Det finns tre alternativa sätt för spejarscouter att göra #VÅRTHAV-märket. Spejarscouterna kan tillsammans med patrulledaren och lotsen välja hur de vill förverkliga kampanjen.

Spejarscouterna kan delta som dykinstruktör för de yngre scouterna, och får samtidigt lära sig mer och bredda sina kunskaper om Östersjön.

Som dykentusiast kan spejarscouterna utveckla sina egna färdigheter och använda sina tidigare kunskaper för undersökningar och observationer.

Spejarscouter som redan har bred kunskap och erfarenhet av Östersjön som skyddsobjekt kan tillsammans med de äldre åldersgrupperna sikta på att bli dykmästare och delta i arrangerandet av Östersjö-dagen 27.8.2020

Genom att göra märkets uppgifter lär spejarscouten känna Östersjön, planerar och förverkligar en egen åtgärd för att påverka vattendragens skick samt påverkar andra.

MÅLSÄTTNING: Målsättningen med märket är att spejarscoutens kunskap om Östersjön ökar. Spejarscouterna lägger märke till Östersjöns skick och effekterna av åtgärder som gjorts för att hjälpa Östersjön. Spejarscouterna arbetar för ett friskare Östersjön.

BESKRIVNING: Spejarscouterna undersöker Östersjön och arbetar aktivt för Östersjöns välmående.

DYKINSTRUKTÖR

ÖSTERSJÖFADDER FÖR VARGUNGEFLOCKEN ELLER ÄVENTYRSSCOUTLAGET

Spejarscoutgruppen fungerar som hjälp för akelan eller kaptenen i de yngre åldersgruppernas #vårthav-kampanj.
Spejarscouterna förbereder under sitt eget patrullmöte en programpunkt med Östersjötema för de yngre åldersgrupperna. Programpunkten kan till exempel planeras för och förverkligas på ett av de yngre gruppernas möten eller utfärder.
Som hjälp kan spejarscouterna gärna använda sig av de yngre åldersgruppernas material för #vårthav-märket. Lotsen kommer överens om de praktiska arrangemangen med akelan eller kaptenen.

DYKENTUSIAST

TIPS PÅ HUR MAN KAN UTFÖRA AKTIVITETEN:

ÖSTERSJÖ-DYK

Spejarscouterna kan skaffa sig mer kunskap om Östersjön genom att göra uppgifter ur vargungarnas och äventyrsscouternas dyk.

DYKKUNSKAPER

Spejarscouterna utvecklar tillsammans sin dykteknik. Tips på övningar för att förbättra sina längd- och djupdykningskunskaper kan plockas till exempel från den del av Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds målsättningstabell som behandlar dykning.

DYKNING SOM HOBBY OCH YRKE

Spejarscouterna bekantar sig med olika dyksporter . Patrullen bjuder in en gäst som sysslar med dykning till sitt möte, eller åker själv på besök till en träning i någon dyksportgren. I en simhall kan man testa på enklare varianter av sportgrenarna.

– Snorkeldykning eller snorkling innebär att man dyker med basutrustningen som består av dykarmask, snorkel och simfötter.

– Fridykning är dyk med basutrustning, men mer avancerat än snorkling. Fridykning kan man också tävla i.

– Apparatdykning är dykning med andningsutrustning. Det finns en del risker med apparatdykning, så det är en sport man måste lära sig på en dykarkurs.

– Fensimning är en idrotts- och sportgren där man ibland rör sig under vattenytan och antingen håller andan eller andas med någon form av dykutrustning.

– Undervattensrugby är en lagsport som spelas under vattnet i en simhall. Spelet går ut på att placera en boll i motståndarlagets korg. En annan undervattenslagsport är undervattenshockey.

– Andra grenar och hobbyn som innebär dykning är undervattensfiske, undervattensorientering, undervattensfotografering, marinekologi och marinbiologi.

VATTENOBSERVATIONER

Spejarscouterna undersöker under en seglats, en utfärd eller ett läger vattnets temperatur och siktdjup. De gör mätningarna regelbundet vid samma tidpunkt på dygnet och antecknar resultatet. Resultaten kan till exempel publiceras på anslagstavlan vid sommarlägrets badstrand eller i social media. Samtidigt kan spejarscouterna till exempel fundera på hur siktdjupet på en relativt orörd strand påverkas av om ca 50 scouter simmar där dagligen under en vecka.

