Äventyrsscouten har möjlighet att påverka de gemensamma besluten och förbinder sig till laget.

Valikko

Lagets regler


Målsättning:

Äventyrsscouten har möjlighet att påverka de gemensamma besluten och förbinder sig till laget.

Beskrivning:

Äventyrsscouten deltar i att göra upp lagets regler.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats På stugan På kårlokalen Utomhus
Färdighetsområden taitoalueet.jen-taidot Kaveritaidot Partiokulttuuri Ryhmähenki Turvallisuus Vaikuttaminen
Ledarskapsfärdighet johtamistaito.itsensa-johtamisen-taidot johtamistaito.organisointitaidot johtamistaito.visiointitaidot johtamistaito.vuorovaikutustaidot
Längd -
Mål för fostran Ihmissuhteet Ryhmässä toimiminen Terveys ja turvallisuus Vastuu elinympäristöstä
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenens uppgift är att få äventyrsscouterna att förstå att reglerna inte fastställs för ledarens skull, utan för äventyrsscouterna själva. Om och när någon bryter mot reglerna går laget tillbaka till reglerna och diskuterar varför de behövs. Patrulledarens uppgift: Patrulledaren får instruktioner av kaptenen och instruerar sin patrull.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Välkommen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

En ny planet: Kaptenen berättar för äventyrsscouterna att människan har förstört jordklotet. De och 1000 andra barn måste nu åka till en ny planet, Nulik. Äventyrsscouterna kan bygga en rymdfarkost på det sätt de själva vill, antingen med hjälp av fantasin eller av material de hittar på kårlokalens gård. I samband med att scouterna bygger sin farkost ger kaptenen dem en viktig instruktion: det behövs regler för livet på den nya planeten, så att inte den också förstörs. Äventyrsscouterna ska komma på 10 regler.Som avslutning på mötet reflekterar äventyrrscouterna tillsammans över varför de valde just de här reglerna. Skulle alla människor välja samma regler? Källa: Det danske spejderkorps

Rättigheter: Kaptenen tar reda på vilka erfarenheter äventyrsscouterna har av regler och skyldigheter. Hen börjar med bekanta gränsdragningar som äventyrsscouterna förstår bra. Kaptenen ber äventyrsscouterna att fylla på ord i meningar av följande slag: ”Jag har inte rätt att  __________, eftersom …” (t.ex. Jag har inte rätt att slå andra människor när jag är arg, eftersom jag inte har rätt att behandla människor orättvist). Kaptenen sammanställer en lista med sådana här meningar och ber äventyrsscouterna att vända påståendena från något negativt till något positivt (t.ex. Jag har rätt att inte bli slagen / Jag har rätt att behandlas rättvist). När äventyrsscouterna förstår hur de kan skapa sådana här positiva påståenden om rättigheter kan de arbeta patrullvis med att skriva regler. Kaptenen ger varje patrull papper och tuscher och ger följande instruktioner: Varje patrull ska göra tre till fyra grundregler för gruppen. Reglerna ska börja med meningen ”Alla har rätt att  ...” (t.ex. Alla har rätt att delta). En regel antecknas först då alla i patrullen är överens. Det viktiga är inte hur många regler det finns, utan att alla godkänner dem. När patrullen har skrivit ner reglerna samlar kaptenen ihop laget. Varje patrull presenterar sina regler. Kaptenen antecknar reglerna på tavlan och kombinerar på samma gång liknande rättigheter med varandra. Efter att alla regler om rättigheter finns på tavlan frågar kaptenen äventyrsscouterna vilka skyldigheter alla behöver ha för att alla ska kunna åtnjuta de antecknade rättigheterna. Skyldigheterna får en egen kolumn på tavlan, t.ex. så här: ”Jag har ansvar för att ...” eller ”Jag ska ...” När också skyldigheterna är antecknade går laget igenom vilka skyldigheter som krävs för var och en av rättigheterna. Kaptenen antecknar skyldigheterna intill rättighetsparagraferna. Allt antecknas i första person singularis (t.ex. ”Jag ansvarar för att ge andra möjlighet att delta, för att inte diskriminera någon och för att inte lämna någon utanför leken/spelet/gruppen). När listorna med rättigheter och skyldigheter är klara frågar kaptenen om äventyrslaget skulle kunna använda reglerna som ett slags ”grundlag”. Vill de följa de här reglerna som de själva gjort upp? Vem ansvarar för att att alla följer reglerna? Vad händer om någon bryter mot en rättighet? Är det nödvändigt att det finns påföljder för regelbrott? Varför? När laget har fått fram ”grundlagens” slutliga version skriver kaptenen rent reglerna och hänger upp sammanställningen på en synlig plats. Kaptenen gör klart för äventyrsscouterna att det är fråga om gruppens regler och att de gäller för både äventyrsscouterna och de vuxna i verksamheten. Kaptenen berättar dessutom för laget att det här kallas demokrati: att bestämma tillsammans om allas gemensamma skyldigheter – samma rättigheter, samma skyldigheter. Fas 2: När det har gått några veckor ber kaptenen äventyrsscouterna att bedöma reglerna på nytt. Är alla fortfarande överens om listan över rättigheter och skyldigheter som laget tidigare tog fram tillsammans? Finns det skyldigheter som är svårare än de andra att uppfylla? Varför? Behöver reglerna justeras? Är det något som ska tas bort eller läggas till? Laget diskuterar reglerna och hur skyldigheterna övervakas med hjälp av fäljande frågor: Bryter flocken mot någon av rättigheterna oftare än mot någon annan? Varför? Vem tar ansvar för att rättigheterna respekteras? Vem bestämmer vad som händer om någon bryter mot gruppens regler? Ska gruppen tillsammans besluta om vilka straff som följer på regelbrotten? Källa: Compasito – Lasten ihmisoikeuskasvatuksen käsikirja

