Spejarscouten kan göra självständiga beslut och förstår följderna av sina beslut. Spejarscouten tar ansvar över sina egna beslut.

Valikko

Förhållande till sig själv: Frestelser och svåra val


Målsättning:

Spejarscouten kan göra självständiga beslut och förstår följderna av sina beslut. Spejarscouten tar ansvar över sina egna beslut.

Beskrivning:

Det finns många frestelser och svåra beslut i den omgivande världen för en spejarscout. Den här aktiviteten uppmuntrar spejarscouterna att fatta sina egna beslut baserade på fakta. Frestelserna och valen kan beröra t.ex. rusmedel och reklam. 

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På stugan På kårlokalen I skogen Utomhus
Färdighetsområden Arjen taidot Itsestä huolehtiminen
Ledarskapsfärdighet johtamistaito.itsensa-johtamisen-taidot
Längd A muutama tunti
Mål för fostran Terveys ja turvallisuus
Teemat Kiusaaminen Työelämätaito
Ledarens uppgift: Patrulledarens uppgift: Patrulledaren planerar tillsammans med lotsen en lämplig aktivitet för patrullen. Patrulledaren förbereder sig på att själv besvara svåra frågor.   Lotsens uppgift: Lotsen är närvarande som patrulledaren stöd under aktiviteten.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Jag-etappen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Patrullen ordnar en utrustningsauktion där de ska skaffa åt sig utrustning till en imaginär vandring som går till ödemarken och räcker en vecka. Patrulledaren fungerar som mäklare för auktionen. Varje spejarscout får i början en viss summa lekpengar som hen sedan använder på viktig utrustning enligt hen. Då alla saker har sålts diskuterar patrullen om de val medlemmarna gjort. Varför valde någon en viss sak? Köpte någon något onödigt? Vad tror hen att hen ska behöva saken till? Köpte någon en trangia, men inte gas eller Marinol? Såldes alla saker?  Exempel på prylar att auktionera:  - en fylld vattenflaska  - en trangia  - en kappsäck   - en ryggsäck  - en mobiltelefon  - brännvätska till ett stormkök  - en sovsäck  - en godispåse  - ett liggunderlag  - en telefonladdare/powerbank  - en utfärdssäng  - rena sockor  - en Första hjälpen-väska  - en laavu  - en kamin  - tändstickor  - en Kalle Anka-tidning  - en påse mynt  - en dyna 

Spejarscouterna ritar en kroppskarta. De ställen där en för spejarscouten bekant person för röra ritas in på kartan. Var går gränsen för olika människor? På ett annat papper ritar spejarscouten en karta över vilka ställen en främmande människa får röra. Förändrades linjerna åt något håll? Vad beror det på? Tycker t.ex. någon spejarscout att det är lämpligt att en främmande människa rör spejarscoutens mage? Är alla av samma åsikt? Spejarscouten kan också märka ut på sin karta vilka människor i vilka situationer får krama hen. Får man alls krama? Fundera vad spejarscouternas olika åsikter kan bero på.  

Spejarscouten söker efter reklamer ur tidningar, bloggar, TV-serier och internet. Spejarscouten beskriver eller hämtar med sig en reklam som är speciellt intressant och en som är speciellt dåligt. Spejarscouterna diskuterar tillsammans om de reklamer de hittar och om vilka saker i reklamerna som lockar dem att konsumera. Patrullen gör en promenad i omgivningen kring kårlokalen och observerar hur omgivningen uppmuntrar till konsumtion. Finns det många reklamer i omgivningen? Hurudana är reklamerna? Finns det skyltar till butiker? Finns det parkeringsplatser i närheten av butikerna? samtidigt kan patrullen betrakta reklamerna på ett kritiskt sätt. Patrullen filmar och editerar sin egen reklam. Reklamen kan vara kritisk eller en parodi på en annan reklam. I samband med aktiviteten kan det vara bra att bekanta sig med anvisningarna för reklam som riktar sig till barn. 

Patrullen går tillsammans igenom frågor som berör rusmedel. Förutom frågorna behöver patrulledaren eller lotsen fakta som stöd. Vad är rusmedel? Hurudana rusmedel finns det? Vad betyder beroende?   Frågor att ta reda svaret på: Varför röker människor och använder rusmedel trots alla skadeverkningar? Det finns också vissa människor som varken röker eller använder rusmedel, varför? Varför prövar vissa underåriga på rusmedel och tobak? Om du blir erbjuden rusmedel, på vilket sätt kan du tacka nej till dem? Varför är det farligare för unga att använda rusmedel än det är för vuxna?   Intervju av en vuxen som inte röker:  - Varför har du inte börjat röka eller om du någon gång har rökt varför slutade du?  - Vilka fördelar finns det med att inte röka?   - Hurudana råd vill du ge åt unga?   Åsikter i t.ex. en expertgrupp:   - I vilken ålder kan man börja använda rusmedel?  - På vilket sätt skiljer sig (olagliga) droger och alkohol som rusmedel?  - Vilka nackdelar kan uppstå av tidigt bruk av rusmedel?  - Hur borde vuxna förhålla sig till att unga använder sig av rusmedel?  Spejarscouterna tar snabbt ställning till olika påståenden som berör rusmedel genom att ställa sig på en åsiktslinje.   Påståenden:  - De flesta klasskompisar dricker inte alkohol under veckosluten.   - Glädje utan alkohol är att fejka.   - Föräldrar borde låta unga pröva på alkohol hemma för att det är säkert då.   - Rusmedel är bra för att lindra illamående.   - Om man använder något rusmedel (t.ex. alkohol, tobak) är det större sannolikhet att man börjar använda också andra rusmedel.   - Det finns droger som man blir beroende av redan från första gången man tar dem.   - Om droger skulle vara lagliga skulle de inte intressera unga lika mycket.   - Också tobak är ett rusmedel.   - Man går upp i vikt då man slutar röka.   - Att röka lugnar.   - Det är hälsosammare att snusa än att röka.   På Nuorten netti-sidan (www.mll.fi/nuortennetti) som Mannerheims Barnskyddsförbund upprätthåller finns (på finska):  - en frågesport om rusmedel  - sanna och falska påståenden om rusmedel  - 15 orsaker för att låta bli att börja röka  - 10 orsaker varför det inte lönar sig med fylla.   Finskspråkiga källor: Selvästi hauskinta, Tukioppilaan koulutusaineisto ala-asteen päihdetunteja varten MLL 1998 ja MLL Valintojen viidakossa. Tukioppilastoiminnan koulutusmateriaali ehkäisevään päihdetyöhön. 2005. 

Lägg till tips

Bifoga