Spejarscouten märker att det också i staden finns mycket natur och förstår att naturen har en viktig roll för människans välmående och för trivseln i en stad.

Valikko

Förhållandet till omgivningen: Hitta naturen i staden


Målsättning:

Spejarscouten märker att det också i staden finns mycket natur och förstår att naturen har en viktig roll för människans välmående och för trivseln i en stad.

Beskrivning:

Patrullen gör en promenad från kårlokalen till staden och patrullen gör observationer om naturen där.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På kårlokalen
Färdighetsområden Arjen taidot Itsestä huolehtiminen Luonto
Längd -
Mål för fostran Luontosuhde
Teemat Metsä
Ledarens uppgift: Patrulledarens uppgift: Patrulledaren leder promenaden och stöder spejarna i att göra observationer. Lotsens uppgift: Lotsen hjälper till med att genomföra aktiviteten i praktiken.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Stadsetappen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Patrullen tar med sig en växt- och djurbok eller fungerande internetkontakt och går till torget i staden. Hur många olika arter finns på torget? T.ex. kan man hitta flera arter i håligheter i stenläggningen på torget.  

Stadsnatur. WWF har sammanställt ett bra material för att observera naturen i stadsmiljö. Materialet finns på WWF:s materialbank på nätet, https://wwf.fi/mediabank/4610.pdf.

Patrullen går till en blåsig plats för att observera hur vinden påverkar vegetationen och för att mäta vindens hastighet. Patrullen ska ta med en vindmätare. I städer finns ofta platser där det blåser mycket. T.ex. längs med långa gator blir luftdraget tätare och snabbare. Patruller funderar över vilka för- och nackdelar vinden har för växtlighet. Patrullen mäter vindhastigheten på minst tre platser. Vad är det som gör att just de platserna är blåsiga?

Under en promenad kan patrullen använda WWF:s övningar som stöd för sina observationer. Vilka arter trivs bra i staden eller i den stadsdel där spejarscouterna gör sina observationer? Patrulledaren kan printa följande lista åt spejarscouterna. Spejarscouterna sätter ett kryss i rutan om de under utfärden ser någon av de saker som listas efter artnamnen.  räv: en håla att bygga bo i, däggdjur som föda  hare: öppna ängar, hö och tunn bark som föda  ekorre: barrskog, frön och bär till föda, kvistar, mossa och skägglav för att bygga bo av  igelkott: frodigt gräs, löv- och kvisthögar att bygga bo i, larver till föda  kaja: byggnader att bygga bo i, stora träd för hela flocken att vara och övernatta i  sparv: öppen terräng, täta buskar som skyddsplats och lämpliga hål som bo  gräsand: vatten, en skyddad plats för häckning, vattenväxter eller hö till föda  fasan: äng, ovårdade gårdar, granar för övernattning, utfodringsställe för fåglar  sparvhök: lugna skogar för att häcka, småfåglar till föda 

Många djur som lever i naturen förvirrar sig ibland till städer. Patrullen gör anteckningar om vilka livsmiljöer de observerat för olika djur. Hurudana djur och växer trivs i stadsmiljö? Ett känt exempel från några år tillbaka är berguven Bubi, som bodde i Helsingfors. Såväl åskådarna som spelarna i en fotbollsmatch mellan Finland och Belgien fick uppleva en spännande situation då berguven som bodde på stadion flög mitt under match ned till plan. Berguven satte sig på ribban på Belgiens mål och observerade vad som pågick i dens revir innan den försvann i skymningen. Vilka djur hör till stadsmiljön och vilka hör inte? Varför? 

Lägg till tips

Bifoga