Program för fred

Fred är ett viktigt och ständigt aktuellt tema som syns i scoutingens värderingar och i scouternas verksamhet lokalt, nationellt och globalt. 

Fredsfostranprogrammet inom scoutingen har som mål att minska ojämlikhet bland de unga, och ge unga konkreta sätt att i sina egna sammanhang motarbeta diskriminering och arbeta för jämlikhet. Mer om projektet kan du läsa (på finska) på den finskspråkiga sidan.

Materialet kring fredsfostran är uppbyggt kring fem delområden:
• Samarbetsförmåga och empati – kompisfärdigheter
• Känslomässiga färdigheter och trygghetsfärdigheter
• Förståelse för hur konflikter uppstår
• Kännedom om mångfald
• Konfliktlösning

Aktivitetstips, lekar och övningar för möten och utfärder:

Övningar för åldersgrupperna (se längre ned)

Pauser: spejar- och explorerscoutprogrammets pauser innehåller massa olika övningar kring dialog, fördomar, samarbete etc; bland annat pauser kring växelverkan

Ur programsatsningen Från ord till handling: 

• delmål: Jämställdhet
• delmål: Minskad ojämlikhet
• delmål: Fredliga och inkluderande samhällen 

Material för spejardagar med fredstema: Materialpaket

seppo.io-spel kring fredsfrågor: instruktioner

Förhållande till andra, del av en grupp; passar till exempel bra att göra som en del av spåret Starkare tillsammans, men fungerar såklart också som enskild övning.

Aktiviteten är tagen ur scouternas Aseman Lapset rf:s Friends-material 

Aktiveten ska lyfta självförtroendet och lära vargungarna att lyssna på varandra. Dessutom lär det vargungarna att värdesätta olikheter och hitta styrkor i sig själv och andra.  

Ledaren frågar olika frågor av vargungarna. Vargungarnas uppgift är att bakom den i flocken som passa bäst in på frågans svar och lägger handen på hens axel. Det kan vara bra att påminna om att vi i den här leken rör oss tyst och försiktigt. Man kan också säga åt vargungarna att i den man inte får gömma sig och man får inte välja ledaren. Aktiviteten passar bäst för såna grupper som har fungerat tillsammans en tid.  

Frågor:  

• Vem i gruppen har du känt längst?
• Med vem skulle du starta en korvkiosk?
• Vem skulle du ha eldvakt med?
• Om du behöver hjälp med knopen på halsduken, vem frågar du?
• Vem kan berätta för dig var nästa vargungemöte är?
• Vem skulle du berätta en hemlighet för?
• Vem är bäst på att vara tyst i gruppen?
• Vem är bäst på att orientera?
• Vem blir en utenisse när hen blir stor?
• Vem får köra brandbil som stor?
• Vem löser andras bråk?
• Vem har det roligaste skrattet?
• Vem är mest hemlighetsfull?
• Vem har dom bäst vitsarna?
• Vem blir aldrig arg?
• Vem skulle du paddla kajak med?
• Vem är en vaniljsoftis? 

Ledaren behöver se till att alla i gruppen lyfts upp minst en gång. Till sist får flocken komma på varför just deras vargungeflock är bäst i världen. (Eftersom vi har alla fantastiska olika, viktiga typer med oss!)  

Passar till exempel bra att göra som en del av aktiviteten Andra människor i väderstrecket Öster, men fungerar såklart också som enskild övning.

En version på Röda korsets Mot rasism verksamhetsmaterial.  

Be varje äventyrsscout att fundera hur hen skiljer sig från de andra i gruppen (eller en stor del av dem). Om det är svårt att komma på kan du hjälpa genom att föreslå vilka skillnader det kan handla om: någon hobby, speciell skicklighet, yttre egenskaper, familjestruktur, modersmål osv. Efter en runda kan man konstatera att vi alla är olika på något sätt – unika. Efter det här kan ni börja leka.  

Likhetsleken 

Dela in äventyrsscouterna 4-5 personer per grupp. Ge ett papper till varje grupp. Be att gruppen skriver ner så många likheter och saker de gillar som de bara kan komma på. Det kan vara saker de gillar eller inte gillar, hobbyn, saker förknippade till familjen och så vidare. I slutet får varje grupp berätta vad de har gemensamt. Be de andra att markera om saken också stämmer in på dem.  

Diskutera 

Fråga vilka tankar hos äventyrsscouterna diskussionen kring likhet och olikhet väckte. Berätta att ofta väcks fördomar från det att vi upplever att andra människor är olika oss. Uppmärksamma hur mycket gemensamt vi har. Diskutera varför det är viktigt att man i äventyrsgruppen har bra gruppanda och att alla känner att de hör till gruppen. På vilket sätt kan det förbättra er beredskap? 

