Äventyrsscouten känner till skogstyperna i sin hemtrakt och kan välja en bra lägerplats.

Valikko

Skogstyper


Målsättning:

Äventyrsscouten känner till skogstyperna i sin hemtrakt och kan välja en bra lägerplats.

Beskrivning:

Äventyrsscouten bekantar sig med skogstyperna i sin hemtrakt och funderar över vad som skulle kunna vara en bra lägerplats.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats I skogen Utomhus
Färdighetsområden Arjen taidot Luonto Retkeily
Ledarskapsfärdighet johtamistaito.organisointitaidot johtamistaito.visiointitaidot
Längd -
Mål för fostran Luontosuhde
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenen är den sakkunniga, handleder och ger råd. Kaptenen ordnar en utfärd till ett område med mångsidig natur. Patrulledarens uppgift: Patrulledarna får det material som behövs och instruktioner av kaptenen. Patrulledaren förklarar för patrullen vad uppgiften går ut på och delar ut uppgifter inom patrullen.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Söder - orientering

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Herbarium: Laget arbetar patrullvis och samlar växter från olika skogstyper och torkar och pressar växterna. Alternativt kan laget sammanställa ett digitalt herbarium genom att fotografera i stället för att torka växter.

Utfärdsterräng: Laget undersöker terrängen och växter under en utfärd. Hur ser den bästa utfärdsterrängen ut? På vilket sätt inverkar växtligheten på vilken terräng som är trevligast? Äventyrsscouterna funderar på valet av tältplats och hur det inverkar på naturen att tälta. Hur ser en bra lägerplatsterräng ut? Vilka är kännetecknen för en bra terräng eller en bestämd skogstyp? Patrullerna väljer vart de ska göra en utfärd så att det i närheten finns tillgång till mångsidig natur och sådan växtlighet att undersöka och identifiera som är typisk för de olika skogstyperna. Patrullerna slår upp sina vindskydd på olika ställen och jämför platserna. Vilka för- och nackdelar har de olika ställena? Patrullerna lägger t.ex. märke till att moskogen är ett mjukare underlag än berg, att det är svårt att ta ett dopp vid en träskstrand och att det inte går att göra upp eld på ett säkert sätt om tältplatsen är gräsbevuxen. Utifrån hur växtligheten ser ut går det bl.a. också att dra slutsatser om hur fuktig terrängen är. En bra tältplats är exempelvis utkanten av en mosse, vid öppna klippor eller vid en sjöstrand. Den som sover en natt i ett kärr eller i en sänka under ett regnväder lär sig att slå upp sitt tält på ett annat ställe nästa gång. Äventyrsscouterna bekantar sig samtidigt med kännetecknen för natur som är känslig för slitage och försöker undvika att röra sig så att terrängen slits. Exempel på sådan terräng som far illa av att människor rör sig i den är områden med torra lavar, mossa och sanddyner.

Ledväxter: Äventyrsscouterna lär sig identifiera skogsväxter och att avgöra vad det är fråga om för slags växtplats (ståndort) utifrån ledväxter. Ståndortstyper eller skogstyper är: lavmo, karg mo, torr mo, frisk mo, lunartad mo och lund. Redskap: Anteckningsmaterial, växtbok och en påse eller liknande att samla eventuella prover i. I närskogen eller under utfärden väljer laget ut några platser som helt tydligt ser olika ut. Alla patruller väljer egna områden, t.ex. 1 x 1 meter stora, eller lite större om de vill. Patrullerna undersöker växtarterna på sina områden och utifrån det kan de kategorisera växtplatsen. Varje patrull listar de växter de känner till inom sitt eget område. Hur många växtarter känner patrullen igen? Finns det obekanta växter på området? Patrullerna kan identifiera växterna med hjälp av modellväxter. Växtprover tas utan rötter genom att försiktigt klippa av växten vid roten. Låt bli att samla in prover i onödan. När patrullerna undersöker växtplatsen studerar de också fält- och bottenskikten. Vilka växtarter finns det flest exemplar av? Vilken typ av växtplats representerar skogen? Vilken är den vanligaste trädarten på växtplatsen? Slutligen gör äventyrsscouterna med hjälp av ledaren sina egna kvalificerade gissningar om vilken typ av växtplats det kan vara fråga om. Patrullen tar med sig de oidentifierade växtproverna och laget försöker identifiera dem med gemensamma krafter. Det lönar sig att använda växtböcker till sin hjälp. Torka de tidigare obekanta växterna och sammanställ en utställning av dem i kårlokalen, eller i patrullens blogg. Utställningen kan grupperas enligt art, enligt någon viss egenskap hos växterna eller enligt växternas växtplatser.

