Äventyrsscoutens #VÅRTHAV-märke består av fyra dyk.

#dyk 1 LÄNGS YTAN
#dyk 2 UNDER YTAN
#dyk 3 MOT BOTTEN
#dyk 4 FRIDYK

Via dyken bekantar sig äventyrsscouterna med Östersjön. De planerar och förverkligar sin egen verksamhet och påverkar andra människor i arbetet för Östersjön.

MÅLSÄTTNING: Målsättningen med märket är att fästa äventyrsscouternas uppmärksamhet vid Östersjön och dess skick. Äventyrsscouterna agerar för att Östersjön ska må bättre.

BESKRIVNING: Äventyrsscouterna undersöker Östersjön och agerar aktivt för Östersjön. Äventyrsscouterna bekantar sig med Östersjöns mångfald och lägger märke till tecken på människans inverkan på Östersjön.

För att få #VÅRTHAV-märket ska äventyrsscouten ha gjort alla fyra dyk.

Kaptenens uppgift är att hjälpa äventyrsscouterna att välja, eller att själv välja, de tips på utförande ur varje dyk som passar äventyrsscoutgruppen bäst. För att uppnå målsättningen kan gruppen gärna använda sig av flera tips eller hitta på egna sätt att göra uppgiften. Kaptenen har också en viktig roll i att hjälpa äventyrsscouterna att förstå innebörden och målsättningen med varje dyk.

Efter att ha utfört alla dyk kan vargungen om hen vill köpa #VÅRTHAV-märket (finskspråkigt) i Scandinavian Outdoor och fästa det på evenemangsmärkets plats framme på scoutskjortan.

DYK #1 LÄNGS YTAN

MÅLSÄTTNING: Äventyrsscouterna bekantar sig med havets, sjöarnas och vattendragens mångfald. De lär sig känna igen en del av organismerna som lever längs Östersjöns kuster. Äventyrsscouterna vet att alla invånare i länderna runt Östersjön påverkar havets skick.

BESKRIVNING: Äventyrsscoutlaget undersöker Östersjön och Finlands vattenområden på en nivå som är lämplig för åldersgruppen. Äventyrsscouten tar reda på hurudan förbindelse det finns mellan hens egen hemort och havet. Äventyrsscouterna bekantar sig med arterna på Östersjöns stränder.

LEDARENS UPPGIFT: Kaptenen tar på förhand reda på information om vattendragen på det egna närområdet och om de organismer som lever i och bredvid vattendragen, samt skaffar material som behövs för uppgiften. Hen ser till att varje äventyrsscout förstår målsättningen med uppgiften.

TIPS PÅ HUR AKTIVITETEN KAN GÖRAS:

ÖSTERSJÖNS INVÅNARE

Äventyrsscouterna bekantar sig med länderna längs Östersjöns kust. Laget kan öva ländernas namn genom att märka ut dem med lappar på en gemensam kartbotten. Kaptenen kan till exempel använda sig av Otavas Östersjökarta som finns bland #VÅRTHAV -materialet. Äventyrsscouterna kan bege sig på resa till städer runt Östersjön med Googles karttjänst. Vilka likheter och skillnader hittar äventyrsscouterna mellan den egna hemorten och städerna? Och vilka likheter och skillnader finns mellan de olika ländernas kuststäder?

ÖSTERSJÖN I DAGSTIDNINGARNA

Äventyrsscouterna samlar pressklipp om Östersjön. Om laget inte har tillgång till tidningar så går det också att leta upp artiklar på nätet. Kaptenen hjälper med att printa ut artiklarna. Äventyrsscouterna går tillsammans igenom pressklippen och funderar på hur havets skick varierar.

Äventyrsscouterna gör ett kollage av pressklippen.

ÖSTERSJÖSTIG

Kaptenen printar ut uppslagstavlorna som finns på WWF:s sidor och gör med hjälp av dem en naturstig med Östersjötema. Tavlorna hjälper äventyrsscouterna att lära sig om Östersjöns arter och hot.

