Klimatkänslor

Åldersrekommendation: Vargungar och Äventyrsscouter

Lär er tillsammans att identifiera och agera ut känslor som uppstår kring natur- eller miljöfrågor.

Gruppledaren talar om olika naturfenomen och miljöfrågor, och gruppmedlemmarna agerar ut de känslor som är förknippade med dem. Vilken typ av känsla orsakar en lerpöl, en fågel som flyger förbi, kaninbajs på snö, en spindel, en fjäril, en igelkott, en björn, solsken, skräp i ett dike, blågröna alger eller föroreningar? Påminner saker dig om till exempel glädje, häpnad, skratt, upphetsning, rädsla, avsky, sorg eller upprördhet?

Ni kan också gå på en känslopromenad med gruppen, där ledaren pekar olika saker i omgivningen som gruppen kan reagera på.

Fortsatt diskussion: Vilka saker i naturen ger glädje och vilka saker skapar sorg? Vilka andra slags känslor upplevde barnen och vad orsakade dem? Vilken typ av reaktion väckte de här känslorna? T.ex. Sorgen vred om kroppen och glädjen fick mig att le och studsa.  

Varför är detta viktigt? Att känna igen känslor hjälper dig att bearbeta dem. När en scout lär sig att känna igen de känslor som naturen och miljön väcker hos hen, är det också lättare att förstå de svårare känslorna och hantera dem när de uppstår.  

Åldersrekommendation: Vargungar och äventyrarsscouter

Hittade du och gruppen ett dött djur? Ordna en gemensam minnesstund eller begravning.

1. Prata lugnt om det och erbjud dig möjlighet att hantera det: Berätta för barnen vad som har hänt och vad det innebär när ett djur dör. Ge barnen möjlighet att uttrycka sina känslor och ställa frågor. 
2. Respektera det döda djuret: Lär scouterna att behandla det döda djuret med respekt. En liten lugn stund är ett sätt. Du kan också berätta för dem att vi kan säga adjö, till exempel till en fågel, genom att ordna en liten begravning. Om sorgeföremålet är en hel plats (kanske ett kalhygge eller liknande) kan en minnesstund ordnas för den, även om det inte finns någon grav.
3. Ordna en stund av sorg eller begravning tillsammans: Be barnen hjälpa till att ordna en minnesstund. Du kan ge barnen fria händer att skapa en minnesstund som ser ut som de själva tänker sig ett sådant tillfälle eller att planera minnesstunden delvis i förväg. Gruppen kan få förbereda till exempel minnestal, en kista eller ett minnesmärke över element som finns i naturen. 
4. Farväl och tyst minut: Bjud in gruppen att samlas runt minnesplatsen och håll en tyst minut. Du kan sedan recitera några ord till minne av djuret eller miljön, lyssna på musik, sjunga, recitera en dikt eller till och med utföra en lugn dans. Varje barn kan välja att säga några ord eller uttrycka sina tankar.
5. Minnesplats eller grav: Slutligen kan du begrava organismen på en lämplig plats, till exempel under ett träd. Du kan också placera ett kors, en blomma eller ett annat minnesmonument byggt av naturmaterial på graven.

Fortsatt diskussion: Efter minnesstunden kan ni fortfarande diskutera med gruppen vad som hände och hur de känner. Påminn gruppdeltagarna om att det är normalt att känna sig ledsen och att det är värt att prata om det med vänner eller vuxna. Om det passar in i ert schema kan ni ordna en saftstund och prata om det. 

Varför är detta viktigt? En minnesstund är en möjlighet för barn att lära sig att hantera sorg på ett hälsosamt sätt. Det är viktigt för dem att lära sig att sorg är en normal del av livet och prova sätt att uttrycka och bearbeta den i en trygg miljö. Dessutom lär sig barn att känna igen andras känslor och visa medkänsla inför förlusten för andra. Att ordna en begravning ger en möjlighet att lära barnen respekt för naturen och en förståelse för livets kretslopp.  

