Gruppledarutbildningen

Gruppledarutbildningen är en helhet som tar minst ett halvt år. Under utbildningen lär sig explorerscouten leda en grupp.

Gruppledarutbildningen är en del av varje explorerscouts scoutstig.
Till gruppledarutbildningen hör också en minst ett halvt år lång ledarskapspraktik, då explorerscouten leder en grupp spejarscouter eller den egna explorerpatrullen, eller vid behov också någon yngre åldersgrupper tillsammans med en äldre ledare.
Explorerscouten ska ha tillgång till en äldre ledare som stöd under hela ledarskapspraktiken.
Ett veckoslut är inte tillräckligt för att genomföra aktiviteterna som hör till utbildningen, utan gruppledarutbildningen (och ledarskapspraktiken) tar mist ett halvt år att genomföra.
Ledarskapspraktiken kan också genomföras i par, så länge ansvaret fördelas jämnt
Explorerscouten får använda gruppledarkursmärket efter att aktiviteterna och ledarskapspraktiken är avklarade.
Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang och förverkligas enligt scoutmetoden.

Obligatoriska

Åldersgruppernas särdrag

Explorerscouten vet att barn i olika åldrar beter sig olika och att man som ledare måste agera på olika sätt med dem. Explorerscouten lägger på en allmän nivå märke till karakteristiska egenskaper och beteenden hos barn i olika åldersgrupper. Explorerscouten anpassar sin ledarstil enligt den åldersgrupp hen leder. Explorerscouten känner till och använder olika sätt att agera i olika grupper och vet också i vilka situationer det behövs en äldre ledare.

Ledarskap i olika situationer

Explorerscouten känner till och känner igen olika ledarstilar. Hen vet att det inte finns två likadana ledare samt att det bästa sättet att leda en grupp varierar och beror både på situationen och gruppen. Explorerscouten kan bedöma sin egen ledarstil, byta ledarstil på ett ändamålsenligt sätt och motivera sitt val av ledarstil.

Utmaningar i ledarskapet

Explorerscouten vet att hen kommer att möta utmanande situationer i olika ledarskapsuppgifter, vet hur man hanterar dem och vågar ingripa. Explorerscouten klarar av att berätta för äldre ledare och andra explorerscouter om de utmaningar hen mött och får på så sätt stöd i sitt ledaruppdrag. Explorerscouten kan använda metoder för att förbättra gruppandan också i krävande situationer men vet också när det är dags att be en äldre ledare om hjälp, t.ex. för att kunna bemöta ett barn som behöver särskilt stöd. Explorerscouten känner till på vilka sätt barn i den åldersgrupp hen leder vanligen mobbar varandra. Explorerscouten har viljan att ingripa om det förekommer mobbning, och också några redskap för att kunna ingripa.

Mötesplanering

Explorerscouten kan planera ett möte. Hen känner till de olika skedena under ett bra möte och kan använda scoutmetoden som planeringsredskap. Explorerscouten förstår varför det är viktigt att planera mötena i förväg och vilka förberedelser som krävs inför ett möte i kårlokalen. Explorerscouten vet också att allt inte alltid går enligt planerna och kan förbereda sig på detta t.ex. genom att planera in reservprogram.

Lek

Explorerscouten känner till olika slags lekar och kan välja en lek som passar för stunden. Hen vet också att leken kan fungera som ett inlärningsverktyg och kan fungera som lekledare och ge instruktioner åt deltagare i olika åldrar.

Kårtraditioner

Explorerscouten kan fungera som ledare inom kåren och känner till de praktiska saker som hen som ledare inom den egna kåren behöver vara införstådd med. Explorerscouten kan använda kårens kommunikationskanaler och sköta sin andel av kårens gemensamma angelägenheter.

Scoutmetoden och scoutidealen

Explorerscouterna känner till scoutidealen och vet hur de realiseras i det egna livet. Explorerscouterna vet också vad scoutmetoden går ut på och kan använda den när de planerar verksamheten samt berätta vad som kännetecknar scoutingen som hobby.

Scoutprogrammet

Explorerscouten känner till de olika åldersgrupperna och deras program i stora drag. Explorerscouten vet vilka evenemang kåren, FiSSc och FS ordnar för respektive åldersgrupp.

Handslaget

Explorerscouten förstår vad hen förväntas göra under ledarskapspraktiken. Dessutom vet explorerscouten vad ett uppdrag och ett handslag är och varför det är bra att göra handslag. Explorerscouten kan göra en uppdragsbeskrivning för sitt eget uppdrag.

Att ordna en utfärd

Explorerscouten vet vad som ska beaktas när man planerar och genomför en utfärd. Hen kan arrangera en utfärd enligt scoutprogrammet och scoutmetoden. Explorerscouten har färdigheter att ordna en utfärd och kan se att helheten består av många olika bitar.