BYGG ETT VATTENDRAG

Äventyrsscouterna bygger en modell av ett vattendrag. Vattendraget börjar från en källa, rinner längs bäckar till tjärnar, åar och sjöar och till slut ut i havet.

För att modellen av vattendraget ska fungera bör källan placeras högst i modellen och havet längst ner. Modellen kan byggas inomhus med hjälp av olika kärl, eller utomhus av naturmaterial och till exempel återvinningsplast i en sluttning, där rutten kan testas med riktigt regnvatten och små flytande plastföremål.

Kaptenen berättar slutligen på vilket avrinningsområde kåren befinner sig och i vilket havsområde vattendragen rinner ut.

Med hjälp av en karta kan laget också tillsammans ta reda på avståndet till den plats där det/de närmaste vattendraget/vattendragen rinner ut i havet. Uppgiften kan också ges som uppgift för äventyrsscouterna att ta reda på hemma.

HAVSLEK

Leken fungerar bäst utomhus eller i ett stort utrymme inomhus. Lekdeltagarna namnger områden längs lekområdets kant med skyltarna Bottenviken, Bottenhavet, Skärgårdshavet, Ålands hav och Finska viken.

En av äventyrsscouterna ställer sig mitt i lekområdet, sluter sina ögon och räknar långsamt till tio. Medan hen räknar flyttar sig de andra lekdeltagarna till de olika havsområdena. Då äventyrsscouten i mitten räknat färdigt nämner hen, fortfarande med ögonen slutna, ett av havsområdena. Alla äventyrsscouter i det området flyttar sig till mitten och blir räknare. Äventyrsscouten som började räkna väljer ut en av de nya räknarna som får välja nästa havsområde. Äventyrsscouterna i mitten räknar igen, och de andra äventyrsscouterna sprider ut sig över havsområdena. Leken fortsätter tills bara en äventyrsscout återstår vid havsområdena och alla andra har blivit räknare.

VATTENORDSALIAS

Äventyrsscouterna och kaptenen samlar tillsammans ihop så många ord med vattentema som enligt kaptenen och beaktande lagets storlek är en lämplig mängd. Äventyrsscouterna förklarar i tur och ordning ord utan att säga ordet på lappen. De andra äventyrsscouterna försöker gissa vilket ordet är.

Vattenordsalias kan också spelas som en tävling mellan små grupper om äventyrsscouterna så vill.

VATTENDRAGENS FLYGFÄN

Laget gör en fågelutfärd till stranden. Före utfärden kan det vara bra att på ett möte bekanta sig med fågelarterna som man kan tänkas stöta på. Äventyrsscouterna försöker identifiera så många fåglar som möjligt med hjälp av fågelböcker.

Gruppen kan också sitta tysta i fem minuter och titta ut över stranden, vattenytan och himlen. Äventyrsscouterna listar hur många svanar, gäss, änder, vadare, måsar och tärnor de upptäckte, och kan om de vill tävla om vem som kände igen flest arter.

Laget kan också fundera på vilka fåglar man såg mest av. Samtidigt funderar gruppen på vilken form av näring och boplatsmöjligheter just den här stranden kan erbjuda fåglarna. Vilka arter kan man utgående ifrån det tänka sig att trivs bra på denna strand?

Bland fågelkännare kan man fråga efter utmärkta guider för fågelutfärden. Till exempel på Bird Life:s webbplats hittar man information om utfärdsfaddrar och arrangerade fågelutfärder. (sidan huvudsakligen finskspråkig).

VATTENDRAGENS RYGGRADSLÖSA DJUR

Äventyrsscouterna tar upp en hink med vatten vid stranden. Vilka ryggradslösa djur finns i vattnet? Bra material att ha är luppar/mikroskop och faktaböcker.

DYK #2 UNDER YTAN

MÅLSÄTTNING: Äventyrsscouterna känner bättre till vattendragens natur och funderar på hur man i scoutverksamheten kan arbeta för att vattendragen ska må bättre.

BESKRIVNING: Äventyrsscouterna bekantar sig mångsidigt med vattendragens djur och växter. Gruppen tar reda på vilka konkreta åtgärder i scoutverksamheten som inverkar positivt på vattenskyddet.