Växtvänner: Vilken växt trivs intill vilket träd? Laget går ut i skogen och tar med sig växtböcker och svampböcker. Vilka växtarter trivs bland tallar, eller bland granar eller björkar? Vad berättar växtarterna om vegetationstypen och om skogens bördighet? Äventyrsscouterna beskriver och identifierar 5 växter i närheten av ett visst trädslag.

Naturruta: Vilken är den dominerande växtarten i skogen? Att en viss växtart dominerar betyder att den arten täcker stora delar av växtplatsen och är karakteristisk för platsen. I den här uppgiften undersöker äventyrsscouterna växtplatser olika växtarters abundans (riklighet) med hjälp av naturrutor. Tack vare resultaten kan äventyrsscouterna sedan jämföra olika skogstyper och växtplatser. Material: Växtböcker, anteckningsmaterial, material att avgränsa naturrutan med (t.ex. snöre med hörnkäppar, käppar eller en ram) och hjälprutssystem (för en naturruta på en kvadratmeter behövs hjälprutssystem med10 x 10 cm stora rutor). Fältinstruktioner för en undersökning med en naturruta på en kvadratmeter: Avgränsa naturrutan i terrängen. Var försiktig så att du inte stiger på växterna inuti rutan. Identifiera växtarterna: Vilka växtarter växer i rutan? Skriv upp arterna på blanketten. Växtarternas täckningsgrad: Lägg försiktigt hjälprutssystemet på marken i din naturruta. Nu kan du bedöma växtarternas täckningsgrad. Varje liten ruta motsvarar 1 % av ytan i din naturruta. Granska varje växtart på din lista separat och uppskatta hur många smårutor den täcker. Växtarternas sammanlagda täckningsgrad kan vara över 100 % eftersom växterna och deras blad kan täcka varandra. De dominerande arterna i naturrutan: Vilka är de dominerande arterna, alltså de som täcker den största delen av din ruta? Med hjälp av den informationen kan du avgöra vad det rör sig om för typ av växtplats (ståndortstyp). Källa: Finlands skogsstiftelses material ”Vi utforskar skogen”, http://www.metla.fi/julkaisut/muut/opetuspaketti/tutkimusretkelle-se.pdf

Mångfald: Laget undersöker skogens biologiska mångfald (biodiversitet) vid utflyktsmålet genom att använda fyra mätare: genom att leta efter trädarter, tjocka träd, döda träd och kullfallna träd. I en artrik skog (med hög biologisk mångfald) växer det flera trädarter och träd i olika åldrar, också gamla (alltså tjocka) träd. Ett lämpligt mått på ett tjockt träd kan vara t.ex. att äventyrsscoutens armar inte når runt om stammen. Många svampar och ryggradslösa djur lever i döda träd. Olika arter har specialiserat sig på att leva på träd i olika stadier av förruttnelse. Därför ska äventyrsscouterna också leta efter träd som hunnit bli ordentligt murkna, alltså sådant trä som känns mjukt i handen. Laget börjar med att komma överens om vilket område de undersöker, dela in sig i par eller grupper och fördela uppgifterna. Paret eller gruppen kan antingen koncentrera sig på att hitta en viss trädtyp, eller alternativt kan alla leta efter alla typer. Till slut går laget gemensamt igenom resultatet och utvärderar skogen. Är biodiversiteten låg eller hög? WWF

Terrängundersökning: Den här aktiviteten är det bra att genomföra under flera träffar. Laget funderar tillsammans i förväg ut svar på t.ex. följande frågor: Vilka är skillnaderna mellan barrskog och lundskog? Är inte kärr och mosse samma sak? Ser växtligheten likadan ut vid havsstränder och sjöstränder? Efter de här reflektionerna fokuserar laget på två olika skogstyper och besöker också sådana platser i omgivningen och bekantar sig med dem. Förutom att studera landskapet som helhet lönar det sig också för äventyrsscouterna att fokusera på växter och djur. Under forskningsutfärden kan patrullerna skapa digitala herbarier genom att fota växter. De kan också fota djur, djurspår eller djurspillning. Källa: Det Danske Spejderkorps

Lägg till tips

Bifoga