Långfärdsmärke - Gyllene rodret

Gyllene rodret är ett av tre långfärdsmärken. De andra två är björntanden, som utförs vandrandes, och bäversvansen, som utförs paddlandes eller roendes. Långfärdsmärkena   utgör diplom för aktivt friluftsliv bland scouter . Björntanden är det äldsta av dessa märken och härstammar från 1955, då första studien blev godkänd. Bäversvansen och gyllene rodret är nyare långfärdsmärken och utförs på vattnet, men följer samma traditioner som björntanden.

Gyllene rodret utförs som en långfärd efter noggranna förberedelser. Under långfärden utförs en lekmansstudie med valfritt ämne, samt skrivs en dagbok och en loggbok där man noggrant beskriver långfärdens gång, och utvärderar bland annat utrustning och matplanering för att utveckla sina framtida långfärder.

Målsättningen med gyllene rodret är att väcka nyfikenheten och möjliggöra ett spännande äventyr för den som utför långfärden samt att ta kurs mot okända vatten och kasta loss från vardagen. Långfärden är även en möjlighet för äldre ledare att väcka den äventyrslystna scouten inom sig och utmana sig själv. 

Seglingsområdet

Syftet med gyllene rodret är en skärgårds-  eller insjöseglats; inte en offshore seglats. De intressantaste äventyren skapar man ofta utanför sina egna hemmavatten. Björntanden har som krav att vandringen sker minst 100km hemifrån, men det finns inget krav på att seglatsen för gyllene rodret ska börja långt borta på grund av utmaningen  att transportera båtar. Man kan ändå överväga möjligheterna att transportera kårens egna båtar eller låna båt på en annan ort .  Oberoende bör man ta kurs bort från hemmahamnen och ut mot mera okända vatten, så att man kommer bort från hemmaknutarna. 

Seglatsrutten

I ruttplaneringen bör man i synnerhet beakta säkerhetsaspekterna och begräsningarna som båten och vädret  sätter. Planera redan långt i förväg alternativa rutter eller alternativa dagsetapper för bland annat olika vind och väderförhållanden.

Fäst i synnerhet uppmärksamhet på förhållandena och den övriga trafiken på stora farleder samt vid korsandet   av större fjärdar. De är också viktigt att tänka på de krav som deltagarnas studier lägger på ruttplaneringen. 
Under långfärden ska man noga dokumentera rutten i dagboken och loggboken. Ifall det under långfärden sker ändringar i den planerade rutten, ska dessa också noggrant dokumenteras med motiveringar till varför ändringarna skett. Då seglatsen är en långfärd är syftet att dagligen förflytta sig vidare till ett nytt ställe, förutom om studien absolut kräver något annat.

Seglatsen

Långfärden ska utföras med en lättbåt. I andan av gyllene rodret utförs seglatsen med en jolle (till exempel RS Vision, Scout, E-jolle, Laser, Still, Snipe, Terhi Sail), eller lite större båt som ännu kan klassas som småbåt  (My, 606 eller motsvarande). Det  är dock inte ändamålsenligt att välja minsta möjliga jolle, exempelvis   en Optimist, till denna långfärd. Man kan också efter avtal utföra gyllene rodret med en liten kölbåt med ruff, men då tillkommer kravet att man utför två nattseglatser, 4 h var (mellan 24-06 på natten).

För att kraven ska vara samma för samtliga, får ingen båt använda motorkraft under långfärden. Undantag görs dock för att ta iland, ifall det är absolut nödvändigt, och i farosituationer.

Längden på långfärden och övernattningar

Under långfärden ska man segla minst 100 sjömil under minst 6 dygn. Man övernattar i regel under bar himmel eller i egna  medtagna tält, vindskydd eller dylika. Två nätter får man övernatta inomhus, till exempel i en stuga eller i båten. 
Under långfärden ska man dagligen förflytta sig vidare till nästa plats men för studien kan man hålla så kallade vilodagar. Vilodagar får uppta maximalt en femtedel av alla seglatsdygn.

Övriga besättningsmedlemmar

Långfärden får utföras i grupp med maximalt fyra personer medräknat de som utför gyllene rodret. Gyllene rodret är alltid en individuell prestation, men de t finns inga begränsningar på till exempel ålder på övriga deltagare och alla måste inte genomföra gyllene rodret. 

