Äventyrsscouten vet att det går att fira helgdagar på många olika sätt. Äventyrsscouten lär sig att modigt berätta om sin familjs andliga åskådning.

Valikko

Högtider och helger


Målsättning:

Äventyrsscouten vet att det går att fira helgdagar på många olika sätt. Äventyrsscouten lär sig att modigt berätta om sin familjs andliga åskådning.

Beskrivning:

Äventyrsscouterna bekantar sig med någon helgdag och diskuterar hur de firar helgdagar i sin familj.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På stugan På kårlokalen
Färdighetsområden Katsomustaidot Kaveritaidot Moninaisuus
Längd -
Mål för fostran Maailmankatsomus Toisten kunnioittaminen Yhteisöön kuuluminen
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenen bekantar sig i förväg med någon viss helgdag och skaffar fram material. Kaptenen leder diskussionen och ser till att diskussionen är respektfylld och präglas av positiv nyfikenhet. Patrulledarens uppgift: Patrulledaren får instruktioner av kaptenen och instruerar sin patrull.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Tänkaren

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Påsk: Äventyrsscouterna bekantar sig med ortodoxa påsktraditioner genom att tillverka påskris. Kaptenen berättar för äventyrsscouterna att påsken är det ortodoxa årets största högtid. Till de ortodoxa traditionerna hör att välsigna påskriset i kyrkan. De ortodoxa klär inte ut sig till påskhäxor och får inte heller ta emot någon belöning när de överräcker påskriset, utan de uttalar endast en välsignelse. Äventyrsscouterna diskuterar om deras familjer firar påsk, och om de har liknande traditioner.

Nowruz: Det persiska nyåret, alltså nowruz, firas i länder som hört till eller influerats av Persien, såsom Iran, Afganistan, Turkiet, Pakistan och Georgien. Speciellt för kurder är nowruz en viktig högtid. Nowruz firas varje år vid tiden för vårdagjämningen. Inför nowruz storstädar människor sina hem, vilket symboliserar naturens pånyttfödelse. Människor köper också nya kläder och blommor. Speciellt tulpaner och hyacinter är populära. Det finns många traditioner som hör ihop med nowruz. Under den första dagen samlas familjerna till en festmåltid, klädda i sina nya kläder, och inväntar stunden då våren kommer, alltså tidpunkten för vårdagjämningen. ja odottavat hetkeä, jolloin kevät saapuu eli kevätpäiväntasauksen alkamista Vårdagjämningen kan väl inte börja, utan sker ett visst ögonblick? Under festen besöker människor först sina äldre släktingar, sedan övriga familjemedlemmar och slutligen sina vänner. Besöken är ganska korta och bygger på principen att människor besöker varandra i tur och ordning. Under besöken bjuds gästerna ofta på te och som tilltugg t.ex. torkad frukt, kex, bakelser och nötter. Nowruz varar i 12 dagar och på den trettonde dagen går familjerna ut på picknick. De tänker att de genom att lämna sina hem fördriver den otur som den trettonde dagen för med sig. För barnen är högtiden rolig, eftersom i synnerhet de får nya kläder och gåvor. Att så färskt gräs hör till traditionerna under nowruz. Äventyrsscouterna kan odla t.ex. rajgräs i olika skålar eller på tallrikar. Också äggskalshalvor fungerar som odlingsunderlag. Äventyrsscouterna kan dekorera eller måla äggskalen i förväg, så blir alla olika. Laget kan duka upp ett traditionellt nowruz-bord. Lägg en duk på bordet och duka fram sju saker som alla börjar på s på persiska jotka kaikki alkavat persian kielen s-kirjaimella Ok översatt?: äpplen (sib), vitlök (sir), färskt gräs (sabzeh), somaq-krydda (somaq), vinäger (serkeh), vilda oliver (senjed) och en efterrätt som påminner om memma (samanu). Annat som det hör till att ställa fram på bordet är ljus, en spegel, målade ägg, en bok med lyrik, Koranen eller Bibeln, mynt, rosenvatten, en guldfisk, en vattenskål med en apelsin i, en hyacint. Livsmedlen och föremålen har olika symboliska betydelser. Apelsinen i vattenskålen symboliserar t.ex. jorden som flyter omkring i rymden, vitlöken står för hälsa och guldfisken symboliserar livet. Äventyrsscouterna kan ha i uppgift att ta med sig något av dessa föremål till mötet. Ägg symboliserar pånyttfödelse och passar därför bra under våren då många tänker att naturen föds på nytt. Under nowruz dekorerar människor ägg genom att måla dem och sedan placeras de på bordet ett och ett, eller i grupper med tre eller sju. Om äggen läggs på speglar symboliserar de fruktsamhet. Till traditionen hör också att skriva nowruz-löften. Äventyrsscouterna tänker ut egna löften. När bordet är dukat och äventyrsscouterna har funderat på sina löften dikuterar de festen. Har äventyrsscouternas familjer några liknande högtidstraditioner? Källa: Lahti & Lahti Monikulttuuriset juhlat!