Som hjälp i planeringen kan WWF:s material Äventyr i vattnets rike användas.

ALGUNDERSÖKNING

Spejarscouterna gör en algundersökning på en seglats eller en utfärd. De studerar algläget vid varje lunch- och övernattningsplats och antecknar informationen tillsammans med information om tidpunkt och plats. De sammanställer resultaten och skriver utgående ifrån dem till exempel en artikel i kårtidningen där de berättar om algläget i Östersjön under den ifrågavarande tidpunkten.

BLÅGRÖNALGSOBSERVATIONER

Om aktiviteten till exempel görs under en seglats så kan undersökningar av blågrönalgsläget göras på flera olika ställen under seglatsen.
Observationerna klassificeras såhär:

0= inga alger (Det syns inte alger på vattenytan eller i strandvattnet.)
1= lite alger eller måttligt med alger (Man kan observera alger som små gröna partiklar eller stavar i vattnet. Algerna syns om man till exempel tar upp vatten i ett genomskinligt kärl. Vid stranden finns gröna algstrimmor.)
2= riklig algförekomst (Det syns tydligt alger i vattnet, till exempel i form av algklumpar på ytan eller algmassor som samlat sig på stranden.
3= mycket riklig algförekomst (Algmassorna formar breda bälten och samlar sig i tjocka skikt på stranden.)
Observationerna presenteras i kårens informationskanaler och spejarscouterna söker på nätet upp enn webbplats dit de kan skicka sina observationer.

MÄNNISKANS INVERKAN PÅ STRANDEN

Spejarscouterna väljer ut en strand och undersöker på vilket sätt människans inverkan syns på stranden. Observationerna kan till exempel inkludera byggnader, fordon och skräp. Spejarscouterna funderar på hur dessa påverkar Östersjön. Är påverkan positiv eller negativ? Hur kunde man förhindra eventuell skadlig påverkan? Spejarscouterna kan gärna också fundera på eller ta reda på hur stranden såg ut för till exempel 50 år sedan.

Gruppen deltar till exempel i Snygg Beach-kampanjen.

BELASTNINGEN AV VATTENDRAG

Spejarscouten bekantar sig med den belastning som Östersjön är utsatt för och tar reda på vad punktbelastning och diffus belastning innebär.
Tidigare forskningar och pågående projekt är bra källor för information (Miljöförvaltningens webbtjänst, John Nurminen stiftelsens projekt)
Spejarscouterna undersöker varifrån belastningen i ett närliggande vattendrag härstammar. Som en del av undersökningen kan de till exempel besöka ett vattenreningsverk .

BESLUTSFATTANDE

Spejarscouterna bekantar sig med beslut, projekt och åtgärder som berör beskydd av Östersjön. Med sökorden ”skydda Östersjön” (eller på finska “Itämeren suojelu”) hittar man sidor med mer information. Miljöministeriets sida med fokus på Östersjöns skydd är den bästa informationssidan om de åtgärder som staten gör. Spejarscouterna delar upp sig i mindre grupper, och varje grupp granskar någon synvinkel. En grupp kan till exempel undersöka varför det är viktigt att skydda Östersjön. En annan grupp kan undersöka åtgärder som vidtagits vid oljeolyckor, medan en tredje grupp kan bekanta sig med någon specifik kampanj. Då gruppen satt sig in i sitt eget ämne berättar spejarscouterna för varandra vad de har lärt sig. Utöver vanligt berättande kan spejarscouterna också använda bilder, sånger, rap-låtar och så vidare för att lära ut kunskaperna.

DYKMÄSTARE PÅ ÖSTERSJÖDAGEN

ÖSTERSJÖDAGEN 27.8.2020

Spejarscouterna, explorerscouterna, roverscouterna och/eller de äldre ledarna kan arrangera eller delta i arrangemanget av ett evenemang under Östersjödagen 27.8.2020. Arrangörerna delar information om evenemanget på social media och använder hashtagsen #partioscout, #meidänmeri och #vårthav. Mer information om Östersjödagen.