Åldersrekommendation: Vargungar och äventyrsscouter

Gå ut tillsammans för att samla skräp från den närliggande naturen. När ni har samlat tillräckligt med skräp, lägg allt skräp i en gemensam hög.

Föreställ er i gruppen hur klimatförändringarna skulle se ut om det var monstret i en saga. Bygg de monster ni föreställer er på marken av skräpet ni samlat ihop.

Ni kan till exempel fundera på:

• Hur ser klimatförändringarna ut?
• Vilken typ av lemmar rör sig klimatmonstret med?
• Vad har klimatmonstret för huvud?
• Vad äter klimatmonstret för mat?

Övningen kan också göras genom att rita. Det är också en bra idé att inkludera ett stärkande element i övningen. Du kan göra en motsvarighet till monstret, en moder jord gjord av naturmaterial eller en beskyddare av den biologiska mångfalden.

Till slut hamnar klimatmonstret i roskis.

Vidare diskussion: Diskutera tillsammans vad ni tycker om ordet "klimatförändringar" och hurdana känslor väcker ordet.  

Varför är detta viktigt? Det kan ofta vara lättare att hantera svåra ämnen genom något konkret. Kreativa uttryck och konst är viktiga för att uttrycka känslor och hantera miljöfrågor. Att bygga tillsammans är ett roligt sätt att samarbeta och kan dessutom väcka många skratt.

Åldersrekommendation: äventyrarsscouter och spejarscouter

Uttryck känslor relaterade till miljöförändringar med symboler.

Gå ut tillsammans och bygg symboler med gruppen av olika naturmaterial. Du kan komma på ett gemensamt tema eller välja ett lämpligt tema från listan nedan. Om det nyligen har varit en klimat- eller miljöfråga som berör gruppen och som ni vill ta upp tillsammans kan ni också beskriva detta.

• Ett monument över den miljöförstöring som på senare tid väckt sorg. Till exempel skogsbränder, förlust av biologisk mångfald eller klimatförändringar
• Sorg eller ilska över förändringar i omgivningen
• En symbolisk konstruktion för hopp

OBS! Instruera gruppen att endast använda växtdelar som har fallit till marken och/eller dött.  

Vidare diskussion: Varför är symboler eller monument viktiga? Vilka typer av saker hedras i ditt samhälle? Har du egna minnessaker eller symboler för saker du tycker är viktiga? Vad skulle vi vilja påminna oss själva och andra om med symboler? Vilka saker i vardagen är sådana att det är svårt att komma ihåg dem utan symboler? 

Varför är detta viktigt? Det kan ofta vara lättare att hantera svåra ämnen genom något konkret. Kreativa uttryck och konstens möjligheter är viktiga för att uttrycka känslor och miljöfrågor. Förmågan att skapa symboler och bearbeta saker genom dem är en viktig färdighet i livet.

Åldersrekommendation: spejarscouter och explorerscouter

Låt oss som grupp lära känna hur gruppmedlemmarna ser på framtiden. Låt oss tillsammans diskutera hot, rädsla och hopp om framtiden.

Dela in gruppen i grupper om cirka fyra personer. Grupperna får ett pappersark och en penna. I varje omgång (1-3) flyttas pappret till nästa grupp. Gruppen läser först texten från den andra gruppen och fortsätter sedan berättelsen enligt gruppledarens instruktioner. Alternativt kan berättelsen ritas, spelas upp eller filmas på video.

