Tjänst är ett interkardinalstreck och hör till det tredje året av äventyrsscoutprogrammet. Av interkardinalstrecket gör man minst två aktiviteter ur varje underrubrik (Vänskap, Miljö och Samhälle).

Valikko

Tjänst

Tjänst är ett interkardinalstreck och hör till det tredje året av äventyrsscoutprogrammet. Av interkardinalstrecket gör man minst två aktiviteter ur varje underrubrik (Vänskap, Miljö och Samhälle).

Innehållet i interkardinalstrecket finns också i många specialmärken. Gör alltså saker ni inte har gjort förr. Om ni vill kan ni tillämpa interkardinalstrecket och hitta på ett mer passande tjänstjippo för er. Ni kan börja med att pyssla ihop ett tjänstkort, där ni skriver upp era förverkligade tjänstjippon under ett halvår.

Vänskap
Scouten lär sig att ‚nna glädjen i att uppmärksamma och hjälpa andra
Scouten lär sig att visa hänsyn till människorna r untomkring sig
Scouten lär sig att förstå olikheter
Scouten lär sig att förstå att då man gör sakertillsammans får man ett bättre liv
Scouten märker att vi behöver varandra, vi klarar oss inte ensamma.
I en viss sång sjungs det om vänskap, att det är ett gemensamt arbete där man ger och tar. Samarbete för en bättre morgondag kräver att vi accepterar andras åsikter och tankar samt respekterar olikheter. Vänskap fodrar arbete för att man ska få mycket glädje ur den. När vi räcker ut en vänlig hand åt olika håll bygger vi upp en bättre morgondag, respekt och accepterande av olikheter. Genom att vidga våra vyer märker vi att det fi‚nns många som gör ett gott arbete ifrågan.
Aktiviteter (varav minst två genomförs):
1. Äventyrsscouten fungerar som familjens avfallsansvariga under två veckors tid.
2. Äventyrsscouten överraskar familjen med att arrangera en gemensam fest och bjuda på egenhändigt bakade bullar eller semlor.
3. Äventyrsscouten arrangerar städtalko i familjens klädskåp. Kläder som blivit för små eller annars bara inte används förs till lopptorg eller återvinning.
4. Äventyrsscouten hjälper till vid storstädning hemma t.ex.
dammar mattor, tvättar fönster eller tvättar golv
5. Äventyrsscouten hjälper till med hushållssysslor under en veckas tid (hänger upp tvätt, diskar, tömmer diskmaskinen etc.)
6. Äventyrsscouten deltar i ett städtalko på gården (t.ex. på församlingens lägergård, kårens stuga, den egna gården eller närbutikens gård)
7. Äventyrsscouten bekantar sig med handikappscouting och diskuterar handikapp och olikheter
8. Äventyrsscouten deltar som assistent åt en handikappscout på ett gemensamt scoutevenemang
 9. Äventyrsscouten arrangerar tillsammans med laget en terränglek eller en stadsmanöver åt kårens eller grannkårens vargungar
10. Äventyrsscouten bekantar sig under en internationell kväll med seder och matkultur i Europeiska länder.
Miljö
3
Scouten lär sig att njuta av natur
en
3
Scouten lär sig att obser
vera händelser i natur
en
3
Scouten förstår vikten av natursky
dd
3
Scouten lär sig att handla för natur
ens bästa
3
Scouten v
äxer in i en ekologisk livsstil
De esta miljöfrågor är nuför
tiden upp till den enskilda individen.
Att framställa pr
odukter är inte längr
e den största nersmutsar
en,
eftersom man har lär
t sig att göra saker bättr
e och miljö
vänligar
e.
Människor konsumerar bara mer och mer hela tiden.
Vi konsumenter
avgör tv
å viktiga saker: hur viktig någon pr
yl är och hur miljö
vänligt
den är tillv
erkad.
Växt och djurar
ter dör av utr
otning snabbar
e än någonsin. D
et byggs
mer städer
, vägar och åkrar och landskap som människan omformat
sprider ut sig. A
v människans handlingssätt uppstår ämnen, som
kallas för
oreningar
. När för
oreningar kommer ut i natur
en orsakar de
miljöpr
oblem, förändringar i klimatet och utr
otning av ar
ter. Vi borde
ta hand om natur
en så att livsviktigheter – mat, v
atten och luft – hålls
rena. I natur
en handlar allt om kr
etslopp: ett ämne åter
vinns alltid.
Människan bor
de lära av natur
en och lära sig åter
vinning och fundera
på ešekten av sina v
al.
Aktiviteter (v
arav minst tv
å genomförs):
1. Äventyrsscouten gör en cykelutfär
d till kår
ens stuga
eller liknande tillsammans med patr
ullen eller laget
2. Äventyrsscouten bekantar sig med trädgår
den genom
att delta i trädgår
