Nödförstahjälpen

Spejarscouterna lär sig vad de vanligaste receptfria medicinerna används till. Patrulledaren kan t.ex. hämta med sig de vanligaste medicinförpackningarna. Patrullen kan också bekanta sig med medicinerna via tillverkarnas webbsidor. Samtidigt bekantar sig spejarscouterna med vilka olika giftiga eller skadliga ämnen det kan finnas hemma. Målsättningen är att spejarscouten lär sig att man aldrig ska ta mediciner för annat än vad de är menade för och enligt ordination av läkare. Spejarscouten lär sig att känna igen de yttre symptomen på medicinförgiftning. Spejarscouten lär sig också vad man ska göra om får ett irriterande ämne på huden eller i ögat. Det är viktigt att spejarscouten vet vad Giftinformationscentralen är och i hurudana situationer man kan ringa dit.

Det är bra att öva förstahjälpen för sjukdomsanfall genom små övningssituationer. Börja med att gå igenom teori. Målsättningen är att spejarscouterna kan känna igen och ge första hjälpen i följande situationer: epilepsi, diabetes, störningar i hjärngenomblödningen, kranskärlssjukdomsanfall. Efter att ni bekantat er med teorin kan ni öva de praktiska kunskaperna på olika kontroller. På kontrollerna kan t.ex. kårens explorerscouter spela patienter. Situationer som kräver förstahjälpen kan t.ex. vara en insulinchock, en störning i hjärngenomblödningen och ett epilepsianfall. Det är bra att påminna spejarscouterna om att det alltid lönar sig att ringa efter hjälp så fort som möjligt vid ett sjukdomsanfall. Samtidigt är det bra att repetera hur man ringer ett nödsamtal.

Personen som leder mötet ser till att en Anne-docka finns till hands på mötet. Med hjälp av dockan kan man öva återupplivning och att väcka en patient. De senaste instruktionerna för återupplivning finns på FRK:s webbsidor.

Spejarscouterna övar sig på att undersöka en patient. Det är bra att notera hur man kan skilja en medvetslös person från en livlös, hur man ska försöka väcka en person på rätt sätt och hur man lägger en patient i framstupasidoläge. Spejarscouten övar på att kontrollera att andningsvägarna på en medvetslös patient är öppna. Målsättningen är att spejarscouten lär sig att orsaken till medvetslöshet kan vara rusmedel, sjukdomsattack eller skador. Att uppmuntra spejarscouterna att ingripa i en situation hör också till aktiviteten. Det är var och ens skyldighet att hjälpa en person som inte kan hjälpa sig själv. Spejarscouterna kan också öva sig på kännetecken på en person som använt rusmedel och också förbereda sig på hur man närmar sig en person som verkar medvetslös. Information om korrekt agerande finns bl.a. på Finlands Röda Kors webbsidor.