Utrustning och matplanering

Under långfärden ska man klara sig med den seglings-  och utfärdsutrustning man kan transportera med sig. Man ska också huvudsakligen klara sig med den mat man själv packat med sig, men man får komplettera bland annat genom att fiska, plocka bär, svamp eller dylikt under långfärdens gång. 
En personlig utrustnings- och matutvärdering tillhör genomförandet av gyllene rodret. Utvärderingens syfte är att utveckla din kunskap om utrustningens egenskaper och behovet av den, samt att hjälpa dig planera framtida seglatser mera effektivt.

Till kraven hör också att upprätta en utrustningslista på alla dina personliga saker och den gemensamma utrustningen ifall besättningen består av flera personer. Lista utrustningens egenskaper och utvärdera dem i kontext av långfärden i synnerhet enligt deras användbarhet, nödvändighet, fördelar, nackdelar, brister och behov under kommande seglatser. 
Maten redovisas i form av en meny för långfärden. I menyn ska man uppskatta mängder för olika ingredienser, hur lätt/svår tillredningen är och hur vikt/volym förhåller sig till transportbarheten. Utvärdera också om de maträtter som tagits med på långfärden kan användas på nytt på motsvarande långfärder och om inte, varför så och vad kan de ersättas med.

Dagbok och loggbok

Under seglatsen för varje deltagare dagbok över resans gång, och skriver ner bland annat tankar och funderingar om resan och saker man lagt märke till. Målet med att föra dagbok är att deltagaren utvecklar sina egna utvärderings-  och seglatsplaneringskunskaper så att hen lär sig något nytt och utvecklar sina handlingssätt. Utöver det är syftet med dagboken att observera sin omgivning och samla minnen och scouthumor.

Dagboken ska också innehålla en noggrann ruttbeskrivning och ha rutten i en bilaga utritad på ett sjökort.

På varje båt för man också loggbok i enlighet med god sjömanssed. Dagboken är alltid personlig, men loggboken kan vara gemensam för hela besättningen  om så önskas. 

Allmänt

Studien som utförs under seglatsens gång är en betydelsefull och viktig del av gyllene rodret, lika som för de andra långfärdsmärkena . Syftet med studien är att tillföra ny information om seglatsområdet främst för eget bruk och nöje. Studien ska inte vara en akademisk eller professionell studie, men ska ändå vara skriven enligt god praxis och vara sammanhängande.

Studiens ämne ska vara tydligt begränsat och formulerat, samt innehålla tillräcklig grundinformation och observationer enligt vilka det är möjligt att nå en slutsats. Syftet är att försöka  besvara de frågor man ämnat utreda. 
Hela processen kring utförandet av  studien ska dokumenteras i slutrapporten som en egen del. Syftet är inte att utföra en studie bara för att det  krävs, utan för   att utveckla sina egna kunskaper och för att   upptäcka något nytt. När man väljer ämne är det  önskvärt att sträva till att hitta scoutiga och underhållande aspekter som också kan vävas in i studien.

Studiens ämne

Deltagaren får fritt själv välja ämnet för sin  studie, men den bör ha en tydlig koppling till seglatsen eller seglatsområdet (naturen, människorna, kulturen etc.). Utrustning eller matplanering kan inte utgöra ämne för studien eftersom dessa redan ingår som en del av genomförandet.

Inspiration för ämne kan man söka bland tidigare studier som gjorts i samband med genomförandet av gyllene rodret, bäversvansen eller björntanden. Idéer för aktuella ämnen till studien kan deltagaren också få genom att kontakta sjörådet eller organisationer som jobbar med miljöfrågor, natur eller turism i det planerade seglatsområdet.

Genomförandet av studien

Slutrapporten för en väl utförd studie är tydlig och sammanhängande. Slutrapporten innehåller:

1. En forskningsplan som är noga genomtänkt och har godkänts av Finlands Scouters (hädanefter FS) Meripartioryhmä före seglatsen
2. Materialet som samlats in enligt de metoder som beskrivits i forskningsplanen för att besvara de frågeställningar som man ämnat besvara. Materialet kan bestå av bland annat ögonvittnesbeskrivningar, bilder, intervjuer etc..
3. Beskrivning på hur materialet utnyttjats och analyserats.
4. Resultaten och en presentation av de slutsatser som dragits baserat på dessa.

Alla dessa delar ska inkluderas i slutrapporten då de är relevanta för studien i fråga. Informationen i slutrapporten ska vara presenterad så att även en utomstående person som inte är insatt i ämnet kan läsa rapporten och förstå vad den handlar om, vad som gjorts och vilka slutsatser som nåtts. Det ska framgå i studien vad som är information producerat av författaren själv och vad som citeras av andra. Studien är alltid individuell. 

