen

Kärleken till naturen syns förutom i åldersgruppens allt mer krävande naturupplevelser i förståelsen av naturupplevelsernas betydelse. Målsättningen är att varje roverscout förstår betydelsen av det egna handlade och de val hen gör ur ett miljöperspektiv, också globalt och på lång sikt.

Vara ärlig och pålitlig

Under roverscouttiden har många scouter uppdrag och är med i olika projekt. Uppdragen och projekten är bra möjligheter för roverscouten att öva på att förbinda sig och att visa att hen är värd förtroendet. Roverscouten inser att hen i slutändan är ansvarig för sig själv, sin omgivning och sitt handlande i de här sammanhangen. Samtidigt förbinder hen sig till gemenskapens värderingar. Förtroendet mellan patrullmedlemmar och lotsen är nyckeln till ett fungerande samarbete av hög kvalitet.

Främja vänskap över gränser

Särskilt i Finlands- och utlandsprojektet skapar roverscouten vänskapsband över gränserna. Syftet med båda projekten är att träffa nya människor ytterom den egna patrullen och bekanta sig med deras sätt att fungera. De olika evenemangen och uppdragen i FiSSc som riktar sig till roverscouter är också ett sätt att skapa relationer över gränserna. Patrullen är inte menad att vara konstant och roverscouten kan under tiden vara med i flera patruller, till exempel på studieorten, i projekt driva inom FiSSc eller på en internationell resa. Dessutom kan roverscouten vara aktiv i andra organisationer.

Känna sitt ansvar och göra sitt bästa

Scoutidealet känna sitt ansvar och göra sitt bästa kommer bäst fram i de olika ledarskapsuppgifterna och projekten som görs under roverscouttiden. De olika ansvarsuppgifterna gör att roverscouten tar emot olika uppdrag och sköter dem genom att vara förutseende och dela på ansvaret. Roverscouten inser att hen i de här sammanhangen är ansvarig för sig själv, det egna välmåendet och sin omgivning. Hen har ett intresse av och förmåga att själv vara med och påverka samhällsfrågor. Scoutens rakryggade livsstil syns överallt i roverscoutens liv.

Utveckla sig själv som människa

Under roverscouttiden flyttas allt mer ansvar för det egna scoutande över till roverscouten själv. Lotsen stöder roverscouten i hens utveckling under åldersgruppstiden som innehåller många och stora förändringar i roverscoutens livssituation. Eventuella studier, nya boendeformer, värnplikt, relationer, förtroendeuppdrag och jobb är områden som roverscouten utvecklas inom. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouten märka att även de här färdigheterna och kunskaperna kan kopplas samman med scoutingen. Under roverscouttiden tar scouten till sig tanken på livslångt lärande.

Söka sanningen i tillvaron

Roverscouten förstår skillnaden mellan rätt och fel. Hen kan motivera sina egna val och agera enligt de egna värderingarna. Roverscouten känner till scoutingens värdegrund och kan jämföra de egna värderingarna med scoutingens. Hen vågar förbinda sig till de gemensamma värderingarna. Roverscouten finner sin egen livsåskådning vilket syns i vardagen.

Symbolik

Tillbaka upp
Roverscoutsymboliken

Till scoutsymboliken hör arbetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt accepterad betydelse. Symboliken skapar samhörighet genom att binda scouterna till sina patruller och kårer samt till FiSSc, centralorganisationen och den världsomfattande scoutrörelsen. En del av symbolerna är globala, en del är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för enbart roverscouterna. Under roverscouttiden kan ni också utveckla och använda egen symbolik inom den egna kåren eller patrullen. Sådan symbolik är till exempel vimplar och rop. Roverscouten förstår symbolikens betydelse och kan utnyttja symboliken mångsidigt och på ett lämpligt sätt i scoutverksamheten.Det är bra om lotsen kommer ihåg att med roverscouterna diskutera hur symboliken ska införlivas med deras program. En bra möjlighet till detta erbjuds vid kurstagningsträffarna, det vill säga de tillfällen i roverscoutprogrammet då roverscouterna stannar upp, ser tillbaka på den period som gått och planerar nästa period.

Alla roverscouter använder scouthalsduk. Scouthalsduken är minimiutrustningen. Den kan vara fäst med en sölja, en knop eller med vardera. Roverscouternas färg är chokladbrun. Den bruna färgen, som på finska kalla karhunruskea, björnbrun, symboliserar bland annat styrka, trygghet, närhet till naturen och vuxenhet. Den bruna visselpipssnodd som bärs tillsammans med scouthalsduken skiljer roverscoutålderns representanter från de andra åldersgrupperna och de äldre ledarna. Med snodden betonar man jämlikheten mellan alla som hör till åldersgruppen. En del roverscouter har redan avlagt grundutbildningen och använder en vit visselpipssnodd. Patrulledaren behöver alltså inte skilja sig från patrullmedlemmarna med hjälp av yttre kännetecken eftersom det är fråga om en gemensam grupp. Ansvaret är allas fastän patrullen har en utnämnd patrulledare. Roverlotsen har inga särskilda märken.

Roverscouterna strävar i mån av möjlighet efter att använda scoutskjorta eller andra scoutplagg i sin verksamhet. På scoutskjortans högra ärm bär roverscouten ett chokladbrunt tygmärke med en bild av roverscoutsigillet. Roverscouten får tygmärket då hen utfört Finlandsprojektet och avgett roverscoutlöftet. Märket bärs oförändrat under hela roverscouttiden. Samtidigt bär roverscouten sigillen i metall för de åldersgrupper hen avlagt på scoutskjortans vänstra ficka.

Roverscoutsigillet får scouten då hen genomfört roverscoutprogrammet. Roverscoutsigillet är samtidigt ett sigill för hela scoutprogrammet. Då roverscouten får det har hen nått scoutingens mål för fostran och är därmed färdig. Roverscouten har blivit en aktiv medborgare. Sigillet är av metall med treklövern i bakgrunden och liljan framför. Symboliskt har man förenat delar av båda världsförbundens löftesmärken. Roverscoutsigillet bärs på scoutskjortans vänstra ficka. Inga tidigare åldersgruppssigill bärs tillsammans med roverscoutsigillet. Roverscoutmärket tas också bort från ärmen då man fått roverscoutsigillet. Sigillet kan också användas som civilmärke om man vill visa för andra att man är eller har varit scout och att man ännu vill berätta om det världsomspännande scoutsyskonskapet.

Roverscouten får också bära liljor, Björntanden, Bäversvansen och Den gyllene ratten på sin scoutdräkt. Roverlotsen har inget eget kännetecken.

Gruppen och ledarna

Tillbaka upp
Roverscoutpatrullen 

Roverscoutpatrullen bildas av 18–22 åriga scouter från en eller flera kårer. Patrullen består av tre till fem roverscouter. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera under åren och patrullmedlemmarna kan vara olika i olika skeden av roverscoutprogrammet. Patrullen kan bestå av jämnåriga scouter och upphöra med verksamheten när alla scouterna i patrullen har genomgått programmet och fyllt 22 år eller alternativt kan den bestå av roverscouter i olika ålder så att nya roverscouter fyller igen de luckor som uppkommit då scouter slutfört roverscoutprogrammet. I en patrull som består av roverscouter från olika kårer är det lättare att genomföra de olika aktiviteterna och att finna personer som är intresserade av samma typ av aktiviteter. Gränserna mellan patrullerna kan suddas ut och en roverscout från en patrull kan utföra aktiviteter tillsammans med en annan patrull.

Patrullens medlemmar bekantar sig med varandra under det inledande Finlandsprojektet. Ifall patrullens sammansättning ändras från år till år så är det viktigt att den roverscout som fungerar som patrulledare minns att tänka på gruppbildningen vid förändringarna. Det går bra att komma med i scoutverksamheten som helt ny också i den här åldersgruppen.

