Äventyrsscouten kan göra upp en eld.

Valikko

Gör upp en eld


Målsättning:

Äventyrsscouten kan göra upp en eld.

Beskrivning:

Äventyrsscouten övar att göra upp eld.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats I skogen Utomhus
Färdighetsområden Arjen taidot Retkeily Tulenteko Turvallisuus
Längd -
Mål för fostran Luontosuhde
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenen ser till att laget har markägarens lov att göra upp eld. Hen ser också till att det material som behövs finns till hands. Kaptenen delar ut uppgifter åt patrulledarna. Kaptenen ger instruktioner, handleder, ger råd och ansvarar för säkerheten. Patrulledarens uppgift: Patrulledarna får material och instruktioner av kaptenen, förklarar för patrullen vad uppgiften går ut på och delar ut uppgifter inom patrullen

Tilläggsuppgifter

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Eldtafatt: Leken symboliserar det som behövs för att tända en eld: ved, värme och syre. Äventyrsscouterna delas in i dessa tre grupper och får et kännetecken som hör ihop med gruppen, t.ex. ett färgat snöre eller instruktioner att knyta sin scouthalsduk på ett särskilt sätt (om halsen, om handleden eller runt huvudet). En av äventyrsscouterna får vara brandsläckare. Brandsläckaren ska ta fast de andra. Den som blir fasttagen ”slocknar” och är tvungen att stå still med händerna uppsträckta i luften.. För att någon som slocknat ska kunna tändas igen behövs en äventyrsscout ur vardera av de övriga grupperna. De här två andra kramar om den som blivit fasttagen och då tänds hen på nytt. Om en ur syregruppen blir fasttagen behövs alltså en person ur vedgruppen och en ur värmegruppen för att rädda syret. Brandsläckaren kan bytas ut ett par gånger under leken. En brandsläckare kan ju bli tom. Källa: Scouterna.

Enligt alla konstens regler: Patrullen gör upp en eld, från början till slut, så mycket som möjligt enligt alla konstens regler. 1. Först frågar de markägaren om lov att göra upp eld och kontrollerar att det inte råder varning för skogsbrand där de befinner sig. 2. Sedan röjer de fram ett bra underlag för elden, på ett tillräckligt stort område (med en radie på ca 60 cm). Om det finns torv tar patrullen bort den i hela fyrkanter så att de sedan senare kan täcka in eldplatsen med dem. De väter ner området kring elden. På vintern lägger de först ut ett underlag av trä så att den smältande snön inte ska komma åt att släcka elden. 3. Exempel på bra ved är klabbar av tall, gran och torr björk. Dålig ved är klabbar av asp, lind, ung tall och vide eller pil. Det lönar sig att klyva veden i tillräckligt små klabbar. Kluven ved brinner bättre än rund ved. Färsk och våt ved tänds inte så lätt men kan användas i en eld som brinner bra. 4. Det finns mycket som fungerar bra som tände: näver, tunna stickor, torra löv, kvistar, barr, hö, träflisor och torra nedre kvistarna på en gran. Späntstickor är ändå det bästa tändet. 5. Patrullen bygger upp elden så att själva elden kommer ovanpå tändet. Underst lägger patrullen späntstickor, sedan övrigt tände och till sist ris och kvistar. Patrullen lägger de första små klabbarna på elden först när den brinner ordentligt. 6. Veden behöver läggas tillsäckligt tätt för att elden ska bli bra, men ändå inte alltför tätt, för då kvävs elden. Det är också viktigt att kontrollera att elden är stadig. 7. När patrullen tänder elden håller de tändstickan neråt och skyddad genom att den som tänder stickan har vinden i ryggen. De börjar med att tända tändet på vindsidan av elden, för på så sätt sprider sig elden lättare till resten av elden. 8. När elden har brunnit ut släcker patrullen ordentligt med vatten. De väter ner både eldunderlaget, glöden, området och stenarna runt omkring elden. Använd inte jord för att släcka elden, eftersom elden kan ligga och pyra under jorden och flamma upp igen följande dag. Eldplatsen ska alltid röjas upp så att den märks så lite som möjligt. Patrullen kan t.ex. täcka in eldplatsen med torven som de tog bort i början. I så fall är det mycket viktigt att de försäkrar sig om att elden verkligen har slocknat helt och inte ligger och pyr under torven.

Tävling: Varje patrull får så likadan utrustning som möjligt för att tända en eld. Sedan är uppgiften att tända en eld så snabbt som möjligt. Snabbheten kan t.ex. mätas i vilken patrull som först får vattnet att koka i en kastrull vid elden, vilken patrull som först får en isbit att smälta eller ett majskorn att förvandlas till ett pocorn.

Av med snöret: Spänn upp ett snöre mellan två rep, på en knapp meters höjd. Alla patruller gör upp en egen eld, på olika ställen under snöret. Vilken patrull får först sin eld att flamma så att snöret brinner av?

Anordning: Patrullens uppgift är att planera en anordning, en apparat, vars motor är elden och som producerar ett ljud t.ex. två minuter efter att elden har tänts. Antingen får alla patruller ett visst material till sitt förfogande, eller så ska de själva leta rätt på material i omgivningen. En anordning kan t.ex. se ut så här: Spänn upp flera varv snöre mellan två träd, ca 40 cm från marken. Fäst ett separat snöre runt alla snören som löper mellan träden och häng upp t.ex. en burköppnare i det. Ställ exempelvis en stormkökskastrull under burköppnaren. Gör upp en liten eld intill kastrullen. När elden ätit sig igenom alla snörvarv trillar burköppnaren ner i kastrullen och det skramlar till.

Problemlösningstävling: Äventyrsscouterna arbetar patrullvis. Patrullens uppgift är att tända en eld. Varje patrull får inledningsvis bara en ordentligt våt vedklabb och två tändstickor. Med den utrustningen är det svårt att göra upp en eld. Genom att utföra olika uppgifter kan äventyrsscouterna skaffa sig bättre utrustning. Uppgifterna kan gå ut på att besvara frågor, lösa gåtor, hitta utrustning genom att orientera i skogen och annat liknande. Patrullerna får också bedriva handel sinsemellan. Kaptenen har förberett olika paket som patrullerna kan få, t.ex. – en yxa och fuktig ved – en täljkniv och fem tändstickor – en torr klabb – tidningspapper och en täljkniv – en hel ask tändstickor – en tändbit – en fuktig klabb och en tändare. Kaptenen kan bestämma om patrullerna ska få listor på de paket som finns att få, och vad som krävs för att få de olika paketen, så att de kan taktikera och bara välja uppgifter som leder till de bästa paketen. Kaptenen eller laget tillsammans kan också avgöra om det ska finnas ett eller flera exemplar av varje paket. Källa: Scouterna

Vindskydd: Äventyrsscouterna testar hur vindskydd inverkar på eldslagningen genom att använda olika slags vindskyddsskivor och liknande. De provar också hurdant skydd som hjälper bäst när det gäller att tända en eld vid regn och funderar på hur människan handskades med elden innan tändstickorna uppfanns. Hur skyddade forna tiders människor elden mot regn? Samma principer gäller fortfarande! Material: eldslagningstillbehör

Eldar av olika slag: Patrullerna gör upp olika slags eldar. Äventyrsscouterna följer med hur elden tänds och hur den sedan tar sig. Vilken typ av eld passar bäst i olika situationer? Material: ved, tände, tändstickor, täljkniv, yxa, såg. Stapeleld: Stapelelden hör till de eldtyper som lättast börjar brinna, förutsatt att den är noggrant uppbyggd. För att bygga en stapeleld behövs två större klabbar, mindre stickor, tillyxade av en vedklabb, och tände. Lägg de större klabbarna åt samma håll nära intill varandra men ändå så att tändet ryms mellan dem. Tändet läggs längst ner, närmast eldunderlaget, och de mindre vedstickorna placeras ovanpå klabbarna, på tvären i förhållande till dem. Elden tänds från sidan, via den öppning som bildats genom att klabbarna och stickorna ligger åt olika håll. Det är lätt att lägga mer ved på en stapeleld och dess struktur är hållbar och rasar inte omkull så lätt. Solfjädereld: För att bygga en solfjädereld behövs en större klabb, mindre stickor, tillyxade av en vedklabb, och tände. Lägg klabben på eldunderlaget och tändet intill klabben. Lägg sedan de mindre stickorna som en solfjäder över tändet, med ena änden mot klabben och den andra mot eldunderlaget. Tänd tändet från sidan, via öppningen mellan klabben och de små stickorna. Pyramideld: Pyramidelden är den typ av eld som oftast avbildas, speciellt i serietidningar som t.ex. Kalle Anka. Konstruera en pyramideld genom att stapla 5–6 vedklabbar stående mot varandra i form av en pyramid. Lägg först tände på eldunderlaget och bygg sedan pyramiden ovanpå. Då kan du tända elden mellan de uppstaplade klabbarna när det är dags. Pyramidelden fungerar bäst i serierna eftersom den i verkligheten vanligen rasar ganska snart efter att den tänds. Efter det ser elden bara ut som en hög, och den är svår att hålla ihop. Nying: En nying är en eldtyp som brinner länge och som också kräver mer tid och ansträngning att bygga. Börja med att klyva en stor stock på längden. Stöd sedan den stockhalva som ska bli eldunderlag genom att slå ner små pinnar i marken omkring den. Lägg därefter två vedklabbar på tvären på stocken, en i vardera änden, och lägg den andra stockhalvan så att den vilar ovanpå klabbarna. Stockarna ska ligga med de kluvna ytorna mot varandra. Tack vare de små klabbarna uppstår ett litet mellanrum mellan stockarna och där ska tändet placeras och elden tändas. Det lönar sig att klyva veden eftersom en rund klabb brinner sämre än en kluven som har större brännyta. Den bästa glöden får du genom att använda björkved.

Eldpåse: Patrullerna förbereder sig på olika slags väder i förväg. Äventyrsscouterna tillverkar eldpåsar åt patrullerna och diskuterar samtidigt vilka faktorer som inverkar på eldslagningen. Med en eldpåse till hands kan patrullen vara säker på att kunna tända en eld också i blåst och regn. Tillverka påsen av exemplevis läder eller vaxduk. Lägg tillräckligt mycket tändstickor i påsen och skydda dem från fukt t.ex. med fryspåsar. Det kan också vara bra att doppa tändstickornas tändsatser i stearin för att stickorna ska bli mer fukttåliga och lättare att tända. Packa också ner ett ljus, näver, kåda, fjäderstickor, en plastpåse med ludd ur torktumlaren, en tampong, patrullens egna knep och några tändbitar. Material: läder, vaxduk, sax, tändstickor, stearin, fryspåsar.

Lägg till tips

Bifoga