Förhandsplanen

En förhandsplan är en obligatorisk del av gyllene rodret och ska skickas till FS Meripartioryhmä före genomförandet av seglatsen. Förhandsplanen består av en seglatsplan, en säkerhetsplan och en forskningsplan.

Det är viktigt att man, innan man ger sig ut på äventyret,    har skaffat sig tillräcklig kunskap av att segla med den typ av båt som man planerar segla. FS Meripartioryhmä utvärderar och godkänner förhandsplanen och ger vid behov skriftliga instruktioner i god tid innan genomförandet av seglatsen. Redan i planeringsskedet, före man skickar in en förhandsplan, lönar det sig att vara i kontakt med FS Meripartioryhmä så att alla utmaningar och frågetecken kan redas ut i god tid.

Seglatsplanen ska innehålla:

• Besättningens information (namn, ålder, scoutbakgrund och tidigare seglingserfarenhet)
• Ruttplanerna: dagsetapper och alternativa rutter för olika väderförhållanden, kartskisser, information om nödvändiga bokningar och tidpunkterna för genomförandet av seglatsen.
• Säkerhetsplanen där det framgår:
  • Besiktningsinformation (om kölbåt)
  • Säkerhetsutrustning ombord
    • På ett litet fartyg kan alla listas, på en större endast de viktigaste
  • FHJ-utrustning och -kunskaper
    • All FHJ-utrustning behöver inte listas upp, men lägg i synnerhet märke till specialutrustning som till exempel rymdfiltar, fästingspincett och eventuella mediciner
  • Ruttanmälan
  • Bekanta dig också med Finlands Scouters säkerhetsföreskrifter för skrivandet av säkerhetsplanen
• En lista på besättningens gemensamma utrustning och respektive deltagares egen utrustning. 
• En matplan i form av en meny med uppskattade mängder och plan över möjliga provianteringar under resans gång.
• En kostnadsuppskattning för seglatsen.

Forskningsplanen ska innehålla:

• Studiens ämne
• Förutsättningarna för studien (personliga motiveringar för genomförandet av just denna studie och beskrivning på behovet av studien)
• Bakgrundsinformation för studien
• Frågeställningen för studien
• Beskrivning av metoderna som ska användas för att besvara frågeställningen och de material som behövs för att samla in information
• Beskrivning av de krav som studien sätter på genomförandet av seglatsen (till exempel med tanke på rutt och tidtabell)

Slutrapporten

Slutrapporten ska vara en noga genomtänkt och sammanhängande helhet. Rapporten kan produceras antingen på papper eller i elektronisk form. Kartor, ritningar och bilder livar upp rapporten.

Slutrapporten består av:

• Författarens namn, kår och distrikt/förbund
• Studiens ämne, seglatsens område, tidpunkt och beskrivning av båten
• Den godkända förhandsplanen som innehåller seglatsplanen, säkerhetsplanen och forskningsplanen
• Studien som innehåller:
  • Frågeställningen, materialet, metoderna, resultaten och slutsatserna
  • En utvärdering av pålitligheten av studien och dess resultat
• Rutten ritad på ett sjökort
• Seglatsdagboken som innehåller en noggrann ruttbeskrivning
• Loggboken (som kan vara gemensam för alla deltagare)
• Utvärdering av utrustning och mat

Slutrapporten skall skickas in till FS Meripartioryhmä inom 3 månader från genomförandet av seglatsen. Efter godkännande av prestationen skickas diplom och märke till distrikt/förbund för att tilldelas under följande ändamålsenligt tillfälle. 

Gyllene rodret utvärderas, godkänns och tilldelas av FS Meripartioryhmä. Grunder till underkännandet av en prestation är bland annat:

• Två personer skickar in en gemensam rapport (gyllene rodret är utan undantag en individuell prestation)
• Förhandsplanering och förberedelser saknas helt och hållet  eller förhandsplanen har inte skickats in på förhand för granskning
• Seglatsen har avbrutits
• Studien är bara en bunt av lösa observationer utan några förberedelser, en frågeställning, slutsatser eller reflektion
• Seglatsens längd var för kort antingen i tid eller sträcka
• Utrustnings- eller matplanen saknas helt
• Rutten eller prestationen bedöms, baserat på genomförarens seglingsbakgrund och erfarenhet, som för lätt (till exempel om motor har utnyttjats för mycket eller om maten ofta handlades i butiker på vägen)

Anvisningarna för Gyllene rodret är godkända av SP-FS Meripartioryhmä 18.9.2021
Översättning gjord av FiSSc:s Sjöråd december 2022