Roverscoutpatrullen behöver inte på samma sätt vara bestående som i de yngre åldersgrupperna, utan patruller kan också bildas kring olika projekt. Projektgrupper bildas för olika projekt så att alla patrullmedlemmar inte behöver vara med i alla projekt. Grupperna kan utgöras av en patrull, bildas av en mindre grupp i patrullen eller bildas av roverscouter från olika patruller. Flera olika projekt kan också pågå samtidigt. Patrullen kan gärna inom sig välja olika personer som ansvarar för de olika projekten enligt vars och ens intressen och kunskaper. Projekten kan vara till exempel arbetsdryga aktiviteter ur roverscoutprogrammet, att arrangera kårens läger eller uppdrag på scoutevenemang på, distrikts- eller centralorganisationsnivå.

Till patrulledare för roverscoutpatrullen utses en av patrullmedlemmarna för minst ett år åt gången. Patrulledaren, patrullen och roverscouternas verksamhet stöds i kåren av roverscoutlotsen. Patrulledaren ser till att patrullen har möten regelbundet och att alla patrullmedlemmar har lämplig mängd program och ansvar. Lotsen å sin sida ansvarar för att roverscouternas personliga kartor följs och att kartorna uppdateras vid behov.

Patrulledare för roverscoutpatrullen

En av roverscouterna fungerar som patrulledare. Hen ska ha förmåga och intresse att ansvara för patrullens verksamhet i praktiken, exempelvis för utförandet av valda aktiviteter, för utfärder och för annan verksamhet. Patrulledaren kan gärna fördela planeringen av aktiviteterna och ledaransvaret också bland de övriga patrullmedlemmarna, i synnerhet om någon av patrullmedlemmarna behärskar det valda ämnet bättre än patrulledaren. Patrulledaren har kontroll över helheten så långt det gäller roverscoutpatrullens verksamhet.

Patrulledaruppdraget kan räcka hela roverscouttiden – alltså fyra år – men åtminstone ett helt år. Välj om möjligt en patrulledare som – med beaktande av sina andra scoutuppdrag – har möjlighet att koncentrera sig på sina patrulledaruppgifter.

Patrulledaren är ett typexempel på tillämpningen av ett jämlikt ledarskap. Patrulledarens viktigaste målsättning är att hålla kvar roverscouterna i en aktiv roverscoutverksamhet oberoende av var de bor, i vilken livssituation de befinner sig och vilka scoutuppdrag de har.

 

Patrulledarens uppgift är att:

* planera patrullens verksamhet tillsammans med de andra roverscouterna och lotsen

* organisera patrullens möten och förverkliga utfärder

* motivera patrullmedlemmarna att delta i utfärder, läger och andra scoutevenemang och också själv delta i dessa

* förbinda sig till uppdraget under en överenskommen tid

* reservera tillräckligt med tid för att ta hand om patrulledaruppdraget

* ansvara för att verksamheten är trygg

* vara i kontakt med lotsen

* rapportera om patrullens verksamhet så som brukligt i scoutkåren, till exempel till årsboken, verksamhetsberättelsen eller som en hajkrapport.

Färdigheter och kompetens som patrulledaren behöver 

Patrulledaren behöver grundläggande kunskaper och färdigheter i att leda grupper när hen tar emot uppdraget, t.ex. avklarad gruppledarutbildning för explorerscouter. Det går också att lära sig, under tiden som patrulledare fördjupas kompetensen ytterligare med vidareutbildningar och med erfarenheter från det praktiska ledarskapet. All form av färdighetsutbildning hjälper patrulledaren att lyckas och roverlotsen stöder patrulledaren i sitt uppdrag.

 

Patrulledaren ska

* känna till scoutmetoden och roverscoutens ideal

* känna till roverscoutprogrammet

* känna till den egna scoutkårens organisation och verksamhetskultur

* kunna planera patrullens verksamhet

* kunna dra ett scoutmöte

* kunna ordna en trygg utfärd och känna till Finlands Scouters säkerhetsföreskrifter

* känna till hur och av vem hen får hjälp i sitt uppdrag.

Stöd till patrulledaren

Patrulledaren får stöd av sin egen lots. Det är roverlotsens uppgift att stöda patrulledaren enligt behov, till exempel i planeringen av verksamheten och i att lägga upp målsättningar, i hanteringen av svåra situationer och i att förverkliga de mer krävande aktiviteterna.  Lotsen är också en viktig länk mellan roverpatrullen och scoutkårens övriga ledare. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren det egna ledarskapet och nya målsättningar läggs upp.

Val av patrulledare

Inom sig väljer patrullen med stöd av lotsen en jämnårig ledare som förbinder sig till uppdragen för åtminstone ett år. Det är bra om patrulledaren inte samtidigt har andra ledaruppdrag. Roverscoutpatrullen gör ett handslag med patrulledaren och lotsen ansvarar för att handslaget görs.

Lotsens roll och uppgift

Tillbaka upp
Roverlotsen stöder roverscoutens utveckling och agerande. Lotsen ska vara en över 22- år gammal ledare, som gärna kan ha avlagt lots- och TG-utbildningen, med tillräckliga kunskaper om roverscoutprogrammets målsättningar och innehåll. Det är bra om lotsen själv har varit roverscout men det är inte nödvändigt. Lotsen måste inte nödvändigtvis vara aktivt med i scoutverksamheten. Utbildningen ger mycket information och det är möjligt att ta till vara dessa erfarenheter och färdigheter i det civila livet också.

Det är viktigt för roverscouten att ha en vuxen förebild som uppmuntrar hen att fortsätta med scoutingen under roverscouttiden och också efteråt. Det är viktigt att förebilden är lättillgänglig så att roverscouten kan få stöd och handledning vid behov. Tydligast märks det här stödet och handledningen i planeringen av vandringskartan och verksamheten men lotsen har en viktig roll under hela roverscoutiden.

Lotsens centrala uppgift är att vara tillgänglig och närvarande. I praktiken innebär det här att ge av sin tid till roverscouten när hen behöver det. Gemensamma tiden kan handla om långa diskussionen, bollspel eller att göra aktiviteter från scoutprogrammet, helt beroende på förhållandet mellan lotsen och roverscouten och vad som passar dem. Det viktiga är att lotsen tar sig tid att lyssna och svara på roverscoutens frågor och visa med sitt eget agerande att det går att fortsätta i scouterna också som vuxen.

Unga i roverscoutåldern väljer ofta att agera på ett bekant och tryggt sätt. Det här kan man se till exempel i mötenas rutinmässighet eller i de brister som finns i mötena. Det är lotsens uppgift att utmana roverscouten att handla, göra och utmana sig själv. Lotsen kan till exempel ge tips för att förverkliga aktiviteter på ett nytt sätt eller ge förslag på hur man också kan hålla möten inom scoutingen, till exempel om patrullens medlemmar bor på olika platser.

Lotsen är ansvarig för roverscouten och/eller roverpatrullens verksamhet. Lotsens uppgift är att stöda enskilda roverscouter eller hela patrullen i sitt uppdrag eller i förverkligandet av scoutprogrammet. Roverscouterna planerar, arrangerar och förverkligar verksamheten själva och lotsens roll är att vara i bakgrunden. Ansvarsfördelningen blir då tydlig; lotsen ansvarar för roverscoutprogrammet och fostran medan roverscouten ansvarar för projekt och de egna uppdragen. Lotsen ansvarar för att patrullen själv planerar sin verksamhet i enlighet med målen för fostran och scoutmetoden. Lotsen fungerar som en förebild för hur en äldre ledare är i scouterna och visar med eget exempel hurudan uppgiften, rollen och ansvaret är.

Utgångspunkten är att varje roverpatrull har en egen lots. Samma lots kan lotsa flera patruller om hen har möjlighet att handleda varje roverscout i de här patrullerna. Lotsen deltar inte regelbundet i roverscouternas veckoverksamhet utan hen ansvarar för verksamheten ur ett längre perspektiv. Lotsen fungerar som stöd för patrulledaren och ansvarar för hens utveckling som ledare. Förhållandet mellan patrulledaren och lotsen måste bygga på förtroende och båda ska känna till hur verksamheten fungerar och ta ansvar för sitt eget agerande.

