Äventyrsscouten förbinder sig till en långvarig uppgift och bekantar sig med djurens liv.

Valikko

Vintermatning


Målsättning:

Äventyrsscouten förbinder sig till en långvarig uppgift och bekantar sig med djurens liv.

Beskrivning:

Äventyrsscouten bekantar sig med olika slags fågelbräden, tillverkar ett sådant och matar fåglarna under vintern.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På kårlokalen Hemma Utomhus
Färdighetsområden Arjen taidot Luonto
Ledarskapsfärdighet johtamistaito.itsensa-johtamisen-taidot
Längd -
Mål för fostran Ihmissuhteet Luontosuhde Ryhmässä toimiminen Vastuu elinympäristöstä
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenen skaffar fram den utrustning som behövs, är den sakkunniga och uppmuntrar äventyrsscouterna. Patrulledarens uppgift: Patrulledarna får material och instruktioner av kaptenen. Patrulledaren förklarar för patrullen vad uppgiften går ut på och delar ut uppgifter inom patrullen.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Miljöskyddaren

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Fågelmatningsautomat: Laget bygger en fågelmatningsautomat. Det lönar sig att söka fram bygginstruktioner på webben, t.ex. på Birdlife Finlands webbplats.

Fettbollar: Äventyrsscouterna tillverkar fettbollar. Ingredienser: 1125 g kokosfett, 500 g solrosfrön, 500 g lätt kokta havreflingor, 250 g krossade hasselnötter, 125 g krossad mandel, lite kokosflingor. Äventyrsscouterna smälter kokosfettet och blandar ner de övriga ingredienserna. Sedan fäster äventyrsscouterna snören i små pinnar och trycker fast fettmassan på pinnarna. Alternativt kan äventyrsscouterna hälla fettmassan i den nedersta delen av avklippta mjölkförpackningar. De färdiga fettbollarna läggs i frysen för att stelna. Sedan kan äventyrsscouterna hänga upp bollarna där de vill. Källa: Norges speiderforbund

Allmänt: Av drygt 240 häckande arter i Finland stannar ca 70 här över vintern, Kylan, de kortadagarna, snön och isen gör det svårt för fåglarna att få i sig tillräckligt med näring. Att övervintra i närheten av häckningsplatsen kan ändå vara tryggare för fåglarna än att bege sig iväg på en tung och farlig resa söderut. Den fågelmat som människor ställer fram hjälper många övervintrande fåglar att klara sig till våren. Effekterna av vintermatningen syns i vårt fågelbestånd: talgoxe, blåmes och grönfink har ökat mångdubbelt under de senaste tio åren, och det är antagligen mycket tack vare vintermatningen. När marken fryser till eller täcks av snö är det lämpligt att påbörja matningen. Om blåmesar och koltrastar dyker upp på gårdsplanen är det ofta ett tecken på att det börjar vara ont om föda. När vintermatningen väl är påbörjad borde den fortsätta oavbrutet ända tills marken är bar och tjälen gått ur jorden. Att mata fåglarna sporadiskt är bara tillfällig hjälp för fåglarna. Vid ett litet fågelbräde kan maten ta slut på bara några dagar. Laget måste alltså planera och fördela arbetet med att mata fåglarna också mellan mötena. Det är inte nödvändigt att mata fåglarna långt in på sommaren. Det är bäst att undvika att mata sjöfågelungar med bröd. Negativa följder av att mata fåglar på traditionellt sätt vid fågelbräden och genom att lägga mat på marken är att fåglarna sitter mittibland maten och äter, och då hamnar också deras avföring i maten. Det gör att olika sjukdomar, som t.ex. fågelsalmonella, kans spridas bland fåglarna. Dessutom kan fågelmat på marken locka till sig råttor. Därför är det bättre att använda en fågelmatningsautomat. I en sådan förvaras det mesta av maten i en behållare och efterhand som fåglarna pickar i sig av maten rinner det till mer, lite åt gången, i smala skåror längst ner på automaten. Använd inte impregnerat trä om du bygger en fågelmatningsautomat eftersom impregneringsämnet är giftigt. Bollar och stänger gjorda av fett- och fröblandningar säljs ofta förpackade i ett åtsittande plastnät. Ta bort näten innan du placerar ut maten, eftersom fåglarna annars kan fastna i näten och dö. Det är bäst att placera matningsplatsen minst 10 meter från byggnader. Fåglar blir lätt skrämda och kan då flyga in i fönstren om de tar fel och tror att speglingen de ser i fönstret är skogen. Det är bra om det i närheten av matningsplatsen finns täta barrträd, buskar eller en häck som skyddar fåglarna mot rovdjur och vinddrag. Fåglar äter mat av flera slag, så länge den inte är skämd eller innehåller alltför mycket salt. Till de mest populära delikatesserna för vinterfåglar hör solrosfrön, jordnötter, havre och talg. Prova också att mata fåglarna med rybs, hirs och lin.  Skalade solrosfrön ger intryck av att vara dyrare än oskalade, men de har en klar fördel: fåglarna kan tillgodogöra sig allt som bjuds och det blir inget skräp. Jordnötter är en riktig delikatess för de flesta fåglar, men de ska serveras tillräckligt finfördelade eftersom många arter inte äter hela jordnötter. Hacka jordnötterna t.ex. i en mixer och sila bort det jordnötsmjöl som uppstår. Ge inte mjölet åt fåglarna eftersom det mjölet lätt drar i sig fukt, och vattendränkt mat är dålig föda för fåglar. Det går också bra att krossa nötter med t.ex. en potatisstöt. Vid fågelmatningsplatsen eller i närheten av den är det bra om det också finns fin sand som fåglarna kommer åt. En fågel behöver äta sand för att muskelmagen ska klara av att finfördela maten. Det är helt naturligt att det finns lite salmonella i fågelpopulationen. Vid matningsplatser samlas många fåglar tätt tillsammans och det här kan medföra att en salmonellaepidemi bryter ut. Om en fågel dör vid matningsplatsen ska den begravas tillräckligt djupt i marken eller sättas i en tät plastpåse och slängas i blandavfallet. Använd engångshandskar! Sedan måste fågelmatningsautomaten genast rengöras och desinficeras för att få stopp på smittspridningen. För att få bort salmonellabakterierna är det bra att ta bort det översta marklagret på matningsplatsen. Om det dyker upp fler sjuka fåglar vid matningsplatsen måste matningen tillfälligt avbrytas. Fortsätt mata fåglarna först då det gått en tid utan att några sjuka fåglar synts till på gårdsplanen. Informera också andra som matar fåglar i närheten om situationen. Rengör matningsutrustningen utomhus i stället för att ta in den t.ex. i köket, eftersom det alltid finns åtminstone lite fågelbajs på den. Använd gärna handskar och kom ihåg att tvätta händerna ordentligt om du har kommit i kontakt med fågelbajs eller nedsmutsad fågelmat. Fågelsalmonella smittar inte alls lätt till människor via fågelmatningsutrustning och småfågelbajs, men det finns alltid en liten teoretisk risk och därför lönar det sig att vara försiktig och noggrann med hygienen.

Lägg till tips

Bifoga