LEDARENS UPPGIFT: Gruppens ledare ser till att det finns mångsidiga möjligheter för äventyrsscouterna att bekanta sig med vattendragens natur. Kaptenen väljer tillsammans med äventyrsscouterna ut en åtgärd för vattenskydd och skaffar eventuella tillstånd samt utrustning som behövs.

TIPS PÅ HUR AKTIVITETEN KAN GÖRAS:

TVÄTTMEDELSRÅD

För naturen är det mycket viktigt att de tvättmedel som används är miljövänliga.

Äventyrsscouterna lär sig hur man känner igen tvättmedel som inte skadar miljön. Laget väljer ut shampoon, tvättmedel, tandkrämer och maskindiskmedel som de undersöker. Med kaptenens hjälp bekantar de sig med produkternas miljömärkning och tar reda på vilka grunder märkena ges ut på.

Till slut utreder äventyrsscouterna och planerar en miljövänlig tvätt- och diskplats i naturförhållanden.

VEGETARISK MAT OCH FISKRÄTTER

Det största hotet mot Finlands vattendrag är övergödning. En stor del av de gödande näringsämnena i vattendragen kommer från jordbruk. Framför allt köttproduktionen belastar vattendragen. Äventyrsscouterna bekantar sig med vegetarisk mat och fiskrätter genom att tillreda en måltid i kårlokalen eller på en utfärd. Gruppen letar också fram tips på näringsrika och mångsidiga vegetariska mellanmål och utfärdsmat och arrangerar provsmakning.

FISKETUR

Äventyrsscouterna planerar en fisketur. Utfärden kan också göras till ett naturcentrum eller en fiskeriskola, där experter kan förklara och ge fiskerelaterad information.

Före utfärden lär sig äventyrsscouterna att känna igen sådana fiskarter som är vanliga på området där utfärden ordnas och funderar på vad gruppen kan göra med fisk som de fångar. Ett bra sätt att öva fiskarter är att göra ett memoryspel med fiskarter. WWF:s Fiskguide hjälper en att göra ansvarsfulla fiskval:
WWF i Sveriges fiskguide (på svenska)
WWF i Finlands kalaopas (på finska)

På utfärden försöker äventyrsscouterna känna igen fiskarna som gruppen har fångat, och väljer lämpligt sätt att använda fiskarna. Kaptenen berättar om hur man kan tillreda strömming, siklöja, nors, mört och andra mindre kända matfiskar.

VÄXTEXKURSION

Äventyrsscouterna gör en växtexkursion till stranden av ett vattendrag. Med sig har laget några växtböcker.

Laget kan gärna undersöka olika vegetationsskikt på stranden. En del av växterna trivs ganska långt från vattenbrynet, medan andra växer helt och hållet i vattnet. Äventyrsscouterna kan också ta reda på vilka egenskaper växterna behöver ha för att till exempel kunna växa i en vassrugge, på en klippa eller helt och hållet i vattnet.

Äventyrsscouterna kan också göra en flora med bilder av strandens växter. Flororna kan göras som grupparbeten i mindre grupper, eller så kan laget göra en stor gemensam flora åt kåren.

UNDERSÖKNING AV VATTNET

Äventyrsscouterna planerar en vattenundersökning. Gruppen planerar och gör blanketter för sammanställning av den information de samlar in.

Äventyrsscouterna tar vattenprover av det närmaste naturliga vattnet och av dricksvatten. Vattenproven kan förvaras i slutna, genomskinliga kärl i flera veckor medan gruppen följer med dem. Bland annat vattnets temperatur, doft och färg är saker som kan undersökas.

Tips på vad man kan undersöka och hur man kan göra det kan man få från motsvarande projekt som gjorts på annat håll. Till exempe (den finskspråkiga) Meidän vesi ekoteko-tävlingen som gjorts i skolor i Vanda innehåller uppgifter som lämpar sig bra för äventyrsscouternas vattenundersökning.

Om det finns flera vattendrag i närheten kan laget göra lokala siktdjupsmätningar. Undersökningarna kan också göras i samarbete med flera scoutkårer på olika orter, och resultaten jämföras mellan kårerna.