Día de los muertos: I Mexiko firas De dödas dag vid samma tid som vi i Finland firar Alla helgons dag. Även om högtiderna har samma kristna rötter har den mexikanska varianten influerats mycket av folktraditionerna. Under De dödas dag tror människorna att deras bortgångna släktingar är på besök på jorden. Människor bygger altare för sina anhöriga och dekorerar både altarna och de anhörigas gravar med färggranna blommor och föremål som varit viktiga för den som gått bort. Ljusen som tänds på altarna fungerar i sin tur som vägledare så att de som gått bort ska hitta tillbaka hem. Människorna uppfattar det inte besöken av de bortgångna som någonting skrämmande, utan som en ära. Symbolen för De dödas dag är en dödsskalle och den figuren målar människor t.ex. i sina ansikten. Under De dödas dag säljer bagerierna vita bakelser som är gjorda av socker och ser ut som dödskallar samt något som kallas den dödas bröd (pan de muerto på spanska). Maten har också i övrigt en framträdande roll när människorna firar De dödas dag. Många familjer samlas vid gravarna eller minnesaltarna för att lämna matoffer och för att äta de bortgångnas favoriträtter. Äventyrsscouterna arbetar patrullvis och målar dödskallemålningar i varandras ansikten och bakar pan de muerto-bröd. Recept: 1 paket torrjäst 2 dl het mjölk 100 g smör 1 dl socker ½ tl salt 2 ägg 1 tl anisfrön ca 8 dl vetemjöl

  1. Blanda ut torrjästen i vattnet (fattas ”vatten” i ingredienslistan?) som ska vara rejält varmare än handen.
  2. Smält smöret i mikron så att det blir mjukt. Tillsätt socker, salt, ägg, anisfrön och mjölk. Blanda.
  3. Tillsätt mjölet lite i taget och knåda tills degen lossnar från skålen.
  4. Täck över skålen med en duk och låt jäsa i ungefär 90 minuter.
  5. Placera den jästa degen på ett mjölat underlag och knåda luften ur degen. Ta undan en fjärdedel av degen och forma sedan resten till en rund limpa.
  6. Ta fram den mindre delen av degen och forma den till en liten rund boll och fyra små deglängder. Placera deglängderna på limpan i form av ett kors och degbollen i mitten av korset. (Längderna föreställer den dödas ben och bollen en tår.)
  7. Pensla brödet med ägg och strö på socker.
  8. Grädda i 200 grader 35 minuter.
Laget diskuterar: Äventyrsscouterna diskuterar om deras familjer har för vana att minnas sina bortgångna annhöriga vid någon särskild tid på året, t.ex. under Alla helgons dag. Lähde: Lahti & Lahti ”Monikulttuuriset juhlat!”

Äventyrsscouterna minns sina egna förfäder: Äventyrsscouterna får i uppgift att med hjälp av sina föräldrar eller mor- och farföräldrar samla in intressanta berättelser om t.ex. sin gammelmormor eller gammelfarfar eller om deras föräldrar eller om någon annan släkting från lika långt tillbaka i tiden. Avsikten är att minnas en släkting som är så avlägsen att det inte väcker någon sorg att tala om hens livshistoria. Från början av 1900-talet kan det också finnas fotografier som äventyrsscouterna om de vill kan ta med sig till mötet. Äventyrsscouterna kan också ta med sig något annat minnesföremål. Var och en av äventyrsscouterna får kort berätta om sin släkting och visa upp föremålet eller fotot om hen har något sådant med sig. I bästa fall är berättelserna korta händelser eller ordspråk som släktingarna har lagt på minnet. Äventyrsscouterna diskuterar ifall deras familjer har för vana att minnas bortgångna släktingar vid någon särskild tid på året.

De hungriga andarnas fest: Enligt traditionell kinesisk folktro håller sig de dödas andar på andra sidan under 11 av årets månader. I början av hösten infaller sedan andarnas månad då de som gått vidare får besöka jorden för att se hur det är med deras efterlevande. Månaden kulminerar i de hungriga andarnas fest då människorna uppmuntrar andarna att återvända till den andra sidan. Många kineser har ett litet hemaltare och på det dukar de upp en festmåltid för sina förfäder att äta och de bränner också specialpengar och papperskopior av förmål som andarna kan använda på andra sidan. I templen dukas måltider upp för de glömda andarna som annars skulle bli tvungna att gå hungriga. De här traditionerna är orsaken till att högtiden kallas de hungriga andarnas fest. Under festen ordnas också många föreställningar som andarna kan komma och titta på innan de återvänder till den andra sidan. Den första stolsraden lämnas alltid tom under föreställningarna, så att andarna ska få de bästa platserna. Kineserna tänder också papperslyktor för andarna och låter sedan lyktorna flyta iväg längs floden för att leda andarna tillbaka till sina boningar. Enligt traditionen sägs det att andarna har nått fram när lyktorna slocknar. Källa: Lahti & Lahti ”Monikulttuuriset juhlat!”