Utfärdskunskaper

Explorerscouten har grundläggande utfärdskunskaper och kan lära ut dem åt yngre.

Gruppanda

Explorerscouten förstår skillnaden mellan en grupp och en obestämd samling människor som befinner sig på samma ställe. Hen lär sig utnyttja gruppens kännetecken. Hen identifierar gruppmedlemmarnas olika roller i gruppens verksamhet. Explorerscouten blir medveten om att hen har som uppgift att skapa och utveckla gruppandan.

Gruppens utvecklingsfaser

Explorerscouten känner till grupputvecklingens olika faser och kan stöda gruppens verksamhet i de olika faserna. Explorerscouten känner igen faktorer som är väsentliga och utmanande för grupputvecklingen och har verktyg att tackla dessa.

Gruppbildning

Explorerscouten inser gruppbildningens betydelse. Hen vet vad målet med gruppbildningsuppgifterna är och får konkreta verktyg för att handskas med gruppbildningsprocesserna i den grupp hen leder. Explorerscouten bekantar sig med metoder som kan fungera som stöd för gruppen under övergången från en utvecklingsfas till en annan. Explorerscouten vet vad psykisk trygghet innebär och är medveten om dess betydelse för gruppens utveckling.

Explorerledarens rättigheter och skyldigheter

Explorerscouten känner till sina skyldigheteroch rättigheter som explorerscout och gruppledare samt vet av vem hen får hjälp med att sköta sina uppgifter. Explorerscouten vet att hen fungerar som exempel för sina gruppmedlemmar och andra yngre personer.

Verksamhetsplanering

Explorerscouten lär sig att planera en mångsidig verksamhetsperiod utgående från målgruppens program. Explorerscouten förstår varför man gör upp verksamhetsplaner och vilka faktorer man då ska ta i beaktande. Explorerscouten kan engagera sin grupp i verksamhetsplaneringen samt lär sig att dra nytta av verksamhetsplanering i sin egen verksamhet och för att förverkliga scoutprogrammet.

Säkerhetsföreskrifter

Explorerscouten känner till säkerhetsföreskrifterna och förstår deras betydelse när man arrangerar scoutverksamhet. Explorerscouten kan, ur gruppmedlemmarnas synvinkel och med hjälp av exempelsituationer, bedöma den psykiska tryggheten i gruppen hen leder.

Ledarskapspraktiken

Explorerscouten lär sig fungera som gruppledare och som en del av kårens ledarstab. Explorerscouten kan planera gruppens verksamhet både för ett möte och för ett halvt år i form av en verksamhetsplan. Explorerscouten kan utnyttja scoutprogrammets material och andra scoutledares stöd i planeringen. Hen kan förverkliga den uppgjorda planen och leda verksamheten för en yngre åldersgrupp eller för sin egen patrull. Explorerscouten kan förbinda sig till sitt uppdrag och sköta de gemensamt överenskomna ansvarsuppgifterna. Hen kan jämföra sitt eget uppdrag med övriga uppdrag i kåren samt bedöma sin egen prestation i uppdraget och ta emot respons.

Respons på ledarskapspraktiken

Explorerscouten lär sig att bedöma sitt eget ledarskap och vid behov ändra på det på basis av responsen hen får. Explorerscouten lär sig att ta emot respons. Hen förstår att nyttig respons innehåller både positiva omdömen och kritiska synpunkter. Explorerscouten kan leda en grupp. Explorerscouten kan berätta om sina ledarskapskunskaper i samband med t.ex. studier eller en arbetsintervju.

Tidsanvändning

Explorerscouten förstår vikten av att planera sin tidsanvändning både inom scoutingen och i livet i övrigt. Hen övar sig i att förbinda sig till ett uppdrag på så vis att den egna tiden räcker till. Explorerscouten kan använda olika redskap och metoder för att ha koll på sin tidsanvändning (t.ex. kalender, tidtabeller). Hen kan också prioritera rätt och bedöma tidsåtgången för olika saker som ska göras. Explorerscouten kan göra upp scheman och vid behov säga nej, det vill säga tacka nej till uppdrag i god tid om hen inser att det inte ryms flera uppdrag i kalendern.

Andakter och pauser

Explorerscouten kan leda en lugn stund för andra explorerscouter, spejarscouter eller äventyrsscouter och vet hur en sådan här lugn stund skiljer sig från den mer aktiva verksamheten. Explorerscouten kan välja tema och metoder enligt åldersgruppen som den lugna stunden riktar sig till. Explorerscouten inser sina egna begränsningar och ber vid behov om hjälp av explorerscoutlotsen.