Spejarscouten lever i enlighet med principerna för hållbar utveckling.

Valikko

Hållbar utveckling


Målsättning:

Spejarscouten lever i enlighet med principerna för hållbar utveckling.

Beskrivning:

Spejarscouten lär känna principerna för hållbar utveckling. Hen lär sig att göra sådana val som främjar förverkligandet av de principerna i sin livsmiljö.

Förverkligande och målsättningar

Obligatorisk/valbar Frivillig
Plats På kårlokalen
Färdighetsområden Arjen taidot Kestävä kehitys Vaikuttaminen
Längd 1 - 4 tuntia
Mål för fostran Vastuu elinympäristöstä
Teemat Metsä
Ledarens uppgift: Patrulledarens uppgift: Patrulledaren presenterar principerna för hållbar utvecklig åt spejarscouterna. Det är viktigt att hen själv föregår med gott exempel. Patrulledaren förbereder aktiviteterna och uppmuntrar spejarscouterna att själva söka fram information om hållbar utveckling. Lotsens uppgift: Lotsens uppgift är att med kritiska frågor hjälpa spejarscouterna att förstå hur deras personliga val påverkar samhället.

Tilläggsuppgifter

Uppgiftsgrupp

Stadsetappen

Parallell

Tips

Ordning: Nyaste

Patrullen bekantar sig med olika sätt att påverka att naturens mångfald bevaras och att klimatförändringen minskar. Se över WWF:s lista 10 lämpliga sätt för unga att påverka. Gå igenom vilka sätt ni redan använder och vilka ni kan prova. Patrullen kan t.ex. välja ett sätt att påverka från listan som de sedan använder som grund för att planera en påverkanskampanj: hur får vi t.ex. kåren, orten eller unga i vår skola att börja leva en mer hållbar livsstil.

Varje spejarscout behöver ett rutigt papper där hen ritar ett rutsystem med 4x4 rutor. Sedan numrerar hen rutorna från 1 till 16 men inte i någon specifik ordning. Det lönar sig ändå att börja från ett och fortsätta till 16 så att det säkert blir en siffra i varje ruta och ingen glöms bort. Sedan spelar man helt enkelt bingo. Här nedan finns en lista med sexton frågor som ledaren håller för sig själv. De rätta svaren på frågorna räknas också upp här nedanför men i en annan ordning, och listan på de här numrerade svaren ska vara synlig redan från början till exempel på en fläpptavla (ett blädderblock) eller med hjälp av lappar som hänger på väggen. Ledaren ställer en fråga i taget från sin dolda lista och det gäller för spejarscouterna att hitta det rätta svaret, så att de kan kryssa över svarets nummer i sitt rutsystem. Den spejarscout som först har fyllt i en vågrät, lodrät eller diagonal rad med fyra kryss ropar BINGO och vinner spelet. Det går bra att fortsätta bingon ända tills ungefär 3–5 spejarscouter har ropat bingo. Det här spelet kan man också använda till att repetera vad scouterna tidigare lärt sig.  Ekoeffektivitetsbingons frågor: 

