Äventyrsscouten kan scoutidealen, valspråket och löftet samt förstår innehållet på en nivå lämplig för hens ålder. Hen deltar i löftesgivningen.

Valikko

Löfte och ideal


Målsättning:

Äventyrsscouten kan scoutidealen, valspråket och löftet samt förstår innehållet på en nivå lämplig för hens ålder. Hen deltar i löftesgivningen.

Beskrivning:

Äventyrsscouten lär sig scoutlöftet, valspråket och äventyrsscouternas ideal. Hen vet att de är en viktig del av scoutverksamheten och det vardagliga livet. Äventyrsscouten deltar i löftesgivningen.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats På stugan På kårlokalen I skogen Utomhus
Färdighetsområden Katsomustaidot Partiokulttuuri
Längd A 1 h
Mål för fostran Maailmankatsomus
Teemat Kiusaaminen
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift är att göra löftet, idealen och valspråket begripliga för äventyrsscouterna

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Välkommen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Alla kårer har egna traditioner när det gäller löftesgivningen. Laget går tillsammans igenom det sätt som kåren använder sig av. Om kårens alla åldersgrupper avger sina löften samtidigt, t.ex. i scoutkyrkan, minns säkert äventyrsscouterna något från tidigare års tillställningar. Kaptenen kan komplettera där äventyrsscouternas minnen sviker. Äventyrsscouterna övar att tillsammans uttala löftet högt och tydligt samt göra scouthälsningen.

Att respektera andra människor. Joppe såg genast att Sigge var ledsen. Sigge satt på sandlådskanten och stirrade rakt ut i luften. ”Gammelfarfar har dött”, berättade han när Joppe frågade hur det är. Joppe satt tyst på gräsmattan. Tystnaden brusade i öronen. ”Nå egentligen har han ju varit sjuk så länge jag kan komma ihåg.” Sigges gammelfarfar hade varit med i kriget och till och med fått en medalj. ”Gammelfarfar var min hjälte.” Joppe nickade och mumlade dämpat. Han kom ihåg hur Sigge många gånger hade berättat om hur han ser upp till sin farfar. Det är lätt att respektera någon som gjort många fina saker. När han satt där på gården kom Joppe att tänka på andra människor som var värda respekt. Hans lärare var en, åtminstone för det mesta. Han var nästan alltid rättvis och han kunde mycket. Också föräldrarna var värda all respekt, de försökte ju sitt bästa. Det är lätt att se upp till en hjälte. Och det är inte så svårt om det är någon som är klok, erfaren eller äldre. Men hur kan man känna respekt för resten – de som är jämnåriga eller yngre. Och hur är det med människor som talar ett annat språk, som har annan hudfärg? Respekten för en annan människa kommer ur insikten att sådan som man själv är inte är det enda rätta sättet att vara människa. Och att det finns andra som inte ser ut som vi och inte tänker eller tror som vi. Varje människa är värd respekt, inte för det hen gör eller låter bli att göra, utan bara för det hen är – människa. Varje person ska respekteras som hen är, som människa, oberoende av om hens gärningar är hjältedåd eller inte. Också den som har gjort orätt och sårat dig ska du respektera som människa. Känns det svårt att respektera en människa som har gjort något du inte kan känna respekt för? Så kan det vara, ingen har heller sagt att det är lätt att vara människa! Sigge lyfte blicken och såg på Joppe. Det var som om en solstråle skulle ha lyst upp hans ansikte ett ögonblick. Han log hastigt. När han gick sa han: ”Tack Joppe, för att du lyssnade. Du är en bra vän.” Joppe blev sittande på gräsmattan. Det kändes bra att kunna vara en vän. En vän är som en hjälte. Lite i alla fall. Att älska naturen och skydda miljön Sigge och Ville satt i gungorna. Klockan var ganska mycket: alla småbarn hade gått hem, men pojkarna fick ännu vara ute. När Joppe kom ut såg han mycket bekymrad ut. ”Vi måste göra någonting”, sa han. Sigge och Ville hade aldrig sett honom så allvarlig förut. Joppe sa att han sett ett naturprogram om miljöns tillstånd idag. ”Ah, du har förstått”, konstaterade Sigge. ”Det var på tiden!” Sigge hade alltid talat för miljön. Trion talade om miljön. Ville undrade lite över kamraternas iver. ”Vad har hänt nu då?” Enligt Joppe berättade man i programmet om klimatförändringen och andra svåra saker. Han ville göra något för att stoppa den, men det kändes som om uppgiften var alldeles för stor. Sigge å andra sidan talade om människans oansvariga handlingar. Djur och natur lider av föroreningarna. Sigge berättade att naturen och miljön på grund av människan är i mycket dåligt skick. Det var inte meningen, men det bara blev så. Joppe, Ville och Sigge bestämde sig för att de vill göra någonting för att skydda naturen i stället för att slösa och förstöra mera. ”Men var ska vi börja? Vad kan jag göra?”, undrade Ville bekymrat. Joppe funderade en stund. ”Vi måste börja med oss själva”, sade han. Sigge nickade och tillade: ”Sluta skräpa ned. Gå till fots eller cykla när det är möjligt. Att skydda naturen är att skydda sig själv och andra människor. Det är inte för sent att börja, men vi måste börja så snart som möjligt.” Ville nickade, men påpekade att man inte kan skydda naturen utan att lära känna den. Lära sig av den. Förstå den. Vi låter naturen lära oss om naturen. Vi går ut i naturen – utan att skräpa och förstöra. Att vara pålitlig Mackes kusin ligger på sjukhus. Han har fått diabetes och vården påbörjas på barn- och ungdomsavdelningen. Macke känner att han borde hälsa på sin kusin, men det känns så svårt. De hade lekt tillsammans hela sommaren och allt hade varit bra fastän kusinen varit lite trött. Tänk om sjukdomen hade förändrat honom helt? Sigge uppmuntrade Macke. ”Gå nu bara! Din kusin blir säkert jätteglad!” Macke fick bättre självförtroende och bestämde sig för att hälsa på på sjukhuset. Kusinen blev jätteglad. Macke såg på sin kusin. Samma kompis, men med rödare kinder än i somras. En trofast vän lämnar ingen ensam. En pålitlig vän sprider inga rykten. Men hur kan man lära sig att vara pålitlig? Till att börja med måste man lära sig att tala sanning. Lögner leder ofta till att man bryter förtroendet. Med en ärlig och öppen attityd är man redan långt på trofasthetens väg. Det här gäller också olika uppgifter: En trofast och pålitlig person lämnar inte uppgifterna ogjorda. Om krafterna inte räcker till talar man om det. Det är rätt mot en själv och det är att vara pålitlig och trofast i fråga om de uppgifter man får.

Delar av löftet och idealen kan hängas upp på kårlokalens gård, i en park näratill eller någonstans i närmiljön. Löftet kan delas in i mindre delar (ett eller två ord/pappersbit) och varje ideal kan delas itu. Äventyrsscouterna försöker patrullvis hitta alla delar och kombinera dem rätt. När alla patruller fått ihopsamlat löftet och idealen bör man ännu diskutera dem tillsammans med hela laget.

Lägg till tips

Bifoga