Spejarscouten lär sig att inse hur viktiga andra människor är i hens liv. Spejarscouten känner sina nära och kära och kan värdesätta andra människor.

Valikko

Förhållandet till andra: Nära och kära


Målsättning:

Spejarscouten lär sig att inse hur viktiga andra människor är i hens liv. Spejarscouten känner sina nära och kära och kan värdesätta andra människor.

Beskrivning:

Spejarscouten tar reda på varifrån av vem hen vid behov får hjälp inom scoutingen. Spejarscouten bekantar sig närmare med sina egna närstående eller sin familj. Olika övningar om tillit och förtroende kan göras i samband med den här aktiviteten.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På stugan På kårlokalen Hemma I skogen Utomhus
Färdighetsområden Itsestä huolehtiminen Kaveritaidot Vuorovaikutustaidot
Längd muutama tunti
Mål för fostran Ihmissuhteet Terveys ja turvallisuus Toisten kunnioittaminen Yhteisöön kuuluminen
Teemat Kiusaaminen Työelämätaito
Ledarens uppgift: Patrulledarens uppgift: Patrulledaren planerar aktiviteten så att den är lämpligt utmanande för patrullen. Patrulledaren får vid behov hjälp av lotsen i planeringen. Patrulledaren uppmuntrar spejarscouterna under aktiviteten och tar också hänsyn till de blygaste medlemmarna i patrullen. Lotsens uppgift: Lotsen hjälper patrulledaren att välja en lämplig nivå på aktiviteten och deltar vid behov själv.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Samhällsetappen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Jag ritar en karta över mina närstående. Spejarscouten reflekterar över sitt förhållande till sina närstående. Spejarscouten ritar en karta över sina egna nära och kära. Spejarscouten ritar sig själv i mitten och sedan släktingar, lärare, kompisar, mormors katt och personen hen är förtjust i på ett lämpligt avstånd från sig själv. Patrullen diskuterar om vilka saker de själv kan påverka. Ni kan rita kartan både i början och i slutet av etappen för att se om den förändras.

Spejarscouten lär sig att prioritera olika situationer rätt. Patrullen gör en övning med temat ”Vilka personer tar jag i beaktande i olika situationer?”. Hitta på lämpliga exempel tillsammans, t.ex. vänner, föräldrar, far- eller morföräldrar, grannens hund. Skriv varje persons namn på en lapp (1 person/lapp) och fäst lapparna på väggen. Patrulledaren räknar upp olika situationer, som t.ex. ”Kårområdet ordnar en scoutfärdighetstävling på morsdag, kan jag delta i tävlingarna?” eller ”Min kompis och min pappa fyller på samma dag, vems kalas går jag på?” och spejarscouterna väljer vem de beaktar i de olika situationerna. Spejarscouten ska också kunna motivera sitt val med några ord. Lotsen kan vara med och diskutera om varför det inte alltid går att välja det mest praktiska alternativet. Varför är det viktigt att hälsa på mormor även om det är tråkigt? Istället för att hänga lappar på väggen kan ni göra övningen med hjälp av spelplanen från Twister och bestämma en färg för varje människa. Ni kan också göra samma övning ur ett informationsperspektiv: Åt vem ska jag berätta om tävlingarna? Åt vem ska jag berätta att jag inte kan delta?

Mina närstående. Spejarscouten bekantar sig med sin familjs historia och lär sig att uttrycka sig. Spejarscouten tar reda på berättelser och händelser ur den egna familjen eller släkten genom att intervjua sina föräldrar eller andra släktingar. Spejarscouten presenterar tillsammans med en patrullkompis en intressant grej om sin släkt för de andra i patrullen.  

Att låna. Man behöver nödvändigtvis inte köpa allt. Patrullen tar reda på var man kan låna utfärdsutrustning på den egna orten. Patrullen tar också reda på om den egna scoutkåren lånar ut utrustning för utomstående. Patrullen bekantar sig också med spelreglerna för att låna saker. Vad betyder det att låna? Vad händer om den utlånade saken går sönder eller skadas?

Vi bekantar oss med de personer som vi kan få hjälp av inom scoutingen. Först går vi igenom vilka personer det finns i vår kår och vem vi känner från andra kårer eller vårt kårteam. Vi fäster lappar med de här personernas namn på väggen. Patrulledaren beskriver olika situationer och spejarscouterna går till namnet på den person de skulle vända sig till i de olika situationerna. Exempelsituationerna kan t.ex. vara att ”någon blir mobbad utanför kårlokalen”, ”jag vill delta i spejarscoutdagar” eller ”jag har inte en vintersovsäck”. Om personen spejarscouterna skulle vända sig till är på plats, kan spejarscouten lägga handen på personens axel. Istället för att använda lappar på väggen kan ni också använda spelplanen från spelet Twister och utse en person för varje färg.

Lägg till tips

Bifoga