Fördomar

Jag hittar på en egen fördom och lever enligt den i en vecka. Den påhittade fördomen kan vara till exempel att tycka att alla som använder tennistossor är dumma, eller att rödhåriga är stoltare än andra. Under en veckas tid försöker jag antingen undvika dessa personer p.g.a. min fördom eller behandla dem i enlighet med min fördom. Meningen med övningen är att handla överdrivet. Då veckan är slut diskuterar jag med min egen patrull om mina erfarenheter under övningen. Hur gick övningen i praktiken? Hur kändes det att diskriminera någon? Vilken inverkan hade det att någon i tennistossor visade sig vara smart eller någon rödhårig var ödmjuk? Hur förhöll sig mina kompisar till mina fördomar och att jag levde enligt dem?

Privilegievandring. Vi ställer oss på en rad. Var och en ska ha så mycket utrymme att hen kan ta steg framåt. Vandringsledaren läser upp ett påstående i gången. Om påståendet gäller för mig tar jag ett steg framåt, annars stannar jag kvar på stället. Vi kan också göra övningen så att alla i patrullen får sig tilldelad en identitet (till exempel finländsk studerande, indiskt gatubarn och så vidare).

Ta ett steg framåt om:

Du har pengar kvar i slutet av månaden.
Dina helgdagar alltid är märkta med rött i kalendern.
Ingen har frågat dig om du är pojke eller flicka.
Ingen har förklarat ditt dåliga humör med att du har mens.
Dina möjligheter att få ett jobb inte är sämre p.g.a. ditt namn.
Ditt modersmål, din religion och din kultur uppskattas i ditt samhälle.
Du kan resa vart du vill, utan att först vara tvungen att ta reda på om bussen, tåget eller flygplanet är tillgängligt.
Du är inte rädd för att polisen ska stanna dig.
Du kan köpa plåster som har samma färg som din hud.
Ingen har kommenterat din sexuella läggning eller ditt kön på ett nedvärderande sätt.
Du kan gå till simhallen utan att behöva fundera på om du borde gå till damernas eller herrarnas omklädningsrum.
Folk stirrar väldigt sällan på dig på gatan.
Ingen har frågat dig varifrån du egentligen är hemma.
Du kom in i den här byggnaden utan att fundera över trappor eller trösklar.
Du har inga ekonomiska svårigheter.
Du har ett EU-pass.
Du har aldrig känt skam för ditt hem eller dina kläder.
Ingen politiker har ifrågasatt din förmåga att vara eller bli förälder.
Det känns som om andra människor lyssnar på dig och tar dina åsikter på allvar.
Nära ditt hem finns en ungdomsgård där ledarna talar ditt modersmål.
Du kan utföra ärenden hos myndigheterna utan tolk.
Du kan gå hand i hand på gatan med din älskade utan att någon förundrar sig.
I dagstidningen kan du läsa om framgångsrika människor som har samma hudfärg som du.
Om du är på besök i riksdagen kan folk lätt tro att du är riksdagsledamot.
Du måste inte leta efter specialerbjudanden i matbutiken.
Dina föräldrar och lärare får dig att känna att du kan bli vad som helst när du blir stor.
Du är inte rädd då du rör dig kvällstid på stan.
Du bor i ett bostadsområde med låg arbetslöshetsprocent.
Du hittar lätt samhällelig information på ditt modersmål.
Ingen har kallat dig “flicka lilla”.
Du känner dig inte nervös om du går förbi en större grupp män på natten.
Du behöver inte bekymra dig om att din lön är lägre än dina arbetskamraters på grund av ditt kön.
Du har aldrig behövt berätta för hela din släkt om din sexuella läggning.

Avsikten med privilegievandringen är att visualisera hur normer och privilegier hänger ihop. Det lönar sig att efteråt gå igenom vandringen med deltagarna så att deltagarna ännu står där de stod då vandringen tog slut. Vi börjar med ytterligheterna och fråga först av de som kommit längst eller kortast på sin vandring. Deltagarna kan till exempel berätta vilken identitet de hade och därefter fundera på följande: Vilka hinder dök upp? Var det något som upprepades som gjorde att du inte kom framåt? Hur kändes situationen? Tillsammans med hela gruppen kan vi sedan diskutera om en del påståenden var viktigare för att komma framåt än andra? Varför? Källa: Seta ry

Fördomar i tidningar. Under en veckas tid samlar vi texter som innehåller fördomar, som finns och sprids i tidningar och sociala medier. Fördomarna kan handla om människor med invandrarbakgrund, dagens ungdom, kvinnor o.s.v. På vårt möte går vi igenom dessa fördomar en i gången och försöker krossa dem med hjälp av fakta. Samtidigt funderar vi var dessa fördomar kommer ifrån.

Vems väska? Lotsen packar en eller flera väskor och vi försöker komma på vem som äger väskan. Lotsens uppgift är att packa väskorna med stereotypa föremål, som gör att patrullen kan gissa vem som äger väskan. Sedan diskuterar vi varför vissa saker lätt förknippas med en viss grupp människor.