Äventyrsscouten känner till kårens namn, halsduk och fana, kan det egna lagets namn och kaptenens namn samt vet vad äventyrsscoutprogrammet går ut på och vad man gör i scouterna.

Valikko

Äventyrsscoutlaget och kåren


Målsättning:

Äventyrsscouten känner till kårens namn, halsduk och fana, kan det egna lagets namn och kaptenens namn samt vet vad äventyrsscoutprogrammet går ut på och vad man gör i scouterna.

Beskrivning:

Äventyrsscouten bekantar sig med sitt lag och sin kår. Äventyrsscouten får en bild av scoutverksamheten i äventyrsscoutprogrammet och börjar eller fortsätter sin stig inom scoutingen som äventyrsscout.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats På stugan På kårlokalen I skogen Utomhus
Färdighetsområden taitoalueet.partiokulttuuri
Längd A 30 min
Mål för fostran kasvatustavoitteet.yhteisoon-kuuluminen
Ledarens uppgift: Den nya äventyrsscouten kan inte nödvändigtvis ännu gestalta kårens storlek och strukturen på dess organisation. Målet är att äventyrsscouten förstår att vargungarna är yngre än äventyrsscouterna och att man blir spejarscout efter det två till tre år långa äventyrsscoutprogrammet. Det är också viktigt att man under de första mötena först och främst bekantar sig med de andra äventyrsscouterna och med kaptenen eller kaptenerna.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Välkommen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Bekanta er med den egna kårens halsduk, halsduksmärke, fana och andra kännetecken. Alla äventyrsscouter borde ha minst sin scouthalsduk på sig under alla scouttillställningar. Scouthalsduken är scouternas viktigaste kännetecken. Om det hör till kårens traditioner att få sin halsduk då scoutlöftet avges ska du berätta det för äventyrsscouterna.

Ett bra terminsprogram är en förutsättning för en högklassig verksamhet. Det är en god idé att gå igenom terminsprogrammet med laget under det första mötet. Förklara också för äventyrsscouterna varför man utför aktiviteter och avlägger specialmärken. Fundera tillsammans när det skulle passa med utfärder och specialmöten.

Berätta också om expeditioner. Informera om viktiga datum såsom löftesgivning eller kårens gemensamma händelser genast då du själv får reda på dem. Påminn om att man inte kan ge sig ut på utfärder utan de färdigheter man lärt sig på veckomötena och att specialmöten mister sitt värde om de hålls för ofta.

Börja småningom med att ta i bruk även patrullsystemet. Dela in laget i patruller under följande möte och utse patrulledare. Under de första mötena kan man exempelvis utföra endast delar av mötet i patruller och i framtiden öka tiden i patrullerna. Patrullsammansättningen kan variera åtminstone i början.

Kaptenen leder verksamheten. Under gruppens första möten lönar det sig kanske inte ännu att dela upp äventyrsscoutlaget i patruller, utan all verksamhet kan i huvudsak ledas av kaptenen.

. Berätta genom din egen scouthistoria om allt man kan göra i scouterna. Ta med foton från olika scoutevenemang du själv deltagit i. Berätta vem som var dina ledare och berätta vad de scouter som var med i din flock eller patrull gör inom scouterna idag. . Om möjligt, be kårchefen besöka ert möte. Kårchefen kan förevisa kårlokalen och presentera andra grupper och ledare som samlas där för er. . Namnet på gruppen är det viktigaste av de gemensamma kännetecknen. Laget kan välja namn själv eller ärva namnet. Under lagets första möte lönar det sig att börja planera namnet eller bekanta sig med ett på förhand givet namn. Om det hör till kårens traditioner att gruppen får ett namn som använts i åratal behöver man alltså inte planera namnet. Istället kan man berätta om föregående grupper med samma namn, om deras traditioner, deras vanor och vilka skatter de lämnat efter sig såsom vimplar och gamla dagböcker. B-P försåg patrullerna med djurnamn på det första scoutlägret. Här påbörjades en lång tradition som är populär ännu idag. Laget kan heta t.ex. Björnen, Hermelinen eller Örnen. En nyare version av samma tema kan vara Krokodil som exempel. Hånfulla eller annars negativa namn bör undvikas. I rörmodellen (patruller där yngre medlemmar kommer till an efter som äldre faller bort) byts namnet inte i regel ut, utan kan vara ärvt från årtionden tillbaka. I en del kårer är praxisen att patrullernas namn är i singularis, flockar i pluralis: Patrull Hermelin och Flock Hermelinerna. . Öva på kårens halsduksmärke och fanans symbolik genom att göra en plansch. Rita märkena och fanan och skriv upp när de har tagits i bruk och vem som har planerat dem. Äventyrsscouterna kan öva halsdukens och fanans symbolik genom att rita dem. Patrulledaren kan rita halsduksmärket och fanans konturer färdigt, scouterna färglägger eller klistrar rätt klippta och färgade silkespappersbitar på de rätta ställena. Kårens logo går också att trycka eller rita på tyg, som senare görs till egna påsar för matkärl. . Skattjakt: Rita en mystisk karta över kårlokalen och märk ut skatter med kryss. Låt äventyrsscouterna söka skatterna i kårlokalen. Skatterna kan vara t.ex. godis eller frukter som man äter tillsammans i slutet av mötet eller äventyrsscouternas aktivitetskort som äventyrsscouten får behålla (ett kort per äventyrsscout). . Om äventyrsscoutlaget är en vargungeflock som ska flyttas upp som grupp och är med i en uppflyttningsceremoni, kan den här aktiviteten och det första äventyrsscoutmötet vara en del av en längre uppflyttningsutfärd.

Lägg till tips

Bifoga