dstalko i en bekants trädgår
d
3. Äventyrsscouten undviker att anv
ända elektricitet under
ett möte eller en utfär
d. Till vad behö
vs el? H
ur kan
elektriciteten ersättas? H
ur kan man minska på elförbr
ukningen
hemma? G
ör en minnestavla till anslagstavlan i hemmet
med idéer för hur elförbr
ukningen kunde minskas
4. Äventyrsscouten deltar i ristalko eller dikesr
öjningstalko
. (mer
info fås bland annat av skogsv
årdsföreningar eller 4Hför
eningar)
5. Äventyrsscouten deltar i arrangerandet av v
årstädningstalko på
vägrenarna och hjälper till att städa vid v
ägar och gator
. Om
talkot kan man komma ö
verens med kommunens ansv
ariga.
6. Äventyrsscouten anlägger en blomsteräng och deltar i talkon.
(mer info fås till ex
empel av den lokala 4H för
eningen)
7. Äventyrsscouten delta i N
atur och M
iljös v
åruppföljning,
d.v.s. rappor
terar hur v
åren framskrider under marsmaj på
veckosluten och en v
alfri dag. M
an behö
ver inte följa med
varje v
eckoslut. U
ppföljningsblanketter kan beställas av N
atur
och M
iljö, beställ en blankett för v
arje äv
entyrsscout.
Samhälle
Scouten förstår att han är en del av närsamhället och inser att man också kan påverka
Scouten vet hur samhället fungerar och vad som påverkar det
Scouten fungerar aktivt för något gemensamt intresse
Scouten känner sitt ansvar för gemensamma frågor både som individ och som medlem i en grupp.
Vi fungerar varje dag enligt olika lagar och regler. Vi går i skola, som uppehålls av kommunen, som styrs av olika lagar framställda av riksdagen. Vi rör oss på vägar byggda av gemensamma skattepengar. Vi hör nyheter om beslut, fattade av EU, som berör Finland. Det är viktigt att veta att man kan påverka redan på kommunalnivå. Varenda medborgare har rätt att lägga sig i missförhållanden. Därför är det bra att veta hur samhället fungerar och hur man själv kan påverka till förändring och för en bättre morgondag. När ni gör aktiviteter som hör till samhälle, är det meningen att ni ska bekanta er med den egna närmiljön och möjligheterna att påverka. Det närmste exemplet är den egna kåren: hur kan vi som lag påverka kårens händelser?
Aktiviteter (varav minst två genomförs):
1. Äventyrsscouten bekantar sig med kommun eller stadsstyrelsen under ett möte till vilket en kommun- eller stadsstyrelsemedlem bjuds in för att berätta om verksamheten. (till exempel om hur barn- och ungdomsärendena sköts)
2. Äventyrsscouten deltar i en lokal eller nationell insamling (t.ex. gemensamt ansvar, krigsveteranerna, hungerdagen, törstdagen..) Äventyrsscouten tar tillsammans med patrullen eller laget reda på insamlingens bakgrund och mål och vart de insamlade pengarna går. Man kan bekanta sig med de olika organisationerna via internet eller material man får direkt av organisationen.
3. Äventyrsscouten deltar i en talkodag på en lägergård eller ett lägerområde. Man kan ordna talkodagen tillsammans med församlingens ungdomsarbetare eller distriktet och snygga upp olika platser med hjälp av ett större gäng.
4. Äventyrsscouten förverkligar tillsammans med laget ett mindre medelsinskašffningsjippo, till exempel lopptorg i samband med ett av kårens evenemang. Inkomsterna doneras till något speciellt välgörande ändamål. Försäljning av scouternas adventskalender är också medelsanskašning.
5. Äventyrsscouten funderar på hur bra/dåligt en människa syns i mörkret och prövar hur stor ešffekt reflexer har. Äventyrsscouten söker upp företag eller liknande som donerar reflexer som äventyrsscouterna kan dela ut till personer som saknar sådana.
6. Äventyrsscouten tillverkar öskar och delar ut dem åt småbåtsägare. Laget kontrollerar att det ‚finns tillräcklig räddningsutrustning på simstränderna och att den är i skick. Fel och brister anmäls till simstrandens ansvariga.
7. Äventyrsscouten funderar på tra‚karrangemangen i kårlokalens närhet ur cyklisters och fotgängares synvinkel. Laget gör en tavla till kårlokalens vägg för vargungarna, och märker ut de ställen där man bör vara extra försiktig
8. Äventyrsscouten presenterar tillsammans med laget något viktigt ärende för kårens ledarråd, kan till exempel be om lov att få köpa ett eget stormkök till laget eller föreslå gemensamma regler för kårlokalen.