Äventyrsscouterna tillverkar en Secchi-skiva, som används för att mäta vattnets siktdjup. För tillverkningen behövs ca 10 meter rep, en tyngd som väger 1–2 kg, till exempel ett metallföremål eller en sten, samt en rund skiva med en diameter på ca 30 cm av ett vitt, vattenfast material. Nära skivans kanter borras tre eller fyra hål jämnt fördelade runt skivan. Genom hålen träs rep, som binds ihop ca 0,5 m från skivans mittpunkt på båda sidorna av skivan. För att förhindra att skivan rör sig längs repen kan man fästa den till exempel med knopar. I ena knuten som binder ihop de tre repen fästs tyngden och i den andra mätsnöret, som med hjälp av knopar är indelat i halvmeterslängder från skivans mittpunkt räknat.

Siktdjupet påverkas av vattnets färg och partiklar. Färgen kan till exempel härstamma från humus som förts ut i vattendraget via en älv. Siktdjupet berättar om vattnets grumlighet, vilken direkt påverkar till exempel livet på vattendragets botten, till exempel hur mycket bottenlevande alger som bildas, vilket också har ett direkt samband med mängden alger ute på fjärdarna.

Det är viktigt att stå stilla då man mäter siktdjupet. Siktdjupet mäts på skuggsidan (solens reflektion i vattnet försvårar mätningarna). Secchi-skivan sänks långsamt ned i vattnet tills den försvinner ur synfältet. Det lägsta djupet den var på då den ännu syntes skrivs upp. Skivan sänks ännu en halv till en meter, sedan lyfts den sakta uppåt tills den igen syns. Djupet den är på då den igen syns skrivs upp. Siktdjupet är medeltalet av dessa två tal.

Information som antecknas är platsen där mätningarna utförts, datum och klockslag, djupet på mätningsplatsen, siktdjupet i meter, eventuella stora avvikelser i fråga om plats eller förhållanden (t.ex. väldigt grunt område, eller mjukt botten efter en storm).

Äventyrsscouterna undersöker resultaten tillsammans.

ALGEXKURSION

Äventyrsscouterna beger sig på algexkursion till havsstranden. Med sig behöver de böcker med information om alger, till exempel en guide för hur man känner igen alger. Målsättningen med utfärden är att känna igen olika algarter. Ifall det finns blåstång vid stranden kan äventyrsscouterna försöka uppskatta dess ålder genom att räkna förgreningar. Finns det till exempel tre förgreningar, så betyder det antagligen att tången är tre år gammal. För att bättre komma ihåg arterna som man lärt sig kan äventyrsscouterna till exempel rita bilder av dem i lagets loggbok.

Kaptenen berättar hur man kan identifiera blågröna alger. En liten mängd blågröna alger i vattnet ser ut som gröna eller gulaktiga partiklar. Smala algränder kan driva upp på stranden. En stor mängd blågröna alger formar gröna algbälten och samlar sig på stränderna. Man kan prova att peta runt i algmassan med en pinne. Om algmassan sprids som gryn i vattnet så är det troligen frågan om blågröna alger. Om den blir hängande på pinnen så är det något annat än blågröna alger. Blågröna alger kan man inte lyfta ur vattnet med en pinne.

Man kan också testa vattnet för blågröna alger så här: ta upp vatten där du tror att det kan finnas alger i ett vattenglas och låt det stå i ungefär en timme. Om det bildas gröna partiklar på ytan så är det antagligen frågan om blågröna alger.

DYK #3 MOT BOTTEN

MÅLSÄTTNING: Äventyrsscouterna vågar modigt uttrycka sig själv och sina åsikter. Äventyrsscouterna upplever att deras tankar och åtgärder är betydelsefulla.

BESKRIVNING: Äventyrsscouterna förverkligar på sin hemort en eller flera konkreta åtgärder för Östersjöns natur. Gruppen berättar för andra, till exempel på kårens sociala medier, om åtgärderna och om hur de själva ser på Östersjön.