Lotsen både stöder och begränsar roverscouten i det egna programmet och utvecklingen. Roverscoutprogrammet kan innehålla många olika scoutuppdrag men mängden uppdrag får inte störa den övriga roverscoutverksamheten eller roverscoutens vardag, till exempel studierna. Idén med program för olika åldersgrupper och stigande svårighetsgrad är att det ännu efter programmet ska finnas kvar utmanande scoutuppdrag.  Lotsen kan hjälpa och stöda roverscouten i att hitta en balans mellan scoutingen och stora, utmanande saker i vardagen, så som till exempel studentskrivningarna, värnplikt, att bilda familj och så vidare.

Roverscouten ska erbjudas tillräckligt utrymme för att agera självständigt men ändå så att scoutprogrammet och roverscoutens utveckling följs. Lotsen ska vara flexibel att anpassa programmet och komma överens om saker med de unga, men också modigt skapa praxis och hålla sig till den. Lotsen är ett exempel för den unga i alla livssituationer, inte bara för roverscoutiden.

 

Lotsens uppgift är att

* ansvara för att varje roverscout har ett planerat program med uppställda målsättningar

* ansvara för roverscoutpatrullens verksamhet men inte leda patrullen

* planera verksamheten tillsammans med roverscouten och roverscoutpatrullen

* vid behov delta i patrullens verksamhet

* stöda patrulledaren och hjälpa till vid förverkligandet av mer krävande aktiviteter

* fungera som en idébank

* utmana roverscoutpatrullen till att utföra aktiviteter och ordna roliga evenemang åt sig själva

* utbilda sig, hålla sig ajour och delta i förbundets lotsevenemang

* känna till scoutprogrammet och -metoden

* säkerställa att målen för fostran förverkligas i åldersgruppen

* hålla koll på att roverscouten har för hen lämpliga uppdrag i scoutkåren med tanke på ålder och den egna utvecklingen samt ett eget program

* stöda roverscouten att välja sådana uppdrag som stöder hens utveckling

* stöda, uppmuntra, pusha och ge feedback åt roverscouten i hens uppdrag som gruppledare, i projekt, styrelse eller i andra motsvarande uppgifter

* vara en möjliggörare och ge utrymme och plats för att göra själv

* lyfta fram alla de saker som man kan göra med scoutingen som bakgrund

* samarbeta med andra aktörer, till exempel scoutkårens eller områdets andra roverscoutlotsar

* delta i arrangemangen av åldersgruppens gemensamma verksamhet

* se till verksamhetens fysiska och psykiska säkerhet.

 

Följande saker i ungefärlig följdordning ska lotsen göra, kunna och förstå, med utgångspunkt i varje roverscouts perspektiv:

* vara med i uppflyttningen från explorerscout till roverscout.

* hålla en välkomsttillställning för roverscouterna och hjälpa roverscouterna både att dela in sig i patruller och handleda deras Finlandsprojekt.

* stöda förverkligandet av patrullernas Finlandsprojekt.

* handleda varje roverscout enskilt efter Finlandsprojektet där roverscoutlöftet, roverscoutens vandringskarta och de följande stegen diskuteras.

* se till att patrulledaren tar ansvar för att roverscoutpatrullen träffas och gör aktiviteterna.

* stöda roverscouten, projektgrupperna och roverscoutpatrullen i de olika aktiviteterna. Lotsen har uppgifter i anslutning till varje aktivitet, till exempel i utvärderingsskedet. Aktiviteterna kan göras ensam, tillsammans med andra intresserade eller med roverscoutpatrullen.

* se till att roverscouten deltar i Finlands Scouters och FiSSc:s roverscoutevenemang åtminstone två gånger under sin roverscoutperiod.

* gå igenom vandringskartan och de planer som finns där under kurstagningsträffen. Träffarna borde hållas minst en gång per år.

* stöda patrullerna i utlandsprojektet.

* stöda roverscouten i övergången till vuxenlivet.

* stöda och göra tillsammans med den efterträdande lotsen när det egna uppdraget tar slut så att bytet inte leder till ett avbrott i stödet till roverscouterna.

 

Lotsens uppgifter finns noggrannare beskrivna vid varje aktivitet.

Stöd i uppgiften som roverscoutlots kan bland annat fås av andra roverscoutlotsar i förbundet.

 

Förutsättningar för att vara lots

Personen som rekryteras till uppdraget ska ha tillräcklig motivation och kunnande att sköta det. Lotsen bör också vara en sådan person som roverscouterna naturligt kan arbeta med. Om personkemin eller åsikterna inte alls går ihop kan det vara på sin plats att fundera på att byta lots. Lotsens viktigaste kapital är hens livserfarenhet och därför lönar det sig att välja en lots som har lämnat roverscoutåldern för ett bra tag sedan.

Lotsen ska känna till scoutprogrammet och -metoden samt deras implementering i åldersgrupperna. Hen ska ha erfarenhet av att jobba med unga och de viktigaste egenskaperna en lots kan ha är livserfarenhet och sociala färdigheter. Lotsen behöver förstå scoutingen i sin helhet men detta utesluter inte att roverscoutlotsen kan ha kommit med i verksamheten som ledare först i vuxen ålder.

En träff med roverscoutpatrullen och roverscouterna är ett bra sätt att börja lotsuppdraget. Det är viktigt att roverscouterna kan påverka lotsens roll och ge sin syn på i vilka frågor stödet behövs. Det är också bra att genast gå igenom roverscoutens eget ansvar och de förväntningar som finns på dem.

Initiativtagande och ett aktivt grepp är viktigt särskilt i början av lotsuppdraget. Då kan roverscouterna ännu vara lite oförmögna att ta emot den handledning som erbjuds. Lotsen ska uppmuntra roverscouten att vara aktiv: ta kontakt med lotsen och fråga om hjälp.

Lotsen får roverscouternas förtroende när hen har visat att hen håller sina löften. Det här kan handla om konkreta löften om ordnad traktering eller deadlines. I takt med att förtroendet stärks ökar sannolikt också nyttan av lotsens stöd.

Om det bara är möjligt så väljs lotsen för hela åldersgruppstiden. Den största möjliga nyttan fås när lotsen och hens stöd blir en bestående del av gruppen och verksamheten. Allt roligt har ett slut, när tiden som roverscoutlots är slut lönar det sig att gå igenom den egna personliga upplevelsen. Trots att lotsrelationen upphör kan vänskapen finnas kvar och fördjupas. Det här kan man tydligt föra fram när tiden som lots har kommit till sin ände.

Lotsen som handledare

Det är lotsens uppgift att handleda roverscouterna – som individer och som en patrull.

Det är därför viktigt att skapa en relation till både varje enskild roverscout och till patrullen. Vid handledningstillfället och i diskussionerna är det viktigt för lotsen att känna igen om handledningen just då fokuserar på individen eller patrullen och, om på båda, i vilken utsträckning. Trots att personer behöver olika mycket stöd och uppmärksamhet ska lotsen bygga en förtroendefull relation till varje roverscout.

Tillsammans med handledaren gör roverscouten upp en vandringskarta över målsättningar och tidtabell och följer sedan upp dessa i samband med de olika etapperna. När det gäller verksamheten ger lotsen stöd och deltar bara när hen blir ombedd.

Lotsen ordnar minst en gång om året en träff med roverscouterna under vilken man koncentrerar sig på hur roverscoutens aktiviteter framskrider, bedömer hur de avlöpt och planerar en fortsättning. Mellan träffarna finns lotsen tillgänglig och stöder scouterna enligt behov.

Vid handledningen bör lotsen vara särskilt uppmärksam på personkemin och tidsanvändningen. Om handledaren och den handledda inte kommer överens är det svårt eller rentav omöjligt att få till stånd ett naturligt handledningsförhållande. Om en roverscout av någon anledning inte kommer överens med patrullens lots så kan någon av de andra äldre ledarna i kåren handleda roverscouten. Inom handledningen kan man förutom träffar utnyttja olika medier som e-post och olika chatprogram. Trots detta får inte heller fysiska möten glömmas bort.

