Förhållandet till omgivningen: Stjärnhimlen

Stjärnmönster. Spejarscouten söker olika stjärnmönster på himlen och gör en berättelse om dem. Patrullen bekantar sig med namnen på de olika stjärnmönstren och hittar på berättelser om varför mönstren är just där de är.

Stjärnkartan. Spejarscouten känner igen Karlavagnen och Polstjärnan och hittar norr med hjälp av stjärnorna. Spejarscouten lär sig att känna igen nya stjärnmönster på himlen.

Se på stjärnorna. Patrullen gör en utfärd på natten och lär sig nya stjärnbilder till exempel Cassiopeja, Lilla björnen, Orion och Skorpionen. Patrullen kan också försöka få syn på Vintergatan. Platsen för stjärnskådning ska helst ligga långt från ljus, som gatu- och stadsbelysning. En öppen plats i skogen är lämplig. På vintern då det är kallt är himlen ofta stjärnklar. Det är en utmärkt tid för utfärden. Eftersom vädret måste vara klart lönar det sig att planera andra aktiviteter om himlen inte skulle råka vara klar. Förutom grunduppgiften kan patrullen räkna hur många satelliter som syns under exempelvis fem minuter. Man kan också tävla om vem som först får syn på en satellit.

Teleskop. Spejarscouten ser på stjärnor med teleskop, besöker ett observatorium eller bygger en stjärnklocka. Tips för stjärnskådningen: Räkna stjärnorna i Plejaderna och kontrollera resultatet med teleskop. Ni kan observera andra stjärnor också, till exempel Mizar i Karlavagnen, eller försöka följa en satellit med teleskopet.