Äventyrsscouten vågar säga ifrån om någon blir mobbad.

Valikko

Modighetsprov


Målsättning:

Äventyrsscouten vågar säga ifrån om någon blir mobbad.

Beskrivning:

Äventyrsscouten bekantar sig med olika typer av mobbning och med bra sätt att lösa en mobbningssituation samt vågar ta den mobbades parti.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Obligatorisk
Plats På stugan På kårlokalen I skogen Utomhus
Färdighetsområden Arjen taidot Kaveritaidot Rohkeus
Ledarskapsfärdighet johtamistaito.itsensa-johtamisen-taidot johtamistaito.vuorovaikutustaidot
Längd -
Mål för fostran Ihmissuhteet
Ledarens uppgift: Kaptenens uppgift: Kaptenens uppgift är att leda diskussionen när äventyrsscouterna pratar om mobbning och att lyfta fram nya synvinklar och tankar i diskussionen. Kaptenen uppmuntrar äventyrsscouterna att ställa sig på den mobbades sida. Patrulledarens uppgift: Patrulledaren får instruktioner av kaptenen och instruerar sin patrull.

Tilläggsuppgifter

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Av samma åsikt – av olika åsikt: Spelet Av samma åsikt – av annan åsikt fungerar bra som inledning till ämnet. Kaptenen lägger fram olika påståenden och äventyrsscouterna tar ställning genom att sitta kvar (av annan åsikt) eller resa sig upp (av samma åsikt). Påståenden: Det hör till att försöka hjälpa de som blir mobbade. Det kan vara roligt att mobba. Det är den mobbades eget fel att hen blir mobbad. Att mobba är alltid fel. Det är inte min sak att lägga mig i mobbning. Det är fel att gå med i mobbning. Det är inte så farligt att skratta med när någon blir mobbad. Det är rätt att bli kompis med den som blir mobbad. Jag önskar att ingen skulle bli mobbad i scouterna. Sedan delar laget in sig i mindre grupper och funderar tillsammans på vad allt som kan räknas som mobbning. Grupperna skriver ner sina tankar om vad mobbning är, t.ex. på post-it-lappar. Efter det går alla tillsammans igenom hurdana tankar som dök upp och lapparna klistras upp på väggen. Lapparna kan också klistras på en mänskofigur av papper och placeras ut enligt var grupperna anser att just den formen av mobbning känns (t.ex. kan slag göra fysiskt ont i ryggen men också i hjärtat för att det känns hemskt på ett känslomässigt plan). Stöd för kaptenen: Vad räknas som mobbning? Mobbning är ett agerande som upprepas och riktar sig mot en och samma person. Det kan handla om att: kalla någon vid öknamn, skratta åt någon, knuffa eller slå någon, lämna någon utanför, skicka elaka lappar, sprida elaka rykten, ta/slarva bort/förstöra andras saker. Välj ut en av de mobbningsformer som dykt upp och hitta tillsammans på en plats där mobbningen sker och hitta på vem som är mobbaren/vilka mobbarna är. Improvisera sedan en liten pjäs om mobbningssituationen. Fundera tillsammans på hur det skulle gå att hjälpa den mobbade (jag berättar för en vuxen, jag säger något trevligt till den mobbade ”Bry dig inte om dem!”, jag säger något till mobbarna ”Det där var inte trevligt sagt. Sluta!”, jag ber den mobbade komma med i mitt gäng så att hen kan komma ifrån mobbningssituationen, jag tar med mig en kompis och vi tar den mobbades parti). Dramatisera olika lösningsalternativ med äventyrsscouterna så att de får känna på hur det faktiskt känns att vara den mobbade. Fundera också på hur du skulle kunna göra om du sjlv blev mobbad. Källa: KiVa Skola, Lärarens handbok för årskurs 4.

Att ingripa: Förebyggande arbete är den bästa medicinen mot mobbning men i alla grupper uppstår någon form av mobbningssituationer. Att sopa ämnet under mattan är därför ingen bra idé. Att ingripa i mobbning är aktuellt i alla situationer inom scoutverksamheten. Det är bra att hålla hård disciplin bland äventyrsscouterna och göra tydligt att inga former av nedsättande och diskriminerande beteende accepteras i äventyrsscoutlaget. Kaptenen ska föregå med gott exempel, lägga märke till och påpeka. Det är aldrig för sent att ta tag i svåra situationer som inträffat. Kaptenen kan också ge verkliga exempel på sådant som hänt i scouterna. De teman som behandlas under lagets stilla stunder kan också ha att göra med hur det är att samverka som grupp: att be om och ge förlåtelse, att respektera andra, att hjälpa och tjäna andra.