  1. Vad kan du göra för att få lyssna på en CD-skiva utan att köpa den själv? (Svar 5. Låna)
  2. Du har fallit med din cykel och några smådelar lossnade. Ska cykeln slängas på soptippen eller finns det något annat mer ekoeffektivt alternativ? (16. Reparera)
  3. Biblioteken är en bra form av ekoeffektiv gemensam användning av saker. Hur många egna köpta böcker tror du att en biblioteksbok motsvarar? (9. Ca 60)
  4. Vad är ett mer ekoeffektivt alternativ till en engångsvattenflaska? (15. Återanvändbar)
  5. Ekoeffektivitet = mer välfärd med mindre.... (6. Naturresurser)
  6. Avfall är slöseri med naturresurser och i en ekologiskt hållbar värld borde det inte alls finnas. Hur många kg avfall producerar vi idag per person per år? (10. Ca 300)
  7. Vad kan du göra för att få se en film hemma annat än köpa den? (13. Hyra)
  8. Vilket ekoeffektivt fortskaffningsmedel är snabbare än en bil och en moped på sträckor som är kortare än 7 km i staden. (3. Cykel)
  9. Vad är ett mer ekoeffektivt alternativ än produkter som är producerade på andra sidan jordklotet? (11. Närproduktion)
  10. Hur många kg naturresurser per finländare används idag i vårt land under varje dag? (7. Ca 240)
  11. Ett jätteviktigt kriterium för ekoeffektivitet. (14. Hållbarhet)
  12. Om alla människor i hela världen använde lika mycket naturresurser som vi som bor i industriländer, hur många planeter skulle behövas för hela mänsklighetens behov? (2. Ca 4)
  13. MIPS-talet beskriver en produkts ekologiska ryggsäck genom att mäta förhållandet mellan hur mycket naturtillgångar en viss tjänst förbrukar under hela sin livscykel och nyttan av tjänsten. MIPS-talet minskar och produktens ekoeffektivitet blir bättre genom att antalet gånger som produkten används .......  (8. Ökar).
  14. Vad använder en ekoeffektiv person för att torka sina händer i stället för pappershanddukar?  (1. Tyghandduk)
  15. Inom idrottshobbyer förorsakas den största ekologiska bördan oftast av ....  (12. Resor)
  16. Vart kan du föra en skjorta som blivit för liten i stället för att slänga bort den?  (4. Loppis)
Ekoeffektivitetsbingots svar: 
  1. Tyghandduk
  2. Ca 4
  3. Cykel
  4. Loppis
  5. Låna
  6. Naturresurser
  7. Ca 240
  8. Ökar
  9. Ca 60
  10. Ca 300
  11. Närproduktion
  12. Resor
  13. Hyra
  14. Hållbarhet
  15. Återanvändbar
  16. Reparera
Ekoeffektbingot kan också göras som ett spel ute i terrängen.

Klimatförändringen har olika följder på olika håll i världen. Patrullen delar in sig i par eller små grupper. Varje par eller grupp väljer ett land från olika ändor av världen och tar reda på hur klimatförändringen påverkar invånarnas vardagsliv där.  Man kan leta efter information om konsekvenserna av klimatförändringen antingen utgående från landet eller storstäderna. Till exempel Rovaniemi, Kiribati, Mali, New Orleans, Detroit, Grönland, Peking, Bangladesh, London, Nepal, Tanzania, Australien och Brasilien är bra jämförelseobjekt. Spejarscouterna letar fram information om klimatförändringens påverkan i olika länder och tillämpar den på fiktiva karaktärer de själva har hittat på.  Karaktärerna kan till exempel presenteras med följande frågor:  Personuppgifter: namn, ålder och boningsort  Vilket yrke har karaktären? Hur har klimatförändringen påverkat hens levebröd och välmående?  Vad har hen gjort för att motarbeta klimatförändringen?     Spejarscouterna kan i taptoringen fundera på hur de själva kunde påverka den påhittade karaktärens levnadsförhållanden. Hur inverkar till exempel de egna klädinköpen på en ung indiers liv?  Man kan bygga upp sin karaktär kring en bild hittad på internet eller själv rita ett porträtt.

Ledaren utmanar spejarscouterna att föreställa sig tänkbara framtidsscenarier och fundera på vilka av dem som är önskvärda och vilka icke-önskvärda. Ledaren har förberett provocerande frågor som är inriktade på någon form av förändring. Exempel på sådana frågor kan bland andra vara vilka bra eller dåliga konsekvenser det kunde få om ett enkelt levnadssätt med låg konsumtion uppskattades mer än materiell rikedom. Vilka bra och dåliga följder skulle det få om man slutade använda kärnkraft och fossila bränslen som energikälla? Vad kunde hända (bra eller dåligt) om Rättvis handel dominerade inom importen och exporten? Vilka bra eller dåliga konsekvenser skulle det få att var och en blev konkret ansvarig för att ta hand om de sopor hen producerar?       Patrulledarens frågor skrivs på lappar som fästs på väggen. Spejarscouterna skriver ner sina svar på vita lappar som grupperas under respektive fråga. Varje spejarscout får sedan gröna och röda lappar där de antecknar vilka positiva (grön lapp) och negativa (röd lapp) konsekvenser de olika svarsalternativen skulle få och varför. Till sist ordnar patrullen de ursprungliga ändringsförslagen i viktighetsordning.   I taptoringen kan patrullen ännu tänka på varför personers åsikter och uppfattningar inte alltid syns i vad de gör i praktiken. Patrullen kan diskutera det så kallade problemet med fripassagerare och fundera på varför somliga personer gärna vill njuta av en ren miljö men ändå inte är beredda att själva göra något för att få det. Material: väggutrymme, vitt, rött och grönt papper, pennor och tejp eller häftmassa. Källa: ilmasto.org