1. Gruppen skriver en kort beskrivning av staden de bor i nu eller av någon fiktiv stad som skulle kunna existera just nu. Gruppen svarar bland annat på frågor om hurdana människor som bor i staden och hur de mår, hur staden ser ut och hur naturen syns i staden. Efter att ha skrivit ger gruppen berättelsen de har skrivit till nästa grupp, som läser berättelsen sinsemellan.
2. Låt oss nu gå vidare till 2050. Effekterna av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald syns nu starkt i staden. Gruppen skriver en kort beskrivning av hur staden ser ut nu. Efter att ha skrivit ger gruppen berättelsen de har skrivit till nästa grupp, som läser berättelsen sinsemellan.
3. Skapandet av framtiden ligger i mänsklighetens händer. Nu skriver gruppen den sista delen av berättelsen. Nu har mänskligheten vaknat upp till sitt eget tillstånd och bestämmer sig för att ge sig ut för att rätta till situationen. Vad människor bestämmer sig för att göra för att fixa situationen de har hamnat i. Vilken typ av åtgärder som görs i staden och hur de påverkar. 

Vidare diskussion: Är det lättare att föreställa sig framtiden som skrämmande och plågsam eller som en trygg och välkomnande plats? Varför tycker du att det är lättare att föreställa dig en negativ/positiv framtid? Hurdana framtidsvisioner möter du vanligtvis i till exempel filmer och böcker? 

Varför är detta viktigt? Unga människor växer ofta upp med negativa framtidsvisioner. Förutom negativa bilder av framtiden är det bra att öva på att tänka positivt om framtiden och betona att framtiden ligger i våra egna händer. 

Åldersrekommendation: spejarscouter och explorerscouter

Klimatförändringen innebär många olika känslor och tankar som alla är en del av livet och har rätt att existera. Vi kan lära oss känna olika känslor tillsammans med hjälp av emojis.

Ladda ner ett klimatkänslo-hjul med emojis  

Var och en väljer sitt eget lilla naturliga element, till exempel en sten, ett löv eller en kotte.

Gruppledaren säger ord som gruppen ska reagera på genom att föra sitt eget element till en punkt som beskriver den egna känslan. Du kan använda ord som: miljöaktivist, natur, skog, Östersjön, klimatförändringar, artutrotning, hållbara livsstilar, biologisk mångfald, fossila bränslen, förnybar energi, överkonsumtion, koldioxidavtryck, utsläpp av växthusgaser. Ni kan också komma på fler ord tillsammans.

Diskutera slutligen de känslor du hittade. Vad handlar den här känslan om eller vad är dess budskap? Det är inte värt att ta för många ord för uppgiften så att du har tid att diskutera de uppväckta känslorna i lugn och ro.

Vidare diskussion: Diskutera hur du kan reagera dina känslor, vad kan du göra för att förbättra känslan? Exempel på hur vi kan reagera på olika känslor:

• Ilska: en uppmaning att rätta till missförhållanden
• Sorg: en inbjudan att möta förändring och uppskatta saker
• Rädsla: uppmaningar att reagera på hot
• Positivitet: en uppmaning till handling och omtanke

Varför är detta viktigt? Att acceptera existensen av känslor är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå och bearbeta dem bättre. Betydelsen av gemenskap och socialt stöd betonas när känslorna behandlas tillsammans, vilket minskar känslan av ensamhet och skapar acceptans för att prata öppet om känslorna. Att namnge och identifiera känslor är centralt för att hantera och förstå dem, vilket gör det lättare och mindre betungande att bearbeta känslor. Övningen bygger på material från Climate Metal Health.

Åldersrekommendation: spejarscouter och explorerscouter

Diskutera med gruppen vilken typ av klimat- eller miljörelaterade nyheter eller saker du har sett som har gjort dig arg den senaste tiden.

Ägna cirka 15 minuter åt att ventilera ilska på det sätt som gruppen föredrar. Till exempel skrika, kuddkrig, boxning i luften osv.

Vidare diskussion: Vilka olika sätt hittade du för att få utlopp för ilska eller vilka vanor brukar du använda? Vilka sätt fungerar och vilka gör det inte enligt gruppen? Vilka tycker gruppen är konstruktiva sätt att vara arg på och vilka är det inte? 