Pyssel: Stilfulla alternativ är att anteckna reglerna i början av kårens eller lagets egen loggbok, bränna in dem i en bokpärm av trä eller läder eller brodera reglerna på ett tyg. Regeltavlan som sätts upp på kårlokalens vägg kan också göras av läder eller tyg i stället för av kartong. En regeltavla kan göras genom att spänna upp en läderbit mellan två pinnar eller genom att snickra ihop en fanertavla med en ram gjord av snöre.

Regeltavla: Äventyrsscouterna diskuterar tillsammans hurdana regler laget behöver och gör en tavla med reglerna på. Det lönar sig för kaptenen att ta en titt på målen för fostran innan laget gör upp regler. Avsikten är inte bara att göra en snygg lista med regler. Om och när någon bryter mot reglerna går laget alltid tillbaka till dem och diskuterar orsakerna till att de slagit fast just de här reglerna. Regler som ingen följer förlorar sin betydelse. Det lönar sig också att lämna utrymme för nya regler på regeltavlan. Material: Tillbehör för att snickra eller pyssla ihop en regeltavla.

Allmänna instruktioner: Det är bra att tillsammans göra upp regler för en grupp i storlek med ett äventyrsscoutlag så att scoutverksamheten är trevlig för alla, också för kaptenerna. Om äventyrsscouterna på riktigt uppfattar gruppens regler som viktiga är det enkelt att hänvisa till dem i svåra situationer. När kaptenen berättar varför reglerna är viktiga kan hen motivera dem ur sin egen synvinkel: kaptenen är den som bestämmer här och som är ansvarig för att alla äventyrsscouter har det trevligt och känner sig trygga i scoutverksamheten. Det är bra att ha färre än fem regler, för då är de lättare att minnas. Reglerna ska gälla i alla situationer och alla ska förbinda sig att följa dem – också kaptenen. De gemensamma reglerna kan till och med stärka gruppandan. Gränsdragningarna ska vara logiska och avsikten med reglerna ska klargöras för alla. Det är ändå inte nödvändigt att alltför starkt betona disciplinen. Ett bra sätt att uttrycka en regel är att lyfta fram det positiva, eftersom förbud ofta lockar tillatt bryta mot reglerna. ”Mobba inte” kan t.ex. uttryckas som en spegelbild: ”Vi stöder varandra så att alla har det bra”. Det lönar sig att hänga upp reglerna på väggen i kårlokalen. När laget tillsammans har kommit överens om reglerna och skrivit ner dem kan alla underteckna dem med t.ex. sitt scoutnamn eller –bomärke.

Lägg till tips

Bifoga