Patrullen undersöker den egna kommunens utsläpp och utreder vad de beror på (se www.co2-raportti.fi). Vilken typs industri finns det på hemorten och hur påverkas utsläppen av jordbruk? Patrullen kan reflektera kring vad som kunde göras för att minska utsläppen på orten.  Då patrullen har skapat sig en motiverad uppfattning om eller synpunkt på läget på hemorten så får scouterna leta efter platser där de kan påverka, samt fundera på kommunala påverkningsmöjligheter. Patrullen kan till exempel ta kontakt med beslutsfattarna, göra ett förslag till fullmäktige eller skriva ett ställningstagande i lokaltidningen. Källa: ilmasto.org

Spejarscouterna bekantar sig med FN:s globala mål om hållbar utveckling. I september 2015 undertecknades nya globala mål om hållbar utveckling (sustainable development goals eller SDG) i FN:s generalförsamling. Hela världen är med och förverkligar målen och alla 193 medlemsländer har förbundit sig till dem. Det finns sammanlagt 17 mål som tillsammans täcker livets alla delområden och som man strävar till att förverkliga före år 2030. Kärnan i de här målen är att med hjälp av hållbar utveckling förbättra världen för oss alla. Även världsorganisationerna inom scouting deltog i processen att skriva målen under kommentarsrundan. Ni hittar målen bland annat på det finska FN-förbundets och det svenska FN-förbundets webbsidor och ni kan om ni vill skriva ut dem för att hänga upp dem på väggen i kårlokalen.  Spejarscouterna bekantar sig med målen om hållbar utveckling antingen på en papperskopia eller på webben. Ett roligt knep är att låta spejarscouterna presentera målen för varandra med pantomim eller korta skådespel. När alla 17 mål har blivit presenterade får spejarscouterna fundera vidare kring vad hållbar utveckling betyder, vilka delområden där ingår, hur det kan synas i ens eget liv, vad syftet och slutmålet med målen är och vem de angår?  Efter diskussionen väljer varje spejarscout ut de fem mål som för hen känns viktigast. Vilka mål lyftes fram och varför? Vad kan världen, Finland och var och en av oss göra för de här målen?            Spejarscouterna kan också delas in i par eller smågrupper. Varje grupp väljer ett eller några mål och funderar på vad de innebär i praktiken. Grupperna tar ett fotografi, till exempel med en mobiltelefon, som ska illustrera målet. Gruppen presenterar sedan bilderna för de andra och motiverar dem. Ni kan gärna printa ut fotona och hänga upp dem på väggen eller samla målen i en mapp.    Det går också jättebra att ordna en debatt om målen för hållbar utveckling. Den ena sidan anser att målen för hållbar utveckling är superviktiga och gäller alla människor medan motståndarsidan inte tycker att de är särdeles nödvändiga. Man ställer fram två stolar framför gruppen där en representant för varje sida slår sig ner. Så kan debatten börja. Man ska kunna motivera sina argument och åsikter. Debattörerna byts ut i farten så att en ny medlem i laget alltid tar plats på stolen så snart talturen tar slut och ordet går över till motståndarlaget. På så sätt hålls debatten igång och blir dynamisk. Patrullen kan till sist gemensamt fundera på vilket slutresultatet blev.

Finländare har idag möjlighet att använda och konsumera en massa produkter som är tillgängliga för de flesta. Det här är ändå problematiskt, eftersom det skulle behövas fem jordglobar om alla skulle konsumera lika mycket som finländarna.  Spejarscouterna får fundera på vad som förändrats och utvecklats i Finland sedan deras egna far- och morföräldrars barndom. Patrullen kan gärna bjuda in mor- och farföräldrar för att berätta om hur det var förr. Vilka varor som nu är lätta att få tag på fanns inte då? Hur fungerade återvinning förut? Varifrån fick man olika produkter? Spejarscouterna intervjuar sina egna far- eller morföräldrar, föräldrar eller äldre medlemmar i kåren och tar reda på om deras egna funderingar stämmer. Vad gjordes till exempel med skräp och avfall då de intervjuade var barn?

Lägg till tips

Bifoga