LEDARENS UPPGIFT: Kaptenen skaffar material som behövs för aktiviteten och funderar tillsammans med äventyrsscouterna på vilken målgrupp de ska vända sig till för att berätta om sina åsikter och tankar. Kaptenen uppmuntrar varje äventyrsscout att dela med sig av sina åsikter.

TIPS PÅ HUR AKTIVITETEN KAN GÖRAS:

SPLASH (Finska/Engelska)

Vargungarna spelar John Nurminen Stiftelsens spel om hur våra val påverkar Östersjön (spelet finns på finska och engelska). Spelet är ett lätt och tydligt sätt att fundera på hur ens vardagsrutiner påverkar Östersjöns skick.

TRYGG BADSTRAND

Äventyrsscouterna talar tillsammans om minnen från simningsupplevelser i naturliga vatten. Äventyrsscouterna tar reda på var närmaste allmänna badstrand är.

Äventyrsscouterna funderar på i hurudana vatten det går att simma och i hurudana vatten man inte får simma. Kaptenen berättar om anslagstavlorna som finns på allmänna badstränder och om den information som finns på nätet om badsträndernas skick.

Äventyrsscouterna gör en utfärd (till fots, på cykel, med buss eller med bil) till en allmän badstrand. Om det inte går att göra en utfärd till en badstrand kan Kaptenen göra en anslagstavla enligt hur badsträndernas anslagstavlor ser ut, så att äventyrsscouterna får bekanta sig med den.

Kaptenen letar upp information om vattendragens skick till exempel på THL:s sida Vatten på badstränder eller på SYKE:s vattenkarta karta över vattenstatusen (kartan är bara på finska, men en del av informationen hittas också på svenska)

TALKO VID STRÖMMANDE VATTEN

Äventyrsscouterna hjälper till att fixa upp ett vattendrag. Finns det en liten bäck eller å i närheten av lägerplatsen? Restaureringsarbetet kan vara att fixa upp livsmiljön för arter som trivs vid strömmande vatten; som att fixa till vandringsfiskarnas lekplatser eller ta bort små hinder från deras väg.

Våren är en bra tid för talko vid strömmande vatten. Gruppen kan delta i ett talko som ordnas på området, eller föreslå ett eget objekt för talkot. Äventyrsscouterna bekantar sig samtidigt med vattnets kvalitet och med arter som lever i strömmande vatten. På talkon vid strömmande vatten finns olika svåra uppgifter, och vissa uppgifter kräver bra kondition och fysisk styrka.
På WWF:s sidor finns mer information (på finska) om talkon vid strömmande vatten.

TALKO PÅ EN STRAND

Laget ordnar ett skräptalko eller rensning av främmande arter på en strand. På ett rensningstalko rensar man bort sådana arter som inte hör till den finländska naturen. På stranden trivs bland annat växter som vresros, jättebalsamin och lupin. Arbetshandskar och sopsäckar behövs för talkot. Kom ihåg att beakta allergier i uppgiftsfördelningen!

Äventyrsscouterna väljer ett strandområde som de plockar rent från skräp. Efter talkot sorterar äventyrsscouterna skräpet och undersöker vilken typ av skräp som förekom mest. Äventyrsscouterna funderar på varifrån de olika skräpen härstammar och hur de har hamnat på stranden. De försöker komma på sätt för att minska nedskräpningen av området. Till slut sorteras skräpet enligt kommunens anvisningar och slängs i rätt sopkärl.

DYK #4 FRIDYK

MÅLSÄTTNING: Äventyrsscouterna uttrycker sig själva och sina åsikter och strävar efter att påverka andra.

BESKRIVNING: Gruppen förverkligar en eller flera konkreta åtgärder för Östersjöns natur och försöker genom åtgärden samtidigt påverka en lämplig målgrupp utanför kåren.

LEDARENS UPPGIFT: Kaptenen skaffar material som behövs för aktiviteten och funderar tillsammans med äventyrsscouterna på vilken målgrupp de ska vända sig till för att berätta om sina åsikter och tankar.