Hanukka: Den judiska högtiden hanukka firas enligt den västerländska kalendern i november-december. Hanukka firas till minnet av att judarna lyckades försvara sin identitet gentemot de seleukidiska härskarna. Seleukiderna försökte på sin tid få judarna att vända sig ifrån sin tro. Den sista droppen var när de kom med en Zeus-staty till templet i Jerusalem. Judarna gjorde uppror och lyckades övervinna seleukiderna fast de i princip hade övertaget med en både större och skickligare armé. Templet i Jerusalem måste sedan välsignas igen i judarnas egen guds namn. Problemet var att det fanns för lite av den heliga oljan, tillverkad enligt alla de rätta principerna. Den olja som fanns skulle bara räcka i en dag. Förunderligt nog, berättas det, räckte oljan ändå till för att hålla lyktan brinnande i åtta dagar och åtta nätter, tills ny helig olja hade hunnit framställas. Eftersom oljan räckte i åtta dagar firas också hanukka i åtta dagar. Varje dag under högtiden tänder familjerna ett nytt ljus i den nioarmade hanukka-ljusstaken. Ett av ljusen är mindre än de andra. Med det ljusets låga tänds de åtta större ljusen, ett i sänder. Speciellt i Europa och i Nord-Amerika, där julen firas stort och synligt, har hanukka blivit en judisk motsvarighet till julen, och många barn i judiska familjer får hanukka-gåvor. Eftersom olivoljan är central i hanukka-berättelsen är det ingen överraskning att det hör till att äta många maträtter och bakverk som tillagats i olja. En av de mest traditionella maträtterna är latkes, ett slags potatisplättar. De kan antingen tillagas som en söt efterrätt eller som ett salt tilltugg. Äventyrsscouterna arbetar patrullvis och steker potatisplättar. Latkes (ca 8 portioner) 1 kg potatis 1–2 ägg 1 stor lök eller vårlök ca 200 g vetemjöl 1 tsk bakpulver salt, peppar olivolja till stekningen

  1. Riv potatisen och finhacka löken. Blanda ingredienserna i en skål.
  2. Krama överflödig vätska ur ingredienserna och häll upp vätskan i en separat skål.
  3. Vispa äggen och tillsätt kryddor och bakpulver i äggskummet.
  4. Tillsätt potatis-lökblandningen i äggskummet och blanda väl.
  5. Klicka ut smeten i en het stekpanna och platta till klickarna med en stekspade. Stek plättarna i olja i ca 2 minuter på var sida.
  6. Servera enligt tycke och smak med smetana, äppelsylt, vispgrädde eller socker.
När de äter diskuterar äventyrsscouterna om de firar någon högtid i slutet av året, och vilka traditioner som i så fall hör ihop med firandet i deras familj. Källa: Lahti & Lahti ”Monikulttuuriset juhlat!”

Önsketräd: Äventyrsscouterna kan bygga ett önsketräd genom att ställa en gren från vilket slags träd som helst i en julgransfot. Äventyrsscouterna kan sedan skriva sina önskningar på ett par centimeter breda pappersremsor och fäst dem i trädet. Pappersremsorna går bra att fästa med hjälp av en häftapparat eller med tejp. Det lönar sig att använda papper i olika färger och så tunt papper som möjligt, för då hänger peppersremsorna fint och fladdrar i vinddraget. Enligt buddistisk tro framförs önskningarna alltid på nytt när vinden får lapparna att fladdra. När de har byggt trädet diskuterar äventyrsscouterna om de har några liknande traditioner, såsom att dekorera ett träd i samband med någon helg eller att framföra önskningar i form av böner. Källa: Lahti & Lahti ”Monikulttuuriset juhlat!”

Tanabata: I Japan firas en högtid som kallas tanabata. Tanabata bygger på en gammal folksägen om hur himlens kejsares dotter Orihime träffar en en herde vid namn Hikoboshi. Enligt sägnen har Vintergatan skilt åt dessa två älskande, och de kan bara mötas en gång om året, på den djunde dagen i den sjunde månaden. Då bygger duvorna en bro mellan Orihime och Hikoboshi. På stjärnhimlen motsvaras Orihime av Vega och Hikoboshi av Altair. I den finländska kalendern infaller tanabata ofta i augusti. Den mest synliga traditionen i samband med tanabata är det så kallade önsketrädet. Under tanabata är det speciellt på landsbygden vanligt att framför husen ställa fram bambukäppar dekorerade med papper i olika färger. På pappren finns små önskningar nedskrivna i diktform. Pappren fästs vid käppen på festdagens morgon.

Video: På Youtube finns videor som visar festligheter i samband med många olika helger. Laget tittar patrullvis på videor och diskuterar sedan om de hittar likheter mellan det de sett och deras egna familjers traditioner.

Pepparkakor: Äventyrsscouterna bakar pepparkakor och diskuterar om de brukar fira jul eller andra helgdagar i sina familjer. Har familjen några speciella traditioner eller maträtter som hör till i samband med helgerna?

Lägg till tips

Bifoga