Debatt: Mörkt eller ljust bröd? 

I argumentationsövningen övar man att motivera sina åsikter och att lyssna på andra.  

Dela upp patrullen i par. Den ena spejaren motiverar under en minut varför rågbröd är bättre än ljust bröd. Den andra lyssnar utan att avbryta. Efter en minut byter man – den som nyss varit tyst motiverar varför ljust bröd är bättre än rågbröd.  

Man kan fortsätta argumentationsövningen med flera olika frågor och teman:  

• motivera varför xylitolpastiller är ett bättre alternativ än xylitoltuggummi – och tvärtom 
• motivera varför en hållbar vattenflaska är bättre än en engångsvattenflaska – och tvärtom 
• motivera varför barn har rätt till utbildning 
• motivera varför det är viktigt att undersöka hållbar utveckling 
• motivera varför det är viktigt att bekämpa klimatförändringen 
• motivera varför det är mer ekologiskt att köpa återanvända kläder än nya  

Med äldre scouter kan man fördjupa temana, till exempel  

• motivera varför det är viktigt att stater har ett rättsväsen 
• motivera varför ett flerpartisystem försvarar demokratin effektivare än ett enpartisystem 

Diskutera tillsammans: Vilka motiveringar använde ni? Vad vädjade ni till hos den andra? Vilka motiveringar var effektiva? Var det svårt att motivera något som man själv inte höll med om?  

Ledaren kan hitta på fler saker som eleverna motiverar till varandra. I en del så kallade oväsentliga frågor [som i fallet med ljust bröd och rågbröd] är syftet att hitta på motiveringar till saker som man nödvändigtvis inte själv ens har en åsikt om och därmed sätta sig in i situationen hos en människa som tänker annorlunda.  

Källa: Allianssi ry. [2011]. Rollspelet Gaia – Kansojen kokous. 

Passar till exempel bra att göra som en del av aktiviteten Mänskliga rättigheter tillhör alla i fickan En del av samhället, men fungerar såklart också som enskild övning.

Bakgrunden till konflikter - Vem kränker och vem blir kränkt? 

Alla har ett ansvar att inte kränka andras mänskliga rättigheter. Vad innebär ansvaret i praktiken? Hur fördelas ansvaret i samhället? 

Gör först uppgift 1 och sen uppgift 2  

Uppgift 1 

Diskutera i små grupper, 3-4 pers per grupp – vid behov parvis. Det är viktigt att grupperna är så små att alla får möjlighet att diskutera ämnet.  

Varje grupp väljer en rättighet och funderar på hur den kränks i ungas vardag.   

Rättigheter:  

• Alla har rätt till sina egna gränser 
• Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och till sin sexualitet 
• Alla har rätt till sina egna åsikter och känslor 
• Alla har rätt att vara sig själv 

Uppgift 2 

Alla grupper får en gruppering vars uppgift är att försvara den sexuella självbestämmanderätten. Gruppen hittar på ett förslag på en åtgärd till den egna grupperingen.   

Grupperingar:  

• Kompisar 
• Lärare
• Föräldrar
• Förbipasserande utomstående
• Samhället 

Frågor: 

• Vad kan grupperingen göra när en kränkning av självbestämmanderätten uppstår? 
• På vilket sätt kan grupperingen främja den sexuella självbestämmanderätten? 
• Vad kan varje gruppering göra konkret för att sätta stopp för kränkningar av den rättighet gruppen valt i första uppgiften? 

Passar till exempel bra att göra som en del av aktiviteten Mångfald i samhället  ur ämnesområdet Mångfald och attityder, men fungerar såklart också som enskild övning.

Rita en tidslinje från 1906 till 2012. 

Lägg in alla förändringar i Finland på tidslinjen:  

• Allmän rösträtt för alla i Finland 

• Lag om lika lön för kvinnor och män 

• Jämställdhetslag mellan kvinnor och män  

• I translagen stryks avsnittet som kräver infertilitet för att bekräfta det juridiska könet.  

• Homosexuella handlingar stryks ur brottslagen 

• Homosexualitet stryks från listan över sjukdomar 

• Våldtäkt inom äktenskapet blir brottsligt 

• Det blir förbjudet enligt strafflagen att slå barn 

• En gift kvinna befrias från sin mans förmyndarskap 

• Samkönade par får ingå registrerat parförhållande 

• Transvestism slutar klassas som sjukdom 

• Bordellerna i Helsingfors stängs 

De rätta svaren för kontroll: a) 1906, b) 1962, c) 1987, d) har ännu inte hänt (2022), e) 1971, f) 1981, g) 1994, h) 1984, i) 1929, j) 2002, k) 2011 l) 1908