TIPS PÅ HUR AKTIVITETEN KAN GÖRAS:

TIO SÄTT ATT PÅVERKA

Kaptenen presenterar tio sätt att genom sina egna val påverka Östersjöns skick. Som hjälp och inspiration kan man använda #vårthav -kampanjens bilder 10 sätt du kan göra en skillnad.

Kaptenen gör kort av påverkningsåtgärderna på förhand, eller så kan äventyrsscouterna göra dem själva. Äventyrsscouterna ordnar påverkningsåtgärderna i ordning enligt hur svåra de tycker att åtgärderna är. (Övningen kan göras så att varje vargunge gör den själv, i par, eller så att hela gruppen gör den tillsammans.)

Till slut diskuterar de tillsammans igenom åtgärderna och vad som är svårt och varför.

VI UTMANAR OSS SJÄLVA

Varje äventyrsscout väljer en åtgärd för att skydda Östersjön som skulle passa hen och hens familj att ta i bruk.

På #VÅRTHAV -kampanjsidan finns 10 sätt att med någon åtgärd delta i arbetet för Östersjön. Äventyrsscouten gör ett postkort av åtgärden och tar hem det som påminnelse om löftet.

UTMANING TILL KÅRENS FAMILJER

Äventyrsscouterna funderar på vad de själva, genom sina egna val, kan göra för Östersjön. Hur påverkas Östersjön till exempel av valet av schampo till sommarlägret? Eller hur påverkas Östersjön av om man använder roddbåt istället för motorbåt? Äventyrsscouterna gör en plansch att hänga upp på kårlokalens vägg utgående ifrån sina bra idéer, eller skriver en instruktion som bilaga till sommarlägrets utrustningslista. Gruppen kan till exempel göra en gemensam sommarlovsutmaning som skickas ut till alla på kårens e-postlista.

EN UTMANING PÅ VYKORT

På #VÅRTHAV -kampanjsidan finns 10 sätt att med någon åtgärd delta i arbetet för Östersjön Laget diskuterar om någon eller några av dessa åtgärder redan förverkligas.

Äventyrsscouterna kan också skriva och skicka kort till beslutsfattare som de själva valt ut, eller till andra scouter i Östersjöområdet. De berättar vad naturvatten betyder för dem och vad de önskar att mottagaren gör. Kaptenen handleder dem i att skriva artigt men bestämt och att skriva under kortet.

EN BILD PÅ SOCIAL MEDIA

Laget planerar och förverkligar en bild som tar ställning för Östersjön. Då bilden planeras får fantasin flöda fritt; laget eller patrullerna kan göra ett miljökonstverk, klä ut sig, göra plakat eller välja en speciellt vacker eller värdefull plats att fotografera. Kaptenen ser till att alla som syns på bilden har gett lov till det. Man kan även ta en bild där äventyrsscouterna inte syns. Laget delar med kaptenens hjälp bilden på t.ex. kårens instagram-konto och taggar bilden med hashtagarna #partioscout, #MEIDÄNMERI och #VÅRTHAV

EGEN UNDERSÖKNING

Olika forskningscenter och miljöorganisationer och -föreningar arrangerar undersöknings- och skyddskampanjer och projekt. Gruppen letar på nätet upp information om sådana kampanjer och projekt och deltar i någon av dem genom att samla in information och skicka in den till ifrågavarande aktör.

Äventyrsscouterna kan också välja ut någon egen fråga som de vill undersöka. De samlar in observationer kring frågan antingen från flera olika platser eller under en längre tid. De sammanställer resultaten av sin undersökning och publicerar resultaten till exempel i form av en artikel i kårens tidning eller i lokaltidningen, eller som ett inlägg på social media.

ÖSTERSJÖ-UTSTÄLLNING

Äventyrsscouterna gör en utställning om Östersjön. Till detta kan laget till exempel använda material som de arbetat på tillsammans. Utställningen kan också vara ett samarbete med en annan åldersgrupp eller hela kåren. Laget planerar också en guidning där varje äventyrsscout har en egen roll. Till slut ordnar laget en guidad rundtur på utställningen för sina målsmän eller någon annan lämplig grupp vuxna.