Lotsens handslag

Lotsen gör i allmänhet sitt handslag med uppdragschefen i kåren. Med kårens programchef för lotsen med jämna mellanrum en evalueringsdiskussion om hur målen för uppgiften uppnås. Det är önskvärt att lotsens uppdrag tidsmässigt är lika långt som åldersgruppens, alltså fyra år. Om detta inte är möjligt bör man sträva efter att lotsen sköter sin uppgift i minst två år. Vid ett lotsbyte bör den förra lotsen hjälpa den nya lotsen att sätta sig in uppgiften och lära känna roverscouterna.

Det är viktigt att roverscouterna kan påverka lotsens roll och ge sin syn på i vilka frågor stödet behövs. Det lönar sig också att genast gå igenom roverscoutens eget ansvar och de förväntningar som finns på dem.  I handslaget med kårchefen kommer man överens om lotsens ansvar och förpliktelser, men också varifrån lotsen får stöd i sitt uppdrag.

Syftet med uppdraget är att erbjuda åldersgruppens medlemmar en mångsidig och trygg verksamhet vars centrala målsättning är att genomföra åldersgruppens mål för fostran. Lotsen får själv stöd av andra vuxna. Lotsen stöds också av kårstyrelsen och av utbildningssystemets utbildningshelheter.

Roverscoutlotsens utbildning

Roverscoutlotsens utbildning arrangeras av FiSSc och den riktar sig särskilt till nyblivna roverscoutlotsar men också de som fungerat längre i sitt uppdrag. Lotsutbildningen är en fortsättningsutbildning som bygger på grundutbildningen för scoutledare. På grund av lotsuppdragets innehåll så rekommenderas utbildningen för över 22-åriga scoutledare.

En lots som har avlagt utbildningen kan stöda och handleda unga samt förverkliga roverscoutprogrammet. Hen känner till lotsens ansvar i förverkligandet av scoutfostran och som stöd i ungas utveckling. Utbildningen ordnas på olika sätt men vanligen är det fråga om en endags-utbildning med uppgifter före och efter. Mera information om utbildningen finns att läsa under utbildning på FiSSc:s verksamhets-sida.

Åldersgruppsansvarig, ansvarig lots

Om det i scoutkåren finns flera roverscoutlotsar så väljer de bland sig en åldersgruppsansvarig. Med jämna mellanrum träffas lotsarna under ledning av den roverscoutansvariga för att dra upp riktlinjer för åldersgruppens verksamhet.

Åldersgruppsansvarige har en helhetsbild av läget i åldersgruppen och vet i vilken riktning man utvecklar verksamheten och kan därför vid behov representera hela åldersgruppen vid kårstyrelsens möten. Hen kan till exempel planera roverscouternas kommande utbildningar eller fundera på lämpliga uppdrag tillsammans med uppdragschefen. Det är den åldersgruppsansvarigas roll att i scoutkåren lyfta fram roverscoutprogrammet och se till att det finns tid för dess förverkligande. Åldersgruppsansvarige fungerar också som ett språkrör mellan patrullen och styrelsen samt andra ledare i scoutkåren.

Om det endast finns en roverscoutlots i scoutkåren kan områdets roverscoutlotsar komma samman och välja en bland sig som är åldersgruppsansvarig. Hens uppdrag är att fungera som sammankallare, hitta samarbetsmöjligheter och ansvara för områdets roverscoutprogram.

Åldersgruppsansvarig utbildning

Utbildningen för åldersgruppsansvariga är avsedd för ledare som redan fungerar som åldersgruppsansvarig för en eller flera åldersgrupper i kåren eller som snart kommer att inleda sitt uppdrag som sådan. Den är också avsedd för sådana som vill fördjupa sin kunskap om scoutprogrammet. Kursen är en fortsättningsutbildning och avklarad grundutbildning för scoutledare är ett krav. Deltagarna rekommenderas också att ha avklarat akela-, kapten- eller lotsutbildningen.

Utbildningen riktar sig till över 22-åringar och i utbildningen diskuteras hur scoutprogrammet kan förverkligas och anpassas i scoutkåren och hur man bäst stöder gruppens ledare. Efter avklarad kurs kan en åldersgruppsansvarig planera verksamhet både för enskilda åldersgrupper och för flera åldersgrupper, även som samarbeten tillsammans med andra scoutkårer. Hen kan stöda vuxna i deras uppdrag och planera ledarresurserna på lång sikt. Mera information om utbildningen finns att läsa under utbildning på FiSSc:s verksamhets-sida.

Roverscoutprogrammet

Tillbaka upp
Roverscoutprogrammet omfattar fem år och formas individuellt för varje roverscout. Varje roverscout utför aktiviteter, minst 33 stycken, enligt sina intressen och målsättningar, dock så att minst en aktivitet väljs ur varje ämnesområde. Till allas program hör Välkommen som ny roverscout som innehåller Finlandsprojektet och Utlandsprojektet. Noggrannare instruktioner för att göra aktiviteterna finns vid varje enskild aktivitet.

Roverscoutprogrammets struktur

Roverscouttiden börjar redan vid uppflyttningen från explorerscout då roverscouten för första gången bekantar sig med roverscoutprogrammet lite mera. Den egentliga åldersgruppstiden börjar med Välkommen till roverscouttiden-kontrollen där målsättningen är att roverscoutpatrullen lär känna varandra, planerar sin verksamhet och förverkligar Finlandsprojektet.

Roverscoutprogrammet formas individuellt för varje roverscout. Tillsammans med roverscoutlotsen bygger roverscouten upp en vandringskarta över sin roverscoutstig baserat på de egna målsättningarna. I stigande svårighetsgrad märks aktiviteter in på vandringskartan för de kommande fem åren.

Varje roverscout gör åtminstone 33 aktiviteter, minst en från varje ämnesområde, kontroll, enligt sina egna intressen och målsättningar. I varje kontroll finns det 1-8 olika alternativa aktiviteter och det är bara kontrollerna Välkommen som ny roverscout, Grundutbildning för scoutledare, Utlandsprojektet och På väg mot vuxenlivet som är obligatoriska.

Förutom att roverscouten utför aktiviteterna deltar hen också i distriktets eller i FiSSc:s och i nationella roverscoutevenemang, samt i tävlingar, läger och andra regioners, FiSSc:s, nationella eller internationella evenemang. Dessutom lämpar sig långfärdsmärkena – Björntanden, Bäversvansen, Gyllene ratten, och de olika liljorna väl för roverscouterna.

I slutet av roverscouttiden förverkligar roverscoutpatrullen ett utlandsprojekt. Syftet med projektet är att planera och förverkliga en scoutresa utomlands där man gör en samarbete med lokala scouter och goda gärningar.

Roverscoutåldersgruppen avslutas med uppflyttningen till äldre ledare. För att få roverscouten och samtidigt hela scoutingens åldersgruppsprograms sigill måste roverscouten ha gjort aktiviteter ur minst 15 kontroller, avlagt grundutbildningen för scoutledare och kontrollen Välkommen som ny roverscout samt förverkligat utlandsprojektet.

När en verksamhetsperiod byter håller roverscouten eller roverscoutpatrullen en träff med lotsen där man utvärderar det som hänt under perioden och planerar den kommande tiden. Lotsen uppgift är att synliggöra de färdigheter som roverscouten fått under den gångna perioden i scouterna. På samma träff går man igenom de planer som är insatta på vandringskartan och planerar hur de kan förverkligas.

Finlandsprojektet

Som en del av Välkommen som ny roverscout görs Finlandsprojektet. Målsättningen är att Finlandsprojektet skapar gruppanda i patrullen och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt samtidigt som de bekantar sig med sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout.