Varför är detta viktigt?  Klimatförändringar kan också åtföljas av känslor av ilska, det vill säga så kallad klimatilska. Förmågan att hantera ilska stöder individens mentala välbefinnande, relationer och hjälper till att få dem som vaknar i sig själva till konstruktiv handling. Mindworkslab har samlat information om hur man kan hantera ilska konstruktivt.

Åldersrekommendation: roverscouter och vuxna

Att skriva berättelser om klimatförändringar ur olika perspektiv.

Del 1.

1. Tänk på ett minne av en miljökatastrof som du upplevt eller en konsekvens av klimatförändringarna som du kan dela med andra. Hjälpfrågor för att välja ett minne?

• Har du varit med om extrema väderförhållanden? Till följd av klimatförändringen kommer extrema fenomen som översvämningar, värmeböljor, torka och orkaner att bli vanligare.
• Har du sett någons miljö förändras? Har du till exempel besökt en hygge, sett ett område som invaderats av främmande arter eller ett skräpigt strövområde?
• Eller har du deltagit i en aktivitet, till exempel en demonstration eller ett projekt som syftar till att förbättra miljöns tillstånd?
•  

2. Dela upp er i par. Var och en turas om att dela med sig av sina egna minnen, och den andra lyssnar som en nyfiken journalist och skriver anteckningar. Slutligen kan lyssnaren också ställa klargörande frågor. Du kan till exempel fråga vad den som upplever såg, hörde eller luktade. Hurdana tankar och känslor gav upplevelsen upphov till? Vad var det han insåg? (15 minuter)
3. Därefter skriver alla en fiktiv, jag-formad berättelse baserad på minnet av sin partner. Berättelsen kan skrivas som om den hade hänt dig själv eller ur en fiktiv karaktärs synvinkel. Nu är det tillåtet att förvandla fakta till fiktion, vilket innebär att du kan lägga till påhittade element, överraskande detaljer och spännande vändningar i texten. Vad drömmer en person om eller vad är han rädd för vid tidpunkten för händelsen? Kan det här ögonblicket vara en vändpunkt i en människas liv? (30 minuter)
4. Till sist läser paret sagorna för varandra. Du kan också fråga om något av paren vill läsa sina egna berättelser för hela gruppen.

Del 2.  

Försök skriva om det egna eller ett pars klimatminne ur ett icke-mänskligt perspektiv. Hur skulle en tall, en myra, en sten eller en skata som flög förbi ha tolkat denna situation? Vad skulle ha intresserat den andra personen i situationen? På vilket slags språk skulle den andra personen kunna dela med sig av sina iakttagelser?

Vidare diskussion: Eftersom det finns så mycket lidande i världen kan det ibland finnas en risk för så kallad compassion exfatigue. Utmattning av medkänsla är en individs överdrivna oro och sorg över miljöns tillstånd och framtid. Detta kan bero på ständig exponering för oroande nyheter, medvetenhet om förstörelsen av naturen och de allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna.  

Diskutera tillsammans om ni har upplevt medkänsla, utmattning och hurdana saker ni har upplevt. Vilken typ av metoder kan användas för att lindra utmattning. Hur mycket av världens problem är rimligt att ta?

Varför är detta viktigt? Empati, medkänsla och omtanke är viktiga förmågor för ett gott liv. Att utöva empati med olika människor och organismer är viktigt för att utvidga gränserna för omtanke. Att sätta sig in i någon annans roll kan odla medkänsla. Miljö- och klimatångest är egentligen miljöempati: omtanken ligger i botten.

Åldersrekommendation: roverscouter och vuxna

Dialogpaus är en metod som främjar konstruktiv diskussion om vilket ämne som helst och hjälper till att förstå sig själv, andra och världen bättre. Det bygger tillit, stärker inkludering och ger en röst åt dem som är tysta.

Dialogpaus-metoden har färdiga diskussionsmallar, men du kan också välja ett eget tema och använda metoden i det.

Scouterna erbjuds gratis utbildning i Dialogpaus-metoden två gånger om året.

Du hittar mera information om dialogpaus-metoden på den här hemsidan.