Dramatisering: Kaptenen ger patrulledarna i uppgift att med sina patruller fundera vad mobbning är. Patrullen gör en två minuter lång dramatisering om temat. Det är bra om patrullerna har korta berättelser att utgå ifrån när de ska producera sina dramatiseringar, t.ex.: "När äventyrsscouterna lägger sig i tältet pratar två av scouterna illa om en skolkompis. De andra lyssnar, även om de inte ens vet vem det är fråga om. Vad händer sedan?", "Nalle och Kalle är syskon och båda är äventyrsscouter i samma lag och under mötena börjar de slåss och gräla. Tina upplever det här som skrämmande eftersom pojkarna ibland slår varandra riktigt hårt och svär mycket." De som gör dramatiseringarna kan också få i uppgift att hitta på två olika slut på dramat. Det är bäst att välja sådana situationer som är tänkbara att verkligen händer i äventyrsscouternas liv. Först framförs alla dramatiseringarna och sedan avslutas stunden med en diskussion. Kaptenen frågar t.ex. vilka i situationerna som är mobbare och vilka som blir mobbade. Var det rätt eller fel att göra så som de inblandade gjorde i de olika situationerna? Diskussionen leder knappast till att laget hittar slutgiltiga svar på alla situationer de tagit del av, men det gör inget. Det viktiga är att laget diskuterar mobbning och håller ämnet uppvärmt så att de lätt kan lyftas fram igen om det behövs.

Namn: Namnet är ett tecken på att någon är en del av samhället. Vad betyder äventyrsscouternas namn? Oftast uppfattas det som en självklarhet att barn har rätt att ha ett namn Namnet visar ofta att någon härstammar från en viss familj. Därför har en del fått sina namn efter någon släkting. Kaptenen ger äventyrsscouterna i uppgift att ta reda på vad deras namn betyder och varför de fått just det namnet. Nästa gång diskuterar laget under mötets avslutande stilla stund vad de fått reda på. Alla som vill får berätta sitt namns historia. Och vilken betydelse har det att kaptenen kan allas namn? Vad är ett smeknamn? Har äventyrsscouterna sådana? Vem får använda smeknamnen? Vad innebär ett öknamn? Har någon av äventyrsscouterna någon gång fått ett sådant? Hur känns det? Det är kaptenens uppgift att påminna om att det är en form av mobbning att ge någon ett öknamn. Källa: Det danske spejderkorps  

Våld: Laget diskuterar våld. Vad är våld? Vilka former av våld känner äventyrsscoutrerna till? Kaptenen uppmuntrar äventyrsscouterna att utvidga sin uppfattning om vad våld är, från fysiskt våld till att också inbegripa verbal och psykisk misshandel samt hot om våld. Efter den inledande diskussionen arbetar laget patrullvis. Kaptenen ger instruktioner om att alla patruller ska prata ca 15 minuter om olika slags våldsamma situationer som de sett eller varit med om (t.ex. i skolan, i familjen, med sina vänner, via internet). Sedan väljer patrullerna en av situationerna de pratat om och skapar en stillbild som gestaltar situationen. Hela patrullen ska vara med i stillbilden, som alltså ska vara en ”stillastående” bild, utan ljud och rörelse. Kroppshållningarna och minerna ska beskriva de inblandade människornas roller (t.ex. offer, brottsutövare och vittne) När stillbilderna är klara visar patrullerna varandra sina bilder. De övriga i laget kommenterar genom att berätta vad de tycker sig se att händer i bilden. Den patrull som visar sin bild får inte prata. När alla patruller har framfört sina bilder ber kaptenen dem att igen sätta sig ner patrullvis och diskutera hur den konflikt de gestaltade hade kunnat lösas utan våld. Därefter ska de skapa en stillbild av den här lösningen. Sedan visar alla patruller i tur och ordning sina konfliktlösningsbilder. Den här gången diskuterar hela laget tillsammans en kort stund efter varje bild. Under diskussionen får först åskådarna kommentera vad de sett och sedan kan den patrull som visade bilderna beskriva situationen och lösningen. Kaptenen kan be publiken ge förslag på alternativa lösningar. Kaptenen ber också äventyrsscouterna att bedöma de här olika lösningarna i förhållande till sina egna erfarenheter och lyfter fram att det oftast finns fler än ett sätt att lösa våldssituationer. Som avslutning på hela övningen leder kaptenen en diskussion där äventyrsscouterna får möjlighet att prata om sina egna våldsrelaterade erfarenheter. Känner äventyrsscouterna igen sig i de bilder de nyss sett av våld? Har någon någonsin varit i en situation där det förekom våld? Var det den gången svårt att hitta en icke-våldsamt sätt att lösa situationen/konflikten? Varför? Hur hittade de inblandade på en lösning? Hur kändes det att gestalta situationerna i stillbilder? Kändes det bättre att få gestalta lösningen i den andra bilden? Varför eller varför inte? Vilka orsaker kan äventyrsscouterna komma på som gör att människor blir våldsamma? Kan laget komma på sätt att minska våldet eller helt undvika våld i svåra situationer? Hur syns ett våldsamt beteende? Under övningen är det viktigt att kaptenen förhåller sig finkänsligt till dem som säger att de har varit med om våld. Äventyrsscouterna kan också välja att prata om ”en typisk situation” och behöver inte prata om sig själva om de inte vill.