Finlandsprojektet är en minst ett dygn lång resa inom Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna i patrullen. Under resan funderar roverscouterna på hur det är att vara roverscout och på scoutingens värderingar, förbereder sig för att avlägga roverscoutlöftet. Aktiviteter från roverscoutprogrammet kan göras under resan och det är lotsens uppgift att hjälpa roverscouterna att planera och utvärdera resan, men hen deltar inte själv.

Den personliga utvecklingsplanen – vandringskartan

Roverscoutens vandringskarta byggs upp utgående från roverscoutens egna mål. Lotsen hjälper roverscouten att göra upp en plan för den egna utvecklingen. På vandringskartan är aktiviteterna uppdelade med stigande svårighetsgrad över de fem åren. Roverscouten väljer själv aktiviteter och roverscoutevenemang – till exempel nationella evenemang och FiSSc:s evenemang – för hela roverscouttiden. Då man gör upp kartan måste man ta i beaktande den egna patrullens planerade projekt och de aktiviteter som utförs gemensamt, samt beakta scoutens livssituation. Aktiviteterna kan bytas ut under resans lopp. Vandringskartan kontrolleras minst en gång per år tillsammans med lotsen. Då jämför roverscouten och lotsen vandringskartan med målen för fostran, analyserar roverscoutens personliga utveckling samt funderar vid behov på löftet och förpliktelserna enligt roverscoutidealen. De jämför också de utförda aktiviteterna med vandringskartan och uppdaterar planen för den följande etappen.

Lotsen handleder roverscouten i uppgörandet av den egna vandringskartan. Roverscouten och –patrullen bekantar sig tillsammans med lotsen med aktiviteterna och evenemangen riktade till roverscouter. Det är bra om roverscouten färdigt väljer aktiviteter som intresserar och funderar på sitt eget kunnande och sina egna önskemål. Samtidigt kan roverscoutpatrullen diskutera vilka aktiviteter som den utför gemensamt.

Lotsen och roverscouten går först tillsammans igenom vad roverscouten kan, vad hen vill lära sig och vad hen vill göra under de följande fem åren. Efter det diskuteras de aktiviteter som passar målsättningarna och livssituationen och väljer ur alla temaområden minst en aktivitet som ska utföras. De valda aktiviteterna delas jämnt över roverscouttiden. För det första året ska man också i detta skede fundera litet noggrannare på aktiviteterna samt när och hur de utförs.

Man kan göra en vandringskarta på många olika sätt, bland annat kan man printa ut ett botten för en karta som man fyller i, man kan använda sig av Kuksa:s funktioner eller på något helt annat sätt. Det viktiga är att aktiviteter och tidpunkter märks in i vandringskartan där som de förväntas ske.

Vandringskartan kontrolleras minst en gång per år, gärna per halvår, tillsammans med lotsen. Under träffen diskuteras hur det gått att göra aktiviteterna, har alla planer förverkligats eller blev det förändringar? Uppnåddes de lärandemål som lades upp? När den föregående perioden utvärderats flyttas fokus till den kommande perioden och planen uppdateras vid behov beroende på roverscoutens livssituation eller önskemål. Det är bra att komma överens om nästa tidpunkt för att kolla vandringskartan redan under detta tillfälle.

När roverscouttiden börjar lida mot sitt slut deltar lotsen i kontrollen Mot vuxenlivet. I samband med aktiviteterna diskuterar lotsen tillsammans med roverscouten de färdigheter som hen lärt sig i scoutingen och handleder roverscouten i att hitta den egna rollen som äldre ledare.

Aktiviteter

De obligatoriska kontrollerna

Det finns fyra obligatoriska kontroller och ur dem görs alla aktiviteter. Det första året görs kontrollen Välkommen som ny roverscout, i vilken också Finlands-projektet ingår, och kontrollen På väg mot vuxenlivet görs i slutet av roverscouttiden. Utlandsprojektet görs även det i slutskedet av roverscouttiden. Den fjärde obligatoriska kontrollen är Grundutbildning för scoutledare.

Övriga kontroller

Utöver de obligatoriska kontrollerna finns 33 övriga kontroller. I varje kontroll finns 2-8 aktiviteter av vilka roverscouten fritt kan välja antingen den som känns roligast, eller den där hen känner att hen vill utveckla sig mest. Roverscouten väljer själv vilka aktiviteter som görs, men lotsen kan gärna ha en handledande roll vid valet.

Kontrollerna är

Andlighet och reflektion

Egen ekonomi

Etik i vardagen

Fysiskt välbefinnande

Färdas på vatten

Färdigheter i vardagen

Första hjälpen

Hållbar utveckling

Internationell scouting

Jag påverkar miljön

Jag som gruppmedlem

Jag som ledare

Kommunikation

Könsidentitet och sexualitet

Livsåskådning

Mångfald och attityder

Nya färdigheter

Orientering

Pengar i rörelse

Proffs på projekt

Psykiskt välbefinnande

Påverkan

Roverscoutevenemang

Scoutkåren

Säkerhet

Till förmån för andra

Tillsammans med andra

Uppdrag

Utekunskaper

Vandring

Vi människor

Viktiga värderingar

Våga satsa och ta risker

Samtidigt som roverscouten planerar sin vandringskarta funderar hen också på tidtabell för förverkligande av aktiviteterna. Vissa aktiviteter är korta och tar bara en kväll, medan andra aktiviteter behöver en längre tidsperiod. Lotsens uppgift är att se till att vandringskartan och i och med den roverscoutens program blir lämpligt utmanande och mångsidigt för roverscouten och att den motiverar och inspirerar till scouting. Aktiviteterna förverkligas i enlighet med scoutmetoden.

Utlandsprojektet

Roverscoutpatrullen gör en minst tre dygn lång scoutresa till ett annat land. Utlandsprojektets mål är att roverscouten bekantar sig med scoutverksamheten och kulturen i landet som valts, och att roverscouten genom projektet lär sig planera och förverkliga ett mer krävande projekt.

Utlandsprojektet är tidskrävande projekt. Lotsens roll är att stöda och uppmuntra patrullen under projektets olika skeden så att projektet inte avstannar i planeringsskedet.

Uppflyttningarna

Uppflyttning från explorerscout till roverscout

Uppflyttningen från explorerscout till roverscout behöver inte ske just den månad som scouten fyller 18. I det här skedet har ungdomarnas egentliga ålder inte så stor betydelse; också de som är födda samma år kan ju ha nästan ett års åldersskillnad. Det väsentliga är att hitta en lämplig tillväxtmiljö för den unga i kåren. Om det är fråga om en hel explorerscoutpatrull som ska flyttas upp så kan man gärna fundera på om man flyttar upp patrullen så som den är eller om man i det här skedet gör förändringar. Oberoende av hur man gör är det viktigaste att man kommer ihåg den personliga vandringskartan som uppgörs utgående från den egna situationen.

Det kan vara bra att ordna en avslutningsutfärd då explorerscoutprogrammet tar slut. En utfärd där man ser tillbaka på explorerscouttiden och minns de bästa stunderna. Utfärden kan vara explorerscoutprogrammets höjdpunkt, en minnesvärd resa och ett gemensamt projekt. Redan innan förflyttningen till roverscouterna är det bra att tala med lotsen om den kommande åldersgruppen och dess natur. Det är bra att gå igenom Välkommen som ny roverscout som hör till början av roverscoutprogrammet. Den preliminära planen för Finlandsprojektet är också bra att börja på redan under explorerscoutåldern. Roverscoutlotsen kan gärna hälsa på exlporerscouterna exempelvis under avslutningsutfärden.

Uppflyttningsceremonin kan förverkligas enligt kårens traditioner på avslutningsutfärden. Roverscoutlotsen och explorerscoutlotsen ansvarar för uppflyttningens arrangemang och förverkligande. I uppflyttningen från explorerscout till roverscout kan äldre roverscouter vara med och arrangera uppflyttningsceremonin vilket kan leda till att roverscouter i olika åldrar kanske lättare grupperar sig till en roverscoutåldersgrupp.

