Spejarscouten identifierar sina fördomar.

Valikko

Kulturlek


Målsättning:

Spejarscouten identifierar sina fördomar.

Beskrivning:

Målsättningen med pausen är att jobba med de associationer var och en har om minoritetsgrupper och att förstå hur rädsla fungerar. Ledaren reserverar en lista på föremål att rita, papper, pennor och fixar en möjlighet att hänga upp bilder på väggen.  

Ledaren delar spejarscouterna i lag på tre eller fyra personer. Lagen tar papper och penna åt sig och söker sedan en plats åt sig där de kan sitta aningen åtskilt från varandra. Ledaren ber en person i taget från varje grupp till sig och visar ett ord som de sedan ska rita. Då de som ska rita har sett ordet återvänder de till sina grupper och ritar ordet. De andra gruppmedlemmarna ska gissa vad det är frågan om. Man får rita endast bilder; att använda bokstäver och siffror är förbjudet. Det är också förbjudet att tala, med undantag för att bekräfta rätt svar. De andra i laget får bara gissa, men inte ställa frågor. Då någon i laget gissat rätt, ropar laget ordet högt. Ledaren kan om hen så vill räkna lagens poäng. Efter varje runda skriver den som ritar vilket ord det var frågan om på antingen den färdiga eller halvfärdiga teckningen.  

Efter det här går turen över till följande personer som ska rita. Ledaren ser till att alla får rita åtminstone en gång. Slutligen hänger ledaren upp alla bilder så att alla kan jämföra hur olika tolkningar man kan göra av ord och diskutera om de olika tolkningarna.  

Förslag på ord att rita: rasism, olikhet, utbildning, diskriminering, rasism, flykting, konflikt, europé, medborgare, fattigdom, muslim, homosexuell, jämlikhet, en HIV-positiv person, rom, japan, rysk, afrikansk, mänskliga rättigheter, media, turist, utländsk, solidaritet, blind, kärlek och arab.  

Efter övningen går varje grupp igenom övningen. Ledaren frågar deltagarna om leken var svår och varför. Efteråt ber ledaren spejarscouten att titta på teckningarna som hänger på väggen och att jämföra de olika bilderna och de olika sätten som människorna tolkade samma ord. Motsvarar associationerna verkligheten? Varför gjorde spejarscouterna en viss bild? Ledaren handleder spejarscouterna att tänka på hur våra associationer bildas, om de är negativa eller positiva och hur de kan påverka hur vi förhåller oss till människorna ifråga.  

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats kårlokal
Färdighetsområden Moninaisuus
Längd 1 h
Mål för fostran Toisten kunnioittaminen
Ledarens uppgift: Det här är en lång paus som kan ordnas t.ex. på en utfärd eller en avdelningsträff. Om spejarscoutpatrullen är liten kan pausen genomföras i en grupp: då ber ledaren en person att rita under första varvet och den som gissar rätt ritar under följande varv. Ledaren kan vara förbered på det att personer som anser att de är dåliga på att rita kan tycka att övningen är svår för hen. Ledaren uppmuntrar dem med att konstatera att tanken inte är att rita konstverk. Den här leken hämtar troligtvis fram omedelbara och förenklade associationer vi har om andra människor. Det är ändå viktigt att leken inte slutar vid teckningarna, utan att gruppen funderar på vilka faror som ligger i att förenkla och speciellt på varifrån vi får våra associationer. Var och en måste kunna förenkla för att kunna anpassa sig till sin miljö och till människorna i den. Därför ska man undvika att kritisera de förenklingsmodeller deltagarna har. Utvärderingen och diskussionen ska fokusera på att vi är medvetna om förenklingsbehoven och att associationer och antaganden ofta har väldigt lite med verkligheten att göra. Ledaren ber spejarscouterna under slutdiskussionen att fundera på skillnader mellan förenklade associationer och möjliga orsaker till det. En annan synvinkel som behandlas i den här diskussionen är var förenklade associationer har sitt ursprung. Patrullen kan analysera medierna, skolan, familjens eller en annan grupps roll i skapandet av associationer.  

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Mångfald

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Lägg till tips

Bifoga