Vem kan jag vända mig till? Laget diskuterar mobbning under kaptenens ledning. Vad är mobbning? På vilka sätt kan någon bli mobbad? Går det att mobba någon via internet? Varför mobbar människor varandra? Hur påverkar mobbningen den som blivit mobbad? Hur påverkas mobbarna? Hur påverkas hela gemenskapen? Efter den inledande diskussionen ber kaptenen äventyrsscouterna rita av sina händer på färgade papper. Sedan uppmanar kaptenen äventyrsscouterna att för varje finger tänka ut en människa som de skulle kunna vända sig till om de blev mobbade (t.ex. en vän, en förälder, en lärare, någon annan av skolans medarbetare, kaptenen, en polis, kuratorn, ett syskon). Till slut ska äventyrsscouterna motivera varför de valt just dem de valt. Källa: Compasito Lasten ihmisoikeuskasvatuksen käsikirja (på finska)

Fyra hörn: Laget diskuterar vad mobbning är. Var kan mobbninhg ske, och hur? NÄr förvandlas harmlösa skämt till mobbning? Efter inledningen gör laget en fyra hörn-övning. Kaptenen läser upp påståenden och vart och ett av rummets fyra hörn representerar olika svarsalternativ. Ett av alternativen är alltid ett fritt hörn dit den som kommer på ett fjärde alternativ eller som inte vill ta ställning kan gå. Till en början står äventyrsscouterna i mitten av rummet. Kaptenen läser upp ett påstående. Äventyrsscouterna går till det hörn de tycker att representerar rätt svar. Kaptenen låter några av äventyrsscouterna motivera sina svar. Kaptenen ska gärna påminna äventyrsscouterna om att det inte finns några korrekta eller felaktiga svar. 1. Mobbning sker a. i alla klasser b. i en del klasser c. i scouterna d. något annat alternativ 2. Den mobbade borde a. ge tillbaka med samma mått b. berätta om saken för någon vuxen c. förändra något hos sig själv för att få slut på mobbningen d. något annat alternativ 3. Om jag hör eller ser att någon blir mobbad a. säger jag åt mobbarna att de borde sluta b. berättar jag för någon vuxen vad som hänt c. gör jag ingenting d. något annat alternativ 4. Att berätta för en vuxen om mobbningen a. är en självklarhet för mig b. är ingen bra idé, eftersom det kan försämra den mobbades situation c. är att blanda sig i något som inte har med mig att göra d. något annat alternativ 5. Den som tittar på vid sidan om när någon blir mobbad men inte gör något åt saken a. är lika skyldig som mobbarna b. är delvis skyldig till mobbningen c. är inte skyldig till mobbning d. något annat alternativ 6. Att hota eller sprida rykten om någon via internet är a. ett mycket vanligt sätt att mobba någon på b. ett ganska vanligt sätt att mobba någon på c. ett ovanligt sätt att mobba någon på d. något annat alternativ. Att tala om mobbning kan vara känsligt och tungt. Någon eller några av lagets medlemmar kan som bäst vara utsatta, eller tidigare ha upplevt mobbning. Det är viktigt att kaptenen är uppmärksam och lyhörd för hur äventyrsscouterna reagerar. Källa: Scouterna

Lägg till tips

Bifoga