Uppflyttning till äldre ledare

Då roverscouten blir äldre ledare har hen nått scoutingens slutmål och genomfört scoutprogrammet i sin helhet.

Då roverscouten utför kontrollen På väg mot vuxenlivet funderar hen tillsammans med lotsen på vilka färdigheter hen hittills lärt sig inom scoutingen, och hur hen kan fortsätta sin scoutbana som äldre ledare. Scoutens roll förändras från att ha varit deltagare i programmet till att vara en som möjliggör

programmet för andra. Senast efter roverscouttiden förändras verksamhetens art. Som äldre ledare fungerar scouten till exempel som lots, som åldersgruppsledare eller med andra uppdrag som möjliggör verksamhet inom kåren, FiSSc eller centralorganisationen. Lotsens roll som handledare är viktig då roverscouten söker sin plats som vuxen i scoutingen.

Till kontrollen På väg mot vuxenlivet hör också avslutningsceremonin som avslutar hela scoutens åldersgruppstids scoutprogram. Avslutningsceremonin är ett konkret tillfälle där roverscouten blir en del av kårens vuxna ledarråd. Ifall roverscouten uppfyller kraven för roverscoutsigillet så kan det delas ut till hen under högtidliga former.

Utfärder

Utfärderna är en väsentlig del av roverscoutprogrammet, och de görs bland annat för att roverscouterna ska få tid att tillbringa tid med scouter ur den egna åldersgruppen. Utfärderna bygger upp gruppandan och många aktiviteter är också enklare att utföra under utfärder. Utfärderna kan arrangeras i den egna roverscoutpatrullen, som ett samarbete mellan flera roverscoutgrupper, eller gemensamt för alla roverscouter i området. Lotsens roll är att uppmuntra roverscouterna att göra utfärder, samt vid behov att stöda dem i de praktiska arrangemangen.

Roverscoutens programevenemang och tävlingar 

Distriktets/FiSSc:s programevenemang 

På distriktsnivå ordnas distriktsevenemang för roverscouter på årlig basis. Det är ofta ett veckoslut det handlar om där man genomför åldersgruppsprogrammet, och via det målen för fostran. Målsättningen är att roverscouterna får träffa scouter i samma ålder. Evenemangets målsättning är att ge upplevelser, erfarenheter och ”aha-upplevelser” åt roverscouterna.

Varje distrikt definierar själv temat för evenemanget. Temat kan exempelvis handla om  utfärdskunskaper, miljöfrågor eller samhället. Under planeringen bör man fästa uppmärksamheten på aktuella ämnen som intresserar roverscouternas åldersgrupp. Vid behov kan man även bygga upp veckoslutets innehåll kring innehållet för roverscoutprogrammet.

Nationella roverscoutevenemang 

Det nationella roverscoutevenemanget är ett nationellt evenemang för roverscouter som ordnas på årlig basis. Roverscouterna bekantar sig med ett specifikt ämne inom ett valt tema och förverkligar åldersgruppsprogrammet. Evenemanget tydliggör åldersgruppen för både kåren och deltagarna och bidrar med uppmuntran för verksamheten. Med hjälp av evenemangets förhandsmaterial, synlighet och program stöder man roverscouternas åldersgruppsprogram. Varje roverscout är en del av en större helhet.

Roverscouten får utveckla sig själv, både som individ och som medlem i roverscoutpatrullen genom att förverkliga åldersgruppsprogrammet. En målsättning för evenemanget är att roverscouterna bekantar sig med varandra, nätverkar med varandra och pratar om åldersgruppens projekt.

Scoutfärdighetstävlingar 

På distriktsnivå ordnas varje år åtminstone en scoutfärdighetstävling. Scoutfärdighetstävlingen kan vara en dagslång tävling eller så kan den räcka över natten. Vidare ordnar centralorganisationen på årlig basis höst- och vintertävlingar. Under scoutfärdighetstävlingarna får roverscouten verka som patrull, testa de färdigheter hen lärt sig inom scoutingen samt bekanta sig med verksamheten utanför den egna kåren.

Kårläger

Roverscouterna har en central roll i planerandet och verkställandet av kårlägren. I roverscouternas kontroller finns ett flertal aktiviteter till vilka kårens sommar- och vinterläger passar utmärkt. Det skulle vara bra om det på kårlägren även skulle finnas eget program för roverscouterna. Fastän roverscouterna ofta innehar uppdrag kan man ha eget program exempelvis om kvällarna då de yngre scouterna lagt sig.

Större läger

FiSSc och de finska distrikten ordnar regelbundet egna läger i enlighet med sin verksamhetsplan. Lägerdeltagande är en del av roverscoutprogrammet och i deltagandet kan också ingå olika uppdrag gällande verkställandet av lägret. Lägrets program är ofta ordnat så att roverscouterna en del av tiden deltar i den egna åldersgruppens aktiviteter och en del av tiden innehar ett uppdrag. Det är ofta möjligt att delta också i andra än det egna distriktets läger.

Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. Alla scouter har alltså inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som roverscout. Precis som gällande förbunds- och distriktsläger så omfattar roverscoutens program deltagande i lägret och kan även omfatta organisationsuppgifter för detta. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen. Ungefär var femte år ordnas Finlands Scouters sjöscoutläger Satahanka.

Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år, samt andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man genom centralorganisationens olika kommunikationskanaler och via scoutorganisationernas hemsidor. Centralorganisationen ordnar årligen en resa till något internationellt läger.

JOTA och JOTI

JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och internet, för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke utdelas till deltagarna. JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller en roverscoututflykt, om man kan skaffa fram lämplig utrustning. Roverscouterna kan använda radio eller dator hemma, men det är alltid roligare om man är flera. För att delta i JOTA behöver roverscouterna hjälp av en radioamatör eftersom användandet av radiofrekvenser är reglerat i Finland. Finska radioamatörsförbundet SRAL hjälper gärna till.

Till evenemangen hör även ett flertal olika scoutaktiviteter där man utnyttjar kontakter. Aktiviteter hittar du bl.a. på WOSM:s officiella sidor www.scout.org. Många kårer och distrikt ordnar JOTA och JOTI händelser dit man kan gå för att bekanta sig med verksamheten.

JOTT – Jamboree On The Trail 

Jamboree On The Trail, Jamboree på stigarna, är likt JOTA och JOTI ett världsomfattande scoutevenemang som ordnas på årlig basis. Avsikten med scoutevenemanget är att få scouter att ta sej ut i skogar, på stigar och vägar i en internationell anda. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje deltagande grupp kan själva välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, på okända vägar eller varhelst annanstans.

Roverscoutpatrullen kan exempelvis ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter nära kårlokalen eller utfärdsstugan. Roverscouterna kan själva delta i JOTT genom att genomföra en vandring lite längre borta eller genom att bekanta sig närmare med sin egen hemtrakt. Roverscouterna kan även kombinera genomförandet av läderliljan med JOTT eller så kan de exempelvis upprusta naturstigar i närmiljön. Hela kåren kan gemensamt delta i JOTT. Deltagarna i ett JOTT-evenemang har möjlighet att få ett evenemangsmärke.

Explorer Belt

Explorer Belt, EB, är en 200 km lång vandring som genomförs under 10 dagar med en bekant, eller en på förhand obekant, scoutkompis i ett främmande land. Resmålet är olika varje gång och till resenärer väljs 16-25-åriga scouter. Avsikten med evenemanget är att bekanta sig med destinationens kultur på olika sätt som skiljer sig från vanliga turistresor. Deltagarna har endast en begränsad summa pengar till sitt förfogande och all utrustning bärs med under hela vandringen. På detta sätt får deltagarna använda sig av sin uppfinningsrikedom då de funderar på nästa övernattnings- eller matställe. Under vandringen görs även små projekt.

Efter vandringen börjar den andra delen då hela gruppen reser tillsammans runt i destinationslandet. Efter EB har deltagarna en fantastisk vandring bakom sig och de är även många nya upplevelser och vänner rikare.

Roverway

Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma europeiska evenemang för 16–22-åriga scouter som ordnas i olika länder vart fjärde år. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas till ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt.

The World Scout Moot

World Scout Moot är ett evenemang som WOSM arrangerar med fyra års mellanrum. Evenemanget samlar 18-26-åriga roverscouter från hela världen. Evenemangets program är tvådelat. Efter öppningsceremonin delar deltagarna in i mångkulturella patruller där de spenderar tid och bekantar sig med värdlandet för evenemanget under några dagar. I början, eller i mitten, av evenemanget samlas alla deltagare på lägerområdet för att spendera tid tillsammans. Målsättningen med evenemanget är att stärka deltagarnas internationella förståelse.

Världsjamboree 

Världsjamboreen är ett världsomfattande läger som WOSM ordnar vart fjärde år i olika länder. Alla över 14-åriga scouter kan delta i lägret. Över 18-åringarna deltar i olika serviceuppdrag. Under världsjamboreen har man möjlighet att delta i olika aktiviteter, erfara fina upplevelser och knyta nya internationella vänskapsband.

Thinking day

Under thinking day firar man scoutvänskap, ökar medvetenheten om världens orättvisor och samlar medel för fattigare länders scoutverksamhet. Thinking day firas årligen 22.2. Thinking day är den gemensamma födelsedagen för scoutrörelsens grundare, Lord Robert Baden-Powells, och hans hustru, Lady Olave Baden Powell som var världsscoutchef för flickscouterna. WAGGGS erbjuder varje år ett tema med tillhörande aktiviteter som de roverscoutgrupper som deltar i Thinking day kan genomföra.

Långfärdsmärken 

Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är Björntanden, Gyllene ratten och Bäversvansen. Målsättningen med långfärdsmärkena är att gå på en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Björntanden genomförs genom en vandring, Gyllene ratten görs seglande och Bäversvansen å sin sida är ett långfärdsmärke för vilket man utför en expedition paddlande. För godkända undersökningar får scouten björntandsmärket, märket gyllene ratten eller bäversvansmärket att fästa på sin scoutskjorta.

Liljor

Liljor är aktiviteter där man gör någonting specifikt under en viss tid eller under en viss resa. De tär lätt på aktörens tålamod. Man kan göra aktiviteterna i roverscoutpatrullen men det är frågan om en individuell prestation. Man gör ofta en utredning om liljorna till den scoutledare som emottar prestationen och av de godkända utförda liljorna får man ett märke att fästa på scoutbältet.

Olika liljor är exempelvis läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och tysthetsliljan, bastuliljan och IRC-liljan. I läderliljans lättaste klass (gröna) går man 40 km eller skidar 60 km under högst 24 timmar. Under övervakningen kan man kombinera roverscoutaktiviteter såsom handarbeten, så att övervakandet löper smidigare. Roverscoutpatrullerna kan också hitta på liljor själva. Man har gjort liljor bland annat för tid man spenderar i sovsäckar, genom att leka i 24 timmar, genom talkoarbeten och så vidare.

Att förverkliga programmet

Tillbaka upp
Roverscoutprogrammet är gjort för roverscouten

Roverscoutprogrammet är planerat utgående från det mål för fostran som uppställts för åldersgruppen och så att programmet är mer utmanande än explorerscoutprogrammet. I roverscoutåldern utvecklats man i mycket olika riktning enligt sina intressen, studie- och yrkesval. På grund av detta är roverscoutprogrammet individuellt.

Planering av verksamheten

Programmet är indelat i 4+33 ämnesområden, alltså kontroller. Varje kontroll består av 2-8 aktiviteter att välja mellan. Alla roverscouter utför de fyra obligatoriska kontrollerna Välkommen som ny roverscout, Grundutbildning för scoutledare, Utlandsprojektet och På väg mot vuxenlivet. Varje roverscout gör tillsammans med lotsen upp en egen vandringskarta, en utvecklingsplan, för de fem åren som roverscout. Av aktiviteterna i varje kontroll väljer roverscouten den aktivitet som känns mest intressant och lämpligt utmanande för hen själv. Aktiviteterna kan utföras ensam, i par eller tillsammans med den egna patrullen eller någon annan grupp.

Lotsens roll är att tillsammans med roverscouten bedöma om aktiviteterna är lämpliga och lämpligt utmanande då vandringskartan görs eller då den kontrolleras.

Eftersom varje roverscout själv planerar sin roverscouttid kan det bli utmanande att planera roverscoutpatrullens verksamhet. Patrullen, patrulledaren och lotsen gör tillsammans en verksamhetsplan för verksamhetsperioden. För planen väljs sådana aktiviteter som intresserar så många av patrullmedlemmarna som möjligt. Verksamhetsplanen omfattar också patrullens utfärder, kårens gemensamma verksamhet och de åldersgruppsprogram som roverscouterna har tänkt delta i. Tillräckligt med tid behövs också för planering av utfärder och övriga projekt. Verksamhetsperioderna kan bli mycket olika, utgående ifrån roverscoutpatrullens  val.

Patrullen väljer inom sig en patrulledare som ansvarar förorganiseringen av verksamheten under verksamhetsperioden. Patrulledaren ansvarar dock inte för att arrangera allt program, utan patrullmedlemmarna hjälps alla åt med det. Lotsen stöder patrulledaren i hens uppdrag.

Verksamhetsplanen uppdateras vid behov under verksamhetsperioden.

Patrullmötet

Roverscoutpatrullen kan själv bestämma en lämplig mötesfrekvens. I en ung vuxens liv finns situationer då man helt enkelt måste prioritera. Ibland är scoutverksamheten intensiv och vid andra tidpunkter ligger betoningen på något annat. Mötets längd kan beroende på situationen variera från exempelvis två timmar till över en natt. Patrullen kan ha möten regelbundet till exempel var tredje torsdag eller en gång i månaden under ett veckoslut – eller oregelbundet på en dag som bestäms på förhand.

Ett viktigt kriterium är att roverscouterna kan delta i mötena och att de känner till tidpunkten för dem. Mötesplatsen kan variera beroende på situationen och kan vara till exempel på kårlokalen, i kårens stuga, utomhus, hemma hos någon, på någons arbetsplats, ute på stan eller över nätet. Mötesstukturen kan omfatta element som upprepas varje vecka liksom för de yngre åldersgrupperna eller alternativt gör man som det känns bäst. Upprepande element kan vara till exempel patrullens egen inledningsritual, en informationsdel, repetition av vad man gjorde förra gången, mötets huvudprogram, en lek, en lugn stund och avslutande av mötet. Det huvudsakliga syftet med mötena är att planera och genomföra aktiviteter tillsammans.

Via patrullmöten, utfärder, läger, scoutfärdighetstävlingar, kårevenemang, FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och FS:s (Finlands Scouters) evenemang och roverscoutens egna uppgifter borde roverscouten kunna fullfölja sin vandringskarta. Då roverscouterna antecknar utförda aktiviteter exempelvis i Kuksa är det enkelt att följa med hur kartan efterföljs.

Sjöscouting för roverscouterna

Sjöscouting är en metod för att förverkliga scoutfostran. Sjöscoutingens mål är, utöver scoutingens allmänna mål för fostran, att fostra ansvarskännande sjöfarare som tryggt och säkert rör sig till havs samtidigt som de tar hänsyn till miljön och till andra som rör sig till havs.

I roverscoutprogrammet finns inga aktiviteter som är särskilt märkta för sjöscouter. Däremot är nästan alla aktiviteter möjliga att på sätt eller annat utföra på eller i närheten av vatten. Under roverscoutpatrullens veckoslutsseglats finns till exempel många möjligheter att, förutom att träna segling, utföra aktiviteter ur programmet. Aktiviteter som kretsar kring ledarskap, att ta emot scoutuppdrag eller att fungera i grupp kan med fördel utföras i uppdrag som härrör sig till kårens båt eller tillsammans med kårens seglargäng. Webbplatsen scoutprogrammet.fi tar också gärna emot tips på olika sätt att förverkliga aktiviteter.

Lotsens roll är viktig också inom sjöscoutingen. Precis som i all annan scoutverksamhet är lotsen ett stöd för roverscouten. Lotsen ska känna roverscouterna så bra att hen kan hjälpa dem att hitta för dem lämpliga uppdrag och utbildningar inom sjöscoutingen, och också att uppmuntra roverscouterna att delta i och förverkliga scouting som inte härrör sig till sjölivet.

Lotsen kan stöda roverscouterna i att bekanta sig med sjöscoutingen i andra kårer. Samarbete mellan olika kårer ger ofta fler möjligheter att lära sig segling.

I roverscoutprogrammets kontroll Färdas på vatten finns bland annat aktiviteterna Skärgårdsskepparkurs, Skärgårdscertifikat och Skepparkurs. Skärgårdsskepparkursen består av en ett veckoslut lång teorikurs som tillsammans med skärgårdsskepparkursens praktikdel strävar till att ge scouten tillräckliga kunskaper och färdigheter för att fungera som skeppare på en scoutbåt i skärgårdsområdet. Under skärgårdsskepparkursen fördjupas och utvidgas de allmänna teoretiska sjöfartskunskaper man fått på båtförarkursen.

Målet med skepparkursen är att ge scouten de kunskaper och färdigheter i sjöfart som behövs för att hen ska kunna fungera som ansvarstagande skeppare på öppet hav under alla väderförhållanden. Kursen består av en teoridel som tar två veckoslut och en praktikdel som förverkligas som en minst tre dygn lång seglats. Skärgårdsskepparkursen och skepparkursen arrangeras båda av FS och FiSSc.

I kontrollen Färdas på vatten finns också den särskilt för sjöscouter ämnade aktiviteten Långfärdsseglats, och i aktiviteten Extrema vattendrag nämns Sjöräddningskursen som en tips på hur man kan utföra aktiviteten.

Tillämpning av roverscoutprogrammet

I roverscoutprogrammet finns många alternativ för hur det förverkligas, så det går rätt enkelt att anpassa för att svara på olika scoutkårers och roverscouters behov. Tillämpning är tillåtet och till och med att rekommendera, så länge de mål som finns uppställda för kontrollerna och aktiviteterna uppfylls.

Aktiviteternas utmaningsgrad kan regleras och vid behov kan en ny aktivitet som bättre motsvarar målet för ämnesområdet skapas. Lotsen hjälper roverscouten att hitta ett bra sätt och en bra nivå för att utföra aktiviteten.

Då roverscoutprogrammet förverkligas i den egna kåren är det viktigaste att varje 18-22-åring har en möjlighet till ett åldersgruppsbaserat program som stöder den egna utvecklingen. Scouter i roveråldern kan alltså inte utnyttjas endast och enbart i ledaruppdrag och andra ansvarsuppgifter. Detta utesluter såklart inte att roverscouten har ledaruppdrag i kåren eller fungerar i ansvarsuppdrag, men det är viktigt att hen har stöd i sitt uppdrag och att det finns möjlighet för hen att också förverkliga sitt eget program.Eftersom scoutingen är en fostrande organisation så går den ungas behov före scoutkårens.

Aktiviteterna behöver inte alltid utföras i så kallad scoutmiljö. Om till exempel inlärningen av något som hör till en aktivitet ingår i roverscoutens studier eller arbete kan hen utföra aktiviteten i samband med studierna eller arbetet. Då kan man utnyttja det roverscouten lärt sig exempelvis så att hen ordnar en möjlighet för de andra att utföra aktiviteten och leder det hela.

Att bilda en patrull

Roverscoutprogrammet kan förverkligas såväl i små som i stora kårer. I stora kårer finns bra möjlighet att mångsidigt utnyttja åldersgruppsverksamheten. I en liten kår finns kanske bara en, eller några få, i åldern 18-22. Också denna/dessa roverscouter ska ha möjlighet att utföra sin egen åldersgrupps program, till exempel tillsammans med roverscouterna från en annan kår, eller tillsammans med roverscouterna på studieorten. Inget hindrar att roverscoutpatrullen bildas över kårgränserna. Likaväl kan roverscoutpatrullens alla medlemmar komma från samma kår men ändå vara utspridda över ett större område (till exempel i och med studier eller jobb).

Roverscoutpatrullen behöver inte vara bestående på samma sätt som i de yngre åldersgrupperna, utan kan också till exempel bildas kring ett projekt.

Patrullmötena

Varje roverscout förverkligar programmet utgående ifrån sin egen vandringskarta. I praktiken innebär det här ofta att roverscoutpatrullen inte  träffas en gång i veckan, som de yngre åldersgruppernas patruller gör. Patrulledaren och lotsen ansvarar ändå för att patrullen ändå har en regelbunden verksamhet. Patrullen kan till exempel träffas en gång i månaden, eller regelbundet på nätet, eller på veckosluten på utfärder. Sätten att ha möten är många. Det viktiga är att patrullen hittar det sätt som passar den bäst.

Lotsens roll är viktig ifall roverscouterna inte träffas en gång i veckan. Lotsen stöder patrullen och fungerar vid behov som en länk mellan den och kåren.

Patrullens uppbyggnad

Patrullen kan bestå av jämnåriga roverscouter som i stort sett alla börjar och slutar i patrullen samtidigt, eller vara en patrull där det regelbundet kommer med nya medlemmar samtidigt som äldre medlemmar regelbundet uppflyttas till äldre ledare. Patrullen kan också vara projektbaserad och bara finnas en kort tid. Kårens situation och traditioner reglerar ofta hur patrullen byggs upp. I en liten kår med få roverscouter är troligen oftast alla i samma grupp trots att de är olika gamla. För majoriteten av aktiviteterna finns inga instruktioner för vilket år de ska utföras, så patrullens verksamhetsplan fungerar för alla i patrullen oberoende av ålder.

Nya medlemmar i verksamheten

Scout kan man bli i vilken ålder som helst. Då en ny medlem börjar i gruppen tar gruppbildningen en nystart. Roverscoutprogrammet inleds med Finlandsprojektet som sammanbinder patrullen och med andra gruppbildningsaktiviteter. Då en ny medlem börjar i gruppen är det bra att upprepa en del av dessa gruppbildningsaktiviteter tillsammans med hela patrullen. På samma sätt kan man göra också i en patrull där omsättningen av medlemmar är stor, eller i mer kortvariga projektpatruller.

En ensam ny roverscout vill knappast utföra Finlandsprojektet ensam, och det är såklart inte heller avsikten. Finlandsprojektet kan då förverkligas till exempel vartannat år för de roverscouter som hunnit börja sedan senast. Roverscoutlöftet ska naturligtvis avges. En ny roverscoutpatrull kan ju också bildas genom att man rekryterar nya medlemmar till kåren eller samarbetar med grannkåren.

Då någon kommer med i roverascoutprogrammet i ett senare skede bör det ju också synas i hens vandringskarta, så att aktiviteterna anpassas enligt den tid som finns att utföra dem, men självklart utan att tumma på kvaliteten. Roverscoutprogrammet ska alltid innehålla åtminstone löftesavgivning och en avslutningsceremoni.

Scoutkårens traditioner

Scoutkårens egna styrkor och traditioner kan synas i roverscoutprogrammet. Till exempel kan kåren bestämma att vildmarksaktiviteter görs i högre grad än vad basprogrammet kräver. I programmet finns mycket rum för valfrihet och för förverkligande av aktiviteten på nya sätt i enlighet med kårens traditioner. Dela med er av bra tips för utförandet av aktiviteterna på webbplatsen scoutprogrammet.fi.

Sisuscouter i roverscoutprogrammet

Roverscoutprogrammet innehåller många aktiviteter med inriktning på färdigheter som behövs i vardagslivet. Programmet kan alltså användas i tillämpad form med till exempel vuxna sisuscouter, dvs scouter med någon form av funktionsnedsättning.

Roverscoutlotsens handbok

Vandringskartan