Spejarscouten känner till legenden om St. Göran.

Valikko

Legenden om St. Göran


Målsättning:

Spejarscouten känner till legenden om St. Göran.

Beskrivning:

Patrullen bekantar sig med legenden om St. Göran. Ledaren har på förhand fördelat berättelsen i mindre delar. Patrullens uppgift är att sätta ihop berättelsen. Uppgiften blir mer utmanande om prat är förbjudet och varje patrullmedlem måste förklara sin bit med hjälp av pantomim. Patrullen ställer sig i en ring så att varje patrullmedlem läser sin del i tur och ordning. På så sätt skapas en fullständig och meningsfull betydelse.  

Legenden om St. Göran: Jag föddes i Kappadokien. När jag var 17 år blev jag soldat i kavalleriet. En gång kom jag till en stad som hette Salem. Nära staden fanns en drake. Invånarna var hedningar som fått ett råd av offerprästen mot draken. De måste varje dag mata draken med en av stadens invånare. Valet avgjordes genom lottdragning. Den dagen hade lotten fallit på kungens dotter. Prinsessan väntande med fruktan på sin död. Alla sörjde över Celinda. Jag bestämda att prinsessan inte skulle få dö. Jag mötte henne vid stranden. ”Varför gråter du?”, frågade jag. Hon berättade för mig om draken. ”Var inte rädd! I den sanna Gudens namn ska jag rädda dig”, sade jag. ”Du kan inte rädda mig! Fly!” bad prinsessan. Knappt hade hon sagt det när en fruktansvärd drake steg upp ur sjön. Jag välsignade mig och bad om Guds hjälp. Jag anföll besten och genomborrade den med spjutet. Vi red tillsammans med prinsessan till staden och släpande besten efter oss. Den brändes på ett bål i närvaron av en stor folkskara. Efter det här omvände sig stadsborna till kristendomen.  

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats kårlokal annan
Färdighetsområden Katsomustaidot Partiokulttuuri
Längd 30 min
Mål för fostran Maailmankatsomus Yhteisöön kuuluminen
Ledarens uppgift: Ledaren skriver ut berättelsen om St. Göran och delar den i bitar. Hen ser till att den slutliga berättelsen läses upp.  

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Andlighet

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

En lite annorlunda Sankt Görans berättelse att läsa t.ex. vid kvällsbrasan eller då det är dags att stilla sig: Många - iallafall scouter – känner till legenden om Sankt Göran: Den elaka draken vaktar sina offer, lotten faller på den vackra prinsessan, den tappra riddaren anländer till byn och spetsar draken, den tacksamma kungen utlovar prinsessans hand som pris – men hurdan är egentligen den riktiga historian? Legenden om Sankt Göran har berättats sedan 400-600-talet och redan då fanns det två kända versioner: den grekiska och den romerska, i båda versionerna är Göran en kappadokisk soldat i den romerska armén, som stupar i ett slag den 23 april år 303 som en kristen martyr. Kejsarinnan Alexandra blir så övertygad av hans tro att hon själv omvänder sig till kristendomen. I den romerska versionen varar Görans martyrskap i sju år och 40 900 personer omvänder sig, med honom som förebild, till kristendomen. En tuff typ med andra ord! Varifrån kommer då prinsessan och draken? Från medeltiden såklart. Sankt Göran, det enda krigarhelgonet som avbildats på hästryggen, blev en förebild för riddaridealet under 1000-talet. Tablåer med drakar hade redan tidigare använts i omvändelsearbete i de nordligare delarna av Europa och där representerade draken det onda och Sankt Göran den rena kristendomen som räddar mänskligheten. Under medeltiden befästes draklegenden i målningar och sagor, där Sankt Göran avbildades som en riddare i en medeltida rustning. Sankt Görans popularitet blev ännu större då han etablerades som Englands skyddshelgon under 1500-talet. Sankt Görans kors representerar tapperhet, mod och trofasthet. Det röda korset på en vit botten valdes även till Englands flagga och kan fortfarande ses i Storbritanniens flagga. På samma grunder valde även Baden-Powell Sankt Göran till scouternas förebild och skyddshelgon. Allt gott får dock ett slut. Sankt Göran räknas inte längre som ett helgon i den katolska kyrkan och fr.o.m kalenderförnyelsen år 1969 är den 23 april inte längre en helgdag utan en minnesdag. Sankt Göran lever dock vidare, inte bara i den kristna traditionen utan även i den judiska och muslimska traditionen. I den ortodoxa kyrkan är Sankt Göran en högt uppskattad gestalt, och många kyrkor runt om i världen är tillägnade honom. Det finns även flera altaren, kyrkor och bönerum tillägnade Sankt Göran i Jerusalem-området i Mellanöstern. T.ex. i byn Beit Jala nära Betlehem finns det en liten Sankt Göran helgedom, dit kristna, judar och muslimer fortfarande kommer för att be. Tala om vänskap över gränser! (Källa: referenser från den engelska Wikipedia-sidan om Sankt Göran)

Patrullen bekantar sig med historien om Sankt Göran och funderar på hur man kunde berätta den på ett nytt sätt. Patrullen kan t.ex. fundera över vilka karaktärers perspektiv som inte kommer fram i sagan, och hur den skulle se ut idag. Patrullen planerar ett nytt sätt att berätta sagan och gör t.ex. en pjäs av den. Som exempel på en omskrivning av sagan kan patrullen använda sig av denna historia berättad ut prinsessan Cleolindas perspektiv. *Historien om Sankt Göran ur Cleolindas perspektiv* Cleolinda föddes i staden Selem år 303. Hon var den kungliga familjens dotter och tillbringade därför sin barndom med att lära sig viktiga saker med vilka hon senare skulle hjälp Selems invånare. En dag kom det en drake till Selem. Draken krävde att stadens invånare skulle ge den mat varendaste en dag. Till en början nöjde sig draken med får, men då fåren var uppätna insisterade draken på att varje dag få äta en av stadens invånare. Kungens rådgivare vågade inte trotsa draken, så de beslöt att man skulle börja dra lott om vem av invånarna som skulle offras åt draken. Cleolinda var av annan åsikt och sade att hon skulle gå med på att möta draken. Hon tycke inte att det var rätt att oskyldiga människor offrades till draken. Trots motstånd begav sig Cleolinda till utkanten av staden för att möta draken. Medan Cleolinda var på väg till draken anlände den tappra kappadokiska ryttaren Sankt Göran till staden Selem.  Sankt Göran hörde om Cleolindas beslut och bestämde att ingen skulle behöva dö, och så begav sig också han iväg mot draken. Cleolindas plan var att försöka förhandla med draken, men för säkerhets skull hade hon också med sig en dolk. Då Sankt Göran anlände till platsen höll draken på att gå till attack mot Cleolinda. Sankt Göran tog fram sitt spjut och slungade det mot draken. Men spjutet gick av då det träffade drakens hårda fjäll. Draken vände sig nu mot Sankt Göran och gjorde sig redo för att hugga sina vassa tänder i Sankt Görans rustning. Då grävde Cleolinda fram dolken ur sin ficka och högg draken i svansen. Sankt Göran utnyttjade drakens förvåning och drog sitt svärd och spetsade draken. På så sätt lyckades Cleolinda och Sankt Göran tillsammans besegra draken. Cleolinda och Sankt Göran var som scouter ska vara: Då de mötte svårigheter och faror, hur stora de än var, om än i form av en drake, sprang det inte rädda därifrån, utan gick till attack. Även om de var dåligt utrustade för situationen, gjorde de sitt bästa och genom att jobba tillsammans vann de över något som ingen annan vågade möta. Just så här ska scouter förhålla sig till svårigheter eller faror, hur stora och skrämmande de än är, och hur dåligt man än är utrustad. Scouten måste möta dem djärvt, självsäkert och med all sin kraft för att övervinna dem. Det finns en chans att hen lyckas. Sankt Görans dag är den 23 april. På den dagen tänker alla riktiga scouter lite extra på scoutlöftet och scoutidealen